Hoppa till huvudinnehåll

Coronapandemin visade att världen kan förändra sig snabbt - det ger hopp inför klimatuppvärmningen

Vindkraft är framtiden. Spearville Wind Energy Facility, Kansas, USA
Vägen till framtiden går via lösningar eller problem. Valet är vårt. Vindkraft är framtiden. Spearville Wind Energy Facility, Kansas, USA Bild: All Over Press vindkraft,energi,förnybara energikällor

Världens energianvändning minskade under coronapandemin på ett sätt vi inte upplevt sedan andra världskriget. Det konstaterar Internationella Energibyrån IEA i sin senaste rapport.

Det är främst användningen av fossila bränslen som minskat. Kolförbrukningen under årets första månader har minskat med åtta procent och oljeanvändningen med fem procent. Däremot har användningen av förnybar energi ökat.

- Det här är goda nyheter vars långvariga konsekvenser vi kanske inte riktigt ser ännu, säger Jouni Keronen, ordförande för Climate Leadership Coalition.

Grön energi är säkrare i drift

Under goda tider lönar det sig att investera i förnybar energi, för när epidemier eller recessioner slår till kostar det inget att använda dem.

Därför borde utvecklingsländer som bygger upp sin energiproduktion satsa på förnybar energi i stor skala, konstaterar man på Climate Leadership Coalition.

CLC är ett finskt initiativ riktat till näringslivet som vill utveckla affärslösningar som ska begränsa klimatuppvärmningen. Miljönätverket består av 65 organisationer och företag och leds av 25 medlemmar.

Smutsar det så kostar det

Ett viktigt mål för verksamheten är en förutsägbar och marknadsbaserad klimatlösning för EU. I praktiken betyder det utvidgad utsläppshandel, alltså att fossil energi ska kosta.

- I Kalifornien omfattar utsläppshandeln redan 85 procent av utsläppen. Något sådant skulle passa också för EU, säger Keronen.

Utsläppshandeln sätter ett tak för klimatutsläppen. Genom att utsläppsrättigheter kan auktioneras är det möjligt att förverkliga de billigaste lösningarna först.

Det möjliggör förutsägbarhet som är viktigt för företag som investerar i stor skala.

Näringslivet kräver besked

Det CLC hoppas på är att politikerna skulle ge randvillkoren för affärsverksamhet. Ett viktigt randvillkor är priset på koldioxidutsläpp.

Globalt har bara 20 - 25 procent av växthusgasutsläppen något pris, 75 procent kostar ingenting.

I verkligheten har endast fem procent av utsläppen av växthusgas tillräckligt högt pris. Det betyder att de gamla teknologierna får släppa ut växthusgaser i atmosfären utan några som helst böter.

I den situationen är det verkligen svårt att komma med nya tekniska lösningar på marknaden.

Jouni Keronen Sitra
Jouni Keronen från Climate Leadership Coalition efterlyser utsläppstak. Jouni Keronen Sitra Bild: yle/Anna Dönsberg klimat,Jouni Keronen

- Här skulle det krävas vishet av beslutsfattarna så att man med olika styrmedel, utsläppshandel eller koldioxidskatt, skulle kunna skapa ett mer omfattande och högre pris på koldioxid. Då skulle näringslivet komma med mycket flera investeringar än vi tidigare sett på det här området. Vi har mycket flera lösningar än man allmänt skulle tro, säger Keronen.

CLC:s mål är att etablera Finland som ett pilotprojekt där man kan utveckla internationellt gångbara klimatlösningar som kan skalas upp nationellt.

Den goda nyheten är att de gröna stimulansåtgärderna har fått överraskande stort genomslag enligt CLC.

Politikerna har insett att Finland efter den här krisen inte kan återgå till det gamla, utan enda sättet är att göra saker i större skala och med mindre utsläpp.

Riktlinjer för regeringen

- De kommande månaderna avgör ifall Finland väljer rätt väg, säger Mari Pantsar, chef för hållbarhet och cirkulär ekonomi i jubileumsfonden Sitra.

Hon är tillsammans med miljöministeriets kanslichef Hannele Pokka ordförande för den arbetsgrupp som ska ta fram förslag om hållbar återhämtning med tanke på klimatet och naturen.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen tillsatte gruppen i mitten av april och den ska presentera sina förslag i september.

Det centrala budskapet är att det med tanke på sysselsättningen är mycket bättre att satsa på nya lösningar än att hålla liv i gamla.

Målet är en övergång till kolneutral cirkulär ekonomi som också svarar på förlusten av biologisk mångfald.

Ett av de förslag som förmodligen presenteras är en skattereform som skulle minska beskattningen av arbete. Den kan efter epidemin kompenseras genom motsvarande förhöjning av miljö- och konsumtionsskatter.

"Det är bråttom nu"

- De nyheter forskarna hela tiden kommer med, om hur klimatförändringen framskrider, är verkligen alarmerande. Så vi måste nog riktigt på riktigt agera nu. Jag tror att utsläppsminskningen på nationell, europeisk och global nivå är på rätt väg, vilket den innan corona krisen ännu inte var, säger Pantsar.

Man har uppskattat att de globala utsläppen sammanlagt minskar med åtta procent i år på grund av coronapandemin. Men varje år fram till år 2030 borde utsläppen minska med nästan det samma.

- Tänk, skalan är gigantisk! Nu har hela världen stannat upp i tre månader och utsläppen sjunker ändå bara med åtta procent. Det skvallrar om att det nuvarande systemet är alltför energikrävande. För det är inte en lösning att hela världens ekonomi går i stå i tre månader varje år, säger Pantsar.

Mari Pantsar
Mari Pantsar från Sitra vill se åtgärder nu. Mari Pantsar Bild: yle/ Patrik Schauman Mari Pantsar,SITRA

Långsammare men farligare

Man kan säga att coronaepidemin har klargjort situationen på ett intressant sätt.

Klimatuppvärmningen kommer att ställa till med mycket större problem än coronaviruset och epidemin har visat att vi är färdiga att göra så här stora uppoffringar för att mota smitta.

- Det har visat vilken beredskap vi har att mota också ett ännu större fenomen. Problemet är att klimatförändringen inte är lika snabb som coronaviruset, så vi har svårt att uppfatta omfattningen.

Men nu har vi sett att våra samhällen är kapabla till stora förändringar och det har varit det positiva. Men givetvis kommer politikerna att grubbla över ekonomin.

Konsumtion på ont och gott

Alla är ense om att konsumtionen borde minska, men medan vissa forskare anser att vi snabbt borde begränsa den, menar CLC att den borde styras till nya klimatvänliga lösningar.

- Att strypa konsumtionen är det enda sättet att klara sig ur klimatuppvärmningen. Men en strypt konsumtion skapar ekonomisk recession och i ett sådant läge är det väldigt svårt att investera i nya lösningar i stor skala.

Även om konsumtionen skulle minska runt tio procent så låser det oss vid gammal fossilbaserad infrastruktur.

Att öka andelen förnybar energi kräver väldiga investeringar och en sådan ökning lyckas bäst, enligt CLC, om bnp växer eller den ekonomiska situationen är normal.

Behövs pengar för nya lösningar

- Vi kan inte minska konsumtionen med nittio procent och även om vi skulle minska med tio - tjugo procent så räcker det inte. Vi borde få till stånd en bestående förändring. Och då hjälper inget annat än att byta ut de nuvarande koldioxidpuffande lösningarna till sådana som inte ger utsläpp, säger Keronen.

CLC betonar konsumentens makt att förändra vad som säljs.

Som exempel nämner Keronen elbilarna där han menar att det var de första konsumenterna, de som köpte de första dyra bilarna, som tvingade bilindustrin att ändra sig.

Vi står i ett vägskäl

Tillsammans med Mari Pantsar har Jouni Keronen skrivit boken Tienhaarassa - Johtajuus ilmastonmuutoksen aikakaudella där de presenterar Finlands klimatval.

Valet står mellan en systemlösning som baserar sig på pris på koldioxidutsläpp som styr konsumenter och företag i rätt riktning.

Eller om vi inte lyckas med det återstår en förbudsekonomi där saker är “på kort” eller förbjuds. Det gillar, menar de, ingen - varken konsumenterna eller företagen.

Det är bråttom att få till stånd utsläppshandeln och därför talar CLC för kommersiella lösningar.

Förhoppningen är att EU, som är en föregångare inom utsläppshandel, förmår utvidga konceptet till USA, Kina, Indien och vissa progressiva utvecklingsländer.

Om vi inte lyckas med det så är alternativen mycket dystra. Då står vi inför en okontrollerbar klimatförändring där mänskligheten får klara sig bäst den kan.

Våra klimatfotspår

Finlands miljöcentral har räknat ut att medborgarnas andel av Finlands klimatfotspår är två tredjedelar.

Jouni Keronen har varit med och utvecklat medborgarens klimatlöfte där målet var att halvera ens klimatfotspår på tio år.

Genom Sitras och Finlands miljöcentrals klimaträknare kan man se vad i ens livsföring som ger mest utsläpp.

Men någon internationell klimatbudget för medborgare där alla har samma utsläppsgräns kan vara svår att skapa eftersom nationer lever i så olika omständigheter.

Speciellt viktigt skulle det vara att de som utgör den förmögnaste tio procenten skulle se över sina utsläpp. För de står för hälften av utsläppen.

Läs också