Hoppa till huvudinnehåll

Chefsekonomer i Svenska Yles chatt: "Coronaviruset påverkar allt inom ekonomin och gör det länge"

Två kvinnor, till vänster blond kvinna i pageklippning, till höger brunhårig kvinna framför bokhylla.
Till vänster Heidi Schauman, chefsekonom för Swedbank, till höger Elina Pylkkänen, direktör för Löntagarnas forskningsinstitut. Två kvinnor, till vänster blond kvinna i pageklippning, till höger brunhårig kvinna framför bokhylla. Bild: Yle Heidi Schauman,chatt

I Svenska Yles ekonomichatt svarade chefsekonom Heidi Schauman från Swedbank och direktör Elina Pylkkänen från Löntagarnas forskningsinstitut på de mest brännande frågorna.

Varje nedstängningsvecka har kostat det finländska samhället över en miljard euro. Våra ekonomiska experter betonade att det är viktigt att ha is i magen just nu.

– Mycket handlar det om vad man antar om själv epidemins längd samt hur öppningen av ekonomin sker, inte bara här hemma, utan globalt, svarade Heidi Schauman.

– Coronaviruset kommer att vara med oss länge. Tålamod behövs, konstaterade Elina Pylkkänen.

Här följer några av de frågor som Pylkkänen och Schauman fick att svara på i chatten på svenska.yle.fi.

Kommer pensionerna att påverkas av Finlands försämrade ekonomi på längre sikt, typ 10 kommande åren?

Elina Pylkkänen: Pensionerna påverkas inte. Pensionssystemet är ett nästan självständigt system och klarar sig även om finanspolitiken skulle bli stramare.

Heidi Schauman: Jag håller med Elina. Om något inte går väldigt fel borde inte pensionerna påverkas.

Vad skulle kunna gå väldigt fel?

Elina Pylkkänen: Om det kommer allt fler förtidspensionärer.

Heidi Schauman: Om man leker med tanken att vi skulle ha massarbetslöshet och en mångårig extremt svår kris, kan det hända att man också måste ändra på pensionsutbetalningsplanerna, men det här är inget som är aktuellt nu.

Har Finland någon B-plan om euron kraschar?

Heidi Schauman: Finland har säkert en B-plan, men den är förstås hemlig och avslöjas först den dagen den behövs. Jag tror och hoppas att Finland har en mycket omfattande och långtgående plan som innehåller många alternativ. För tillfället är det omöjligt att veta hur situationen skulle utspela sig i en sådan situation och vilka möjligheter vi skulle ha om allt går så dåligt.

Elina Pylkkänen: Finland borde ha en B-plan i bordslådan redan från år 2009.

Över lag skall man hålla sig till sin långsiktiga strategi.― Heidi Schauman, chefsekonom, Swedbank

Vad kan människor göra med sina besparingar för att minska potentiella förluster?

Heidi Schauman: Svår fråga för det finns inte ett entydigt svar. Alla människor har en egen riskprofil som har och göra med hur mycket risk man vill ta. En generell regel är att det är mycket svårt att tajma sina köp och försäljningar av värdepapper, förstås kan det lyckas, men det är mera undantag än regel. Så över lag skall man hålla sig till sin långsiktiga strategi.

Elina Pylkkänen: Med sina besparingar kan man t.ex. köpa aktier!

Berätta hur det är möjligt att i dessa svåra tider göra som Meyer Turku nu gör med uppsägningar. Man har beställningar för sju fartyg som sträcker sig till år 2025. Hur kan man veta om framtiden och tydliga bekymmer så här tidigt? Sannolikt visste ingen om corona för ca 7 månader sen. Nu vet Meyer 6 år fram i tiden?

Heidi Schauman: En beställning innebär inte ännu att man faktiskt kommer att köpa produkten. Det är något som var väldigt tydligt under finanskrisen då just fartygsbeställningsböckerna tömdes fort då krisen förlängdes. Nu ser det ut som att vi är i samma situation igen, det vill säga att beställningsböckerna töms.

Elina Pylkkänen: Beställaren kanske är nu mera skeptisk till sina tidtabeller. Eller så är det svårt att få komponenter från Kina?

När staten stöder företag, kunde det göras med riktad aktieemission? Så att skattebetalaren skulle eventuellt få tillbaka en del av pengarna när företagen går på vinst igen, eller då sälja tillbaka andelar till marknaden?

Elina Pylkkänen: Det är möjligt i princip. Fast man har ännu inte erfarenhet av det.

Heidi Schauman: Jag känner inte till juridiken tillräckligt bra, men i princip borde det vara möjligt.

Intressant - skulle det vara en bra idé, tycker ni?

Elina Pylkkänen: Absolut. Det skulle öka legitimitet för vårt system.

Heidi Schauman: Det är mera komplicerat än lån eller direkta stöd eftersom idén involverar staten som ägare. Men inte alls en dålig idé.

Öppnandet av gränserna är viktigt för vår ekonomi.― Elina Pylkkänen, direktör, Löntagarnas forskningsinstitut

Jag undrar när ni tror att resandet för privatpersoner och företagare kommer kunna återupptas mellan Finland och Sverige. Nuvarande resebegränsning slår hårt mot såväl företag som privata familjer baserade på sidor av gränsen.

Elina Pylkkänen: Jag hoppas på inom en månad. Det är viktigt för vår ekonomi. Vi har mycket samarbete och affärer med Sverige.

Heidi Schauman: En svår fråga. Själv tror jag att resandet till Estland kan öppnas först. Men när det här sker är svårt, kanske kommer det första resandet i gång i sommar, men stegvis troligtvis in på nästa år, men det här är spekulation.

Hej! Hur påverkar det här bostadsmarknaden, ska man passa på att ta lån med låga räntor och köpa hus?

Heidi Schauman: Inte helt lätt att svara på den där. Risken finns ju att vi ser en korrigering i bostadspriserna (neråt) vilket kan göra husköpandet riskfyllt.

Elina Pylkkänen: Det kan påverka om krisen blir långvarig. Jag tror att marknaden återhämtar sig ganska snabbt när restriktionerna avtar.

Heidi Schauman: Sen finns det ju en risk att bankerna förhåller sig litet försiktiga till nya kunder då man har händerna (och balansen) fulla med existerande kunder.

Det nya normala är säkert mindre flygtrafik och högre priser― Heidi Schauman, chefsekonom, Swedbank

Vad tror ni om flygtrafiken, många flygbolag har stora problem och säger upp tusentals personer, kommer flygtrafiken återgå till vad vi har blivit vana vid eller är det här början på en större förändring?

Heidi Schauman: Det kommer att ta länge innan vi är tillbaka till något som kan kallas normalt och det nya normala är säkert mindre flygtrafik och högre priser, då flera lågprisbolag som pressat ner priserna försvinner. Samtidigt är det bra att komma ihåg att det här vore i linje med de miljömålsättningar som finns.

Elina Pylkkänen: Det ska ta mycket tid att flygen återhämtar sig till samma nivå som före krisen. Hur kommer banksektorn påverkas av krisen?

Heidi Schauman: Den påverkas hela tiden i och med att så många av de lånebaserade stöden går via bankerna samt bankernas reglering har lättats på. Risken för oskötta lån och kreditförluster är överhängande, speciellt i Sydeuropa, och jag skulle säga att en bankkris inte går att utesluta.

Elina Pylkkänen: Om lågkonjunkturen är långvarig börjar den påverka banksektorn också.

Kommer ECB att stöda euroekonomierna med obegränsad lånepolitik och fortsatt mycket låg räntenivå? Hur länge är detta möjligt?

Heidi Schauman: ECB kommer att stöda ekonomierna så länge det behövs, men ju mera man stimulerar, desto färre redskap har man kvar, och ofrånkomligt är vi i en situation att redskapen håller på att ta slut. Men man kan inte köpa mer än vad som finns till salu, och vilka de negativa sidoeffekterna är får vi veta an efter.

Elina Pylkkänen: Inte hur mycket som helst. Lånen måste ha efterfrågan också för att det ska vara en effektiv stimulans.

Heidi Schauman: Så där principiellt kan centralbankerna inte gå i konkurs, men det som kanske är viktigare är hur länge marknaderna har förtroende för centralbankerna. Ännu har centralbankerna marknadernas förtroende.

När all ekonomisk aktivitet avtar och företagens vinster kommer sjunka dramatiskt, borde inte börsen dyka ännu mera? Är det alla stödåtgärder som nu göder en kommande ännu större krasch på börsen?

Heidi Schauman: Jo, det tycker jag, men marknaden hade prissatt in en så stor korrigering så det förklarar den rekyl vi sett, i kombination med penningpolitiken.

Elina Pylkkänen: Hypotetiskt att all ekonomisk aktivitet avtar.

Heidi Schauman: Visst kan stödåtgärderna göda en ännu större krasch, det har vi ju väntat på sedan finanskrisen, eftersom teorin säger att just skenande börskursen kan vara en följd av extremt lös penningpolitik.

Vad händer när centralbankerna mister marknadens förtroende?

Heidi Schauman: Det finns ju olika möjligheter, men det som troligtvis skulle ske är att centralbanken mister förmågan att styra räntor, och då skulle räntorna kunna skena iväg ordentligt.

Elina Pylkkänen: Då måste man hitta andra alternativa valutor eller ett annat penningsystem.

Heidi Schauman: Samtidigt skulle euroområdet i vårt fall vara hotat.