Hoppa till huvudinnehåll

Försöket med basinkomst gav deltagarna trygghet och minskade på byråkratin

Kurikkalainen rumpujen tekijä Juha Järvinen, Jurva, Kurikka, 21.11.2018.
För Juha Järvinen i Kurikka var försöket lyckat. Han fotograferades då Yle besökte honom år 2018. Kurikkalainen rumpujen tekijä Juha Järvinen, Jurva, Kurikka, 21.11.2018. Bild: Jari Kovalainen / Yle Medborgarlön,Experiment med medbörgarlön,arbetslöshet,aktiveringsmodellen för arbetslösa,Kurikka,Jurva

Regeringen Sipiläs försök med basinkomst får tack av många av deltagarna. De sysselsättande effekterna kunde ha blivit större om försöket hade pågått en längre tid.

Politiska partier och forskare för med jämna mellanrum fram tanken om en basinkomst. Regeringen Sipilä genomförde år 2017-2018 ett försök, där 2000 arbetslösa personer fick en basinkomst på 580 euro i månaden, utan villkor eller behovsprövning.

Många av deltagarna upplevde att försöket gav dem trygghet, trots att de sysselsättande effekterna kanske inte på kort sikt upplevdes vara stora.

Juha Järvinen från Kurikka är med och driver ett konsthärbärge. Han är tacksam över möjligheten han fick då han var med i basinkomstförsöket. Han var arbetslös då försöket inleddes, och hade en konkurs bakom sig.

- Det var ingen stor peng, men till stor hjälp för mig.

Järvinen grundade ett företag, och på den vägen är han. Han hade stora förväntningar på vår- och sommarsäsongen, och nu är det mest coronavirusets framfart som oroar.

Mådde bättre och var på bättre humör

Tammerforsaren Aila Jeskanen var också med i försöket. Hon säger att basinkomsten underlättade hennes liv, då mycket byråkrati föll bort.

Jeskanen var arbetslös före försöket och har varit det också efteråt, men försöket var på intet sätt onödigt.

- Försöket ökade inte nödvändigtvis sysselsättningen, men jag mådde helt enkelt bättre och var på bättre humör.

Teoretiska för- och nackdelar med basinkomst

Termen basinkomst är gammal och det finns många olika tankar om hur basinkomsten borde vara uppbyggd för att fungera. Ofta används istället för basinkomst också termerna medborgarlön och grundinkomst.

  • En central grundtanke i många modeller är att bidraget (alltså basinkomsten) inte minskar trots att personer som lyfter det arbetar eller idkar företagsverksamhet samtidigt.
  • I teorin skulle basinkomsten kunna få arbetslösa att lättare ta emot kortvariga jobb, då de inte samtidigt skulle bli av med olika stöd.
  • Kritiker menar bland annat att ett system med basinkomst blir dyrt och att det passiverar folk.

Många var besvikna då försöket tog slut

Många av deltagarna var besvikna då försöket tog slut. En del vågade försöka sig på företagande, trots att det kanske inte lönade sig i längden.

Aila Jeskanen tror att det i det långa loppet skulle ha blivit lättare för folk att ta emot olika snutt- och projektjobb, i stället för att försöka hitta den mer varaktiga lösningen.

- Om man i dag är en vanlig arbetslös blir det svårare och allt måste meddelas. Det blir karenstider och allt tänkbart då jobbet tar slut.

Inte alls passiverande effekt

Kritiker menar att ett system med basinkomst blir dyrt för samhället och passiverar de arbetslösa.

- Det är ju samma peng som man får via arbetslöshetsförmånen. Är det inte sak samma, då alla får något, åtminstone nu då vi har corona och folk inte har jobb eller annat heller, kontrar Jeskanen.

Hon tror inte att ett system med basinkomst skulle ha passiverande effekt.

- Jag tror inte alls att en människas vilja att söka jobb minskar om hen får ett automatiskt stöd. Jag skulle själv söka jobb, men hälsan möjliggör det inte.

Svårt att analysera de sysselsättande effekterna

En slutgiltig analys av försöket presenterades på onsdagen. Under det första försöksåret hade basinkomsten inga sysselsättande effekter på hela basinkomstgruppen

Analysen av försökets andra år omöjliggjordes av regeringen Sipiläs aktiveringsmodell för arbetslösa, som enligt forskarna ”på ett osymmetriskt sätt stramade åt villkoren för att få arbetslöshetsförmåner”.

Debatten om basinkomst är en långkörare och det är inte sannolikt att några snabba, omvälvande beslut fattas på basis av försöket.

Stora och kostsamma reformer är i vilket fall som helst svåra att genomföra nu då coronaviruset ställer till det både i ekonomin och socialt.

Regeringen har planer på att reformera socialskyddet. I det arbetet kan basinkomstförsöket ge matnyttig information.

Tillägg klockan 14:18: Analysen av försökets andra år.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes