Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Flygbranschen står inför en existentiell kris – den billiga flygbiljetten kan vara ett minne blott

Bild på tavla på flygfält där det står att flygen är inställda. På bilden finns också en bild på Rikhard Husu.
Bild på tavla på flygfält där det står att flygen är inställda. På bilden finns också en bild på Rikhard Husu. Kommentar,rikhard husu

Flygbranschen blöder. Flygbolagen behöver stöd i miljardklassen för att rida ut stormen. Coronakrisen kan också ändra på vårt förhållande till flygandet som resform skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel Rikhard Husu.

70 miljarder euro. Ungefär så mycket har flygbranschen förlorat i intäkter till följd av coronakrisen.

Situationen förvärras för var dag som går.

Finnair förlorar 2 miljoner euro per dag till följd av undantagsläget meddelade bolagets vd nyligen.

Flygbolaget Norwegians börskurs har i sin tur rasat med 90 procent och fyra av Norwegians dotterbolag har ansökt om konkurs.

SAS varslar halva sin personalstyrka, 5 000 människor, om uppsägning.

Staterna måste komma till undsättning

Om flygbolagen ska klara sig behövs statligt stöd.

Förutom att skydda arbetsplatser handlar det ur många länders synvinkel även om att värna om att flygförbindelserna är tillgängliga då epidemin lättar och ekonomin kommer igång igen.

Konsumenterna spelar en nyckelroll vad flygbranschens framtid beträffar. I krisdrabbade länder väljer människor kanske att spara sina pengar istället för att spendera dem på att resa

I Finnairs fall talar vi om statsgarantier till ett värde av 600 miljoner euro. Regeringen har också beredskap att teckna nya aktier i bolaget.

I de större bolagens fall handlar det om mångdubbla stödsummor.

Tyska regeringen vill bestämma i Lufthansa

Flygbolaget Lufthansa förhandlar för tillfället om ett miljardpaket med den tyska staten.

Pengar rådet det inte brist på: regeringen i Berlin har reserverat upp till 100 miljarder euro för att stöda krisdrabbade företag.

Men i gengäld mot krisstödet vill regeringen också ha andelar i bolaget, styrelseplatser och löften om att arbetsplatser bevaras.

Två flygvärdar pratar med kunder i ett långdistansflyg.
Politikerna vill trygga arbetsplatser, Lufthansaledningen är skeptisk. Två flygvärdar pratar med kunder i ett långdistansflyg. Bild: Rainer Klotz Editorial / Alamy/All Over Press flygplan,Lufthansa

Förslaget faller inte i god jord hos bolagets ledning.

Enligt tidningsuppgifter sade Lufthansa nej till ett räddningspaket som gett staten en andel på 30 procent eftersom man befarade att detta gett politikerna för mycket makt i bolaget.

Frankrike ställer miljökrav på Air France

Den franska regeringens stöd till flygbolaget Air France är också behäftat med krav.

I gengäld mot ett räddningspaket på 7 miljarder euro måste bolaget förbinda sig vid att halvera koldioxidutsläppen för inrikesflyg och förnya flygplansflottan inom de närmaste åren säger Frankrikes finansminister Bruno Le Maire.

Terminal 2, Charles de Gaulle i Roissy nära Paris
Air France måste bli grönare, kräver Frankrikes finansminister. Terminal 2, Charles de Gaulle i Roissy nära Paris Bild: EPA/IAN LANGSDON air france

Utspelet kan ses som en handräckning till flygplanstillverkaren Airbus som sett efterfrågan på nya bränslesnåla flygplanstyper rasa i takt med att coronakrisen tagit grepp om industrin.

Airbus har 135 000 anställda, varav närmare 50 000 i Frankrike. Bolagets trångmål är således ett hårt slag mot den franska verkstadsindustrin.

Samtidigt visar Le Maires ultimatum på att Frankrike tar EU:s klimatmål på allvar och att man inte kommer att acceptera att företagen använder coronakrisen som en förevändning för att lätta på klimatambitionerna.

Borde flygbolagen betala mer skatt?

Det höjs också röster för att det borde göras mer på EU-nivå för att få ned utsläppen från flygtrafiken.

- Flygplan som är marginellt mer effektiva kommer inte att leda till minskade utsläpp om flygbolagen fortsätter att använda fossila bränslen som de köper skattefritt, säger Andrew Murphy vid organisationen Transport & Environment i Bryssel.

flygplan som lyfter från en flygplats i solnedgången
Flygbranschen har gynnats av skattefritt bränsle. flygplan som lyfter från en flygplats i solnedgången Bild: Richard Wayman / Alamy/All Over Press flygplan,flygplatser

Transport & Environment, som jobbar för mer hållbarhet inom transportsektorn, har räknat ut att de europeiska flygbolagens sammanlagda behov av statliga stöd uppgår till 26 miljarder euro.

I gengäld borde regeringarna också ställa krav på flygbolagen, anser organisationen.

- Regeringarna borde kräva att industrin övergår till grönare bränslen och börjar betala skatter som alla vi andra, säger Murphy.

Reformera hellre än subventionera

Ordföranden för EU-parlamentets miljöutskott Pascal Canfin (Renew Europe) är inne på samma linje.

Canfin skrev nyligen på twitter att flygbolag som ber om räddningspaket också borde förbinda sig vid ett kontrakt för en ekologisk övergång.

- Offentliga pengar borde inte endast användas för att rädda bolag utan även för att förändra dem.

Enligt Canfin borde flygbolag som räddas av skattebetalarna förbinda sig vid en grön övergång till exempel genom att investera i renare bränslen eller genom att slopa korta förorenande flygningar.

Den klimatrelaterade flygskammen var var på tapeten redan innan coronakrisen. Diskussionen om flygtrafikens klimatavtryck lär trappas upp

De bolag som inte förbinder sig vid gröna åtaganden inom sex månader borde betala tillbaka stödpengarna och sanktioneras, säger Canfin till Financial Times.

Canfin tror att diskussionen om en europeisk skatt på flygbränsle kommer att ta fart som en följd av coronakrisen.

- Det finns en viss paradox i faktumet att stora flygbolag drar nytta av skatteundantag samtidigt som man kommer att motta mycket offentliga pengar i kristider.

En flygplanspassagera med munskydd på Schipols flygplats i Amsterdam.
Fortsatt social distansering krävs för att flygtrafiken ska återgå till det normala. En flygplanspassagera med munskydd på Schipols flygplats i Amsterdam. Bild: /All Over Press flygplatser,coronavirus,social distansering

Vi blir inte kvitt social distansering

Det är inte enbart miljökraven som kan komma att skärpas i framtiden. Flygbolagen måste också förbereda sig på att idka mer social distansering än tidigare.

Flera flygbolag har självmant valt att lämna mittensätet tomt till följd av coronakrisen. Det här är ändå ingen hållbar lösning då efterfrågan återhämtar sig, varnar Ryanair-vd:n Michael O'Leary.

- Vi kan inte göra pengar med en beläggningsgrad på 66 procent, sade O'Leary nyligen.

Han hotar med att inte återuppta flygningarna om den irländska regeringen inför krav på social distansering.

Ryanairs vd Michael O'Leary vid en presskonferens hösten 2019.
Halvtomma plan lönar sig inte ekonomiskt, varnar Ryanairs vd Michael O'Leary. Ryanairs vd Michael O'Leary vid en presskonferens hösten 2019. Bild: /All Over Press Ryanair,Michael O'leary

Riktlinjer för hur flygtrafiken i Europa ska kunna återupptas väntas i mitten av maj.

Transportkommissionären Adina Vălean antyder att social distansering behövs om trafiken ska komma igång.

- Åtgärder som har visat sig vara effektiva, som social distansering, kommer att respekteras på ett eller annat sätt.

Är de superbilliga biljetternas tid förbi?

Kraven på social distansering kan bli ett dråpslag mot Europas lågprisflygbolag varnar branschorganisationen IATA.

Enligt IATA:s generaldirektör Alexandre de Juniac kan åtgärder för social distansering innebära slutet för "billigt resande".

Kvinna som sitter på ett flygfält.
Ändrar vårt sätt att se på flygtrafiken i och med coronakrisen? Kvinna som sitter på ett flygfält. Bild: Viktor Cap/Mostphotos flygplan,flygfält

Lågprisbolagens affärsmodell bygger på en möjligast hög kabinfaktor på flygningarna. Om flygbolagen tvingas sälja färre platser till sina flygningar kommer priserna att gå upp.

- Om biljettpriserna höjs med 50 procent är det möjligt att flyga med en minimal profit, säger Juniac enligt nyhetssajten Flight Global.

Färre och större flygbolag

Coronakrisen har redan som det är fått lågprisbolag att gå under. Brittiska Flybe gick i konkurs i början av mars.

Lufthansa lade i sin tur ned dotterbolaget Germanwings som en del av en pågående omstrukturering.

Tack vare lågprisbolagen har flygresandet blivit möjligt för människor som förr inte haft råd att flyga i stor skala. Den hårda konkurrensen på de europeiska rutterna har bidragit till att prisnivån förblivit låg.

Flygbranschen står inför en existentiell kris som kan få långsiktiga följder för hur vi reser och rör oss

Coronakrisen kan ändå resultera i att flygbranschen krymper med färre flygbolag som resultat, säger flyganalytikern Andrew Charlton till Business Insider.

Flygbranschen i Europa kan i större utsträckning börja påminna om den amerikanska som domineras av färre och större bolag.

- Med färre bolag går priserna upp, säger Charlton.

Går vi någonsin tillbaka till det gamla?

Konsumenterna spelar givetvis en nyckelroll vad flygbranschens framtid beträffar.

I krisdrabbade länder väljer människor kanske att spara sina pengar istället för att spendera dem på att resa.

Efter månader av isolation eller social distansering kan tanken att sitta i ett fullsatt flyg kännas främmande eller rent av motbjudande för vissa.

Vidare har de påtvingade digitala kliv som många arbetsplatser tvingats göra visat att videokonferenser kan ersätta fysiska möten, åtminstone till en del.

Den klimatrelaterade flygskammen var på tapeten redan innan coronakrisen.

Diskussionen om flygtrafikens klimatavtryck lär trappas upp.

Flygbranschen står inför en existentiell kris som kan få långsiktiga följder för hur vi reser och rör oss.

Den billiga flygbiljetten kan vara ett minne blott.

Läs också

Nyligen publicerat - Resa