Hoppa till huvudinnehåll

Pojovikens vatten blev brunt - se satellitbilder på hur regnet påverkade vattendrag i Raseborg

En satellitbild över Raseborg och Hangö där alla vattendrag ser bruna ut i jämförelse med det öppna havet (Finska viken).
Satellitbilden är tagen 25 februari 2020. Till vänster syns Hangö udd och i mitten Pojoviken. En satellitbild över Raseborg och Hangö där alla vattendrag ser bruna ut i jämförelse med det öppna havet (Finska viken). Bild: ESA Copernicus Sentinel Data & USGS/NASA Landsat Program, SYKE satellitbild,Västnyland,Pojoviken,Pojoviken (vik i Finland),belastning av vattendrag,brunifieringen av Pojoviken

Den regniga och milda vintern syns i praktiken på bilder som tagits från rymden.

På en satellitbild från slutet av februari i år ser Pojoviken i Raseborg ut som en enda lerpöl. Skillnaderna mellan vikens färg i augusti och i februari är slående.

- Första gången jag såg en sådan här satellitbild så slogs jag av hur stark kontrast det var mellan innerskärgården och ytterskärgården, säger specialforskaren Jonna Engström-Öst vid Yrkeshögskolan Novia.

Satellitbild över Hangö och Raseborg där vattendragen har lite olika färg. Öppna havet är mörkblått och nära kusten är det mera grönt.En satellitbild över Raseborg och Hangö där alla vattendrag ser bruna ut i jämförelse med det öppna havet (Finska viken).
Stor skillnad mellan årstiderna. Första bilden är tagen i augusti 2019 och den andra i februari 2020. Bild: ESA Copernicus Sentinel Data & USGS/NASA Landsat Program, SYKE

Den gångna vintern var enligt Meteorologiska institutet den varmaste i Finlands mäthistoria.

I Nyland och Egentliga Finland regnade det i snitt över 250 millimeter, vilket är över hälften mer än under jämförelseperioden.

Det är också de stora regnmängderna som är förklaringen till Pojovikens bruna färg på satellitbilderna, säger Engström-Öst.

- Den enorma mängden regn har sköljt ut fast material, som lera, från åkrar, skog och mark i vinter.

I år syntes också den bruna färgen på vattnet bättre än vanligt på satellitbilderna eftersom det inte fanns någon is.

En satellitbild över Raseborg där Pojoviken ser aningen brun ut medan havet är blått.
Redan i december 2019 började norra Pojoviken se brun ut på satellitbilder. En satellitbild över Raseborg där Pojoviken ser aningen brun ut medan havet är blått. Bild: ESA Copernicus Sentinel Data & USGS/NASA Landsat Program, SYKE satellitbild,Västnyland,Pojoviken,Pojoviken (vik i Finland),belastning av vattendrag,brunifieringen av Pojoviken

Färgen i sig är en estetisk fråga, konstaterar hon. Leran i vattnet sjunker sakta ner till bottnen och vattnet blir klarare ju längre våren framskrider.

Det problematiska är att fasta ämnen, så som lera, drar med sig mycket näringsämnen såsom fosfor. Det i sin tur ökar risken för övergödning, vilket leder till algblomning och på längre sikt syrebrist och bottendöd.

Jonna Engström-Öst står vid Pojoviken och tittar in i kameran.
Specialforskare Jonna Engström-Öst jobbar med olika marinbiologiska projekt. Jonna Engström-Öst står vid Pojoviken och tittar in i kameran. Bild: Christoffer Westerlund / Yle specialforskare,Yrkeshögskolan Novia,Pojoviken,Pojoviken (vik i Finland),Ekenäs,jonna engström-öst

Fosforhalten i Svartån var i februari ungefär sju gånger större än vanligt, uppger Finlands miljöcentral.

Fosforbelastningen i Svartån under vintern var totalt 21 ton, vilket är mera än belastningen på ett helt år (18 ton), berättar äldre forskare Antti Räike till tidningen Etelä-Uusimaa.

Det kan betyda att vi står inför kraftiga blomningar av blåagröna alger i sommar. Särskilt om det blir en väldigt varm sommar, konstaterar specialforskaren Jonna Engström-Öst.

- Blomningarna är beroende av fosfor, vattentemperatur och hur mycket det blåser. Man slipper ytformationerna om det blåser hela tiden men algerna tycker om värme, näring och stilla dagar.

En satellitbild över Raseborg och Hangö där Pojoviken har en brunare ton än den blågröna Finska viken.En satellitbild över Raseborg och Hangö där Pojovikens vatten ser brunt ut.
Bilden till vänster visar situationen i april 2019. Den högra bilden är tagen i april 2020. Bild: ESA Copernicus Sentinel Data & USGS/NASA Landsat Program, SYKE

Samtidigt som fosforhalten har ökat i vattnet på grund av allt regn har syreläget i havet blivit bättre. Det här för att de många stormarna i vinter har blandat om vattnet.

- Men ändå är den syrefattiga bassängen i egentliga Östersjön större än vanligt. Så det är lite motstridiga processer som pågår, konstaterar Engström-Öst.

Behövs fler metoder än våtmarker och gips

De senaste åren har det blivit allt mer populärt att sprida gips på åkrar och bygga våtmarker. Det här för att förhindra att fosfor och andra näringsämnen sköljs ut i havet.

Speciellt våtmarkerna ser Engström-Öst som värdefulla eftersom de binder näringsämnen för en längre period än gips, som binder fosfor i marken bara för några år framåt.

Hon ser ändå att det behövs ännu fler metoder om vintrarna i fortsättningen levererar lika mycket regn som i år.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland