Hoppa till huvudinnehåll

Handtvättens fader hånades under sin livstid - fick upprättelse först efter sin död

Läkaren Ignaz Semmelwies, handtvättens fader.
Läkaren Ignaz Semmelweis. Läkaren Ignaz Semmelwies, handtvättens fader. Bild: Credit: GL Archive / Alamy Stock Photo läkare,handhygien,COVID-19,coronavirusutbrottet i Finland 2020,Semmelweis,coronavirus

Läkaren Ignaz Semmelweis kan kallas för handtvättens fader. Under sin livstid blev han hånad och förlöjligad över sina teorier som vi i dag vet är grundläggande för att bekämpa infektioner och sjukdomar.

När Semmelweis kom till Wiens allmänna sjukhus låg dödligheten på grund av barnsängsfeber på omkring 13 procent. Det här var ett känt faktum och många kvinnor föredrog att föda sina barn på gatan framför att göra det på kliniken.

Kvinnos ligger i sina sängar i en sjukhussal år 1905
Sannolikheten att dö i barnsängsfeber var på den här tiden hög. Den här bilden är från ett sjukhus i Finland år 1905 Kvinnos ligger i sina sängar i en sjukhussal år 1905 Bild: Yle / Pohjanmaan museo 1905

På sjukhuset fanns två förlossningskliniker. Båda klinikerna låg i samma sjukhus och använde i övrigt samma dåtida teknik. Den enda skillnaden var de personer som arbetade där. Den första kliniken som hade en dödlighet i barnsängsfeber på över 13 procent användes för utbildning av medicinstudenter.

Medan den andra kliniken där man utbildade barnmorskor endast hade en dödlighet i barnsängsfeber på cirka två procent.

Hur kunde det här komma sig?

Vännens död ledde till ett historiskt genombrott

Det egentliga genombrottet för Ignaz Semmelweis började år 1847 då hans vän Jakob Kolletschka dog av en infektion som han fått när han under en obduktion av misstag stack sig i fingret med en kniv.

När Kolletschka efter sin död blev obducerad visade det sig att han hade ett liknande sjukdomstillstånd i kroppen som det som hittades hos kvinnorna som dog av barnsängsfeber.

Semmelweis tänkte då att det fanns ett samband mellan kontakt med lik och barnsängsfeber. Han gjorde en omfattande studie av dödlighetstalen vid båda förlossningsklinikerna.

En bild på gammal läkarutrutning på ett bord.
Bakterieteorin om sjukdomar hade inte utvecklats vid denna tid. Semmelweis slog därför fast att något okänt "likämne" orsakade barnsängsfeber. En bild på gammal läkarutrutning på ett bord. Bild: Jessica Eden. handhygien,Tvätt,coronavirus,coronavirusutbrottet i Finland 2020,vetamix

Han kom snart fram till att han och studenterna var de som bar de infekterande partiklarna på sina händer från obduktionsrummet till de patienter som de undersökte på Första förlossningskliniken.

Han införde en policy att tvätta händerna mellan obduktionsarbete och undersökning av patienter med en lösning av klorerad kalk. Dödlighetstalet sjönk till runt två procent som var jämförbart med det på Andra kliniken.

Under år 1848 utvidgade Ignaz Semmelweis rengöringen till att omfatta alla instrument som kom i kontakt med patienter under förlossning.

Han dokumenterade statistiskt att det här nästan utrotade barnsängsfebern från sjukhusavdelningen.

Mentalvården var förr rätt kroppslig ...
Under år 1848 utvidgade Ignaz Semmelweis användningen av rengöring till att omfatta alla instrument som kom i kontakt med patienter under förlossning Mentalvården var förr rätt kroppslig ... Bild: Svenska Yle / Jessica Edén mentalvård,Lappvikens sjukhus,instrument,mentalvårdsarbete

Vetenskapliga rön förhalades av de etablerade yrkesmännens ovilja till nytänk

Jag ringer upp Mogens Lindén som är överläkare vid Ålands hälso- och sjukvård och verksam på Mariehamns hälsocentral, för att prata med honom om varför det var så svårt för dåtiden att erkänna Semmelweis revolutionerande upptäckt att handtvätt räddar liv.

Läkaren Mogens Lindén på bild.
Mogens Lindén är överläkare vid Ålands hälso- och sjukvård. Han är specialist i barn- och allmänmedicin. Läkaren Mogens Lindén på bild. Bild: Mogens Lindén läkare,coronavirusutbrottet i Finland 2020,handhygien,mogens lindén

- Medicinhistorien är inte bara en framgångshistoria. Medicinhistorien är fylld av groteska övergrepp i namn av vetenskap, konstaterar han.

- Bara under det senaste seklet finns ett antal behandlingar som vi idag inte kan förstå att kunde ske. Rashygien, eugenik och tvångssteriliseringar, isbad och lobotomier.

- Semmelweis svårigheter att vinna gehör var kanske trots allt inte så unik, säger Mogens Lindén.

Två av de mediciner som användes på 1870-talet.
Det fanns ideologiska orsaker till att det medicinska etablissemanget inte kunde erkänna Semmelweis upptäckter. Två av de mediciner som användes på 1870-talet. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus,Medicinhistoria

Det fanns antagligen ideologiska orsaker till att det medicinska etablissemanget inte kunde erkänna Semmelweis upptäckter.

En var att Semmelweis teorier ansågs sakna vetenskaplig grund, eftersom han inte kunde ge någon förklaring till sina upptäckter.

Hans observationer gick också emot den dåvarande vetenskapliga inställningen, som baserade sig på att sjukdomar berodde på en obalans mellan de grundläggande "fyra kroppsvätskorna", en teori som kallas dyskrasi.

Läkarna ville heller inte gärna erkänna att de hade orsakat så många dödsfall.

Jag pratar med Ylva Gustavsson om olika perspektiv på handtvätt och renlighet. Gustavsson är forskare i filosofi vid Åbo Akademi.

- Att tvätta sig var i sig inte nytt. Renlighet har genom tiderna haft en omfattande religiös betydelse men man kanske inte kopplade samman renlighet eller smuts till sjukdomar, säger hon.

- På den tiden var det också väldigt vanligt att kvinnor dog när de födde barn. Man kanske tyckte att det inte var så konstigt.

En bild på forskaren Ylva Gustavsson.
Ylva Gustavsson är forskare i filosofi vid Åbo Akademi En bild på forskaren Ylva Gustavsson. Bild: �bo Akademis bildbank forskare,coronavirus,hygien (renlighet),vetamix

Tvagningen hade mer en symbolisk betydelse, som ett sätt att befrias från andlig orenhet.

Badande och tvättande har värdesatts redan i primitiva kulturer och har varit en delorsak till att människor bosatt sig vid vattendrag.

Vattnet var avgörande både med tanke på uppkomsten av jordbruk och med tanke på renhållning.

- Vi kanske lätt glömmer bort att handtvätt är en handling som inte är alla världens människor förunnande. Utan rinnande rent vatten är det svårt att tvätta händerna, konstaterar Gustavsson.

Brist på vatten har genom tiderna varit ett av de knepigaste problemen beträffande hygienen.

- Det är en ekonomisk fråga att rena vatten och man satsar inte alltid på den fattigaste delen av befolkningen, säger hon.

Patientsäng från 1930-talet.
Vi har haft bland annat dysenteri och kolera också i Finland. Dem har vi blivit av med tack vare vår numera goda hygien och handtvätt. Patientsäng från 1930-talet. Bild: Yle/Jessica Edén Lappvikens sjukhus,psykiatriska sjukhus,psykiatrisk vård

- Vi har kanske till och med slarvat med handtvätten i Finland för att vi har varit så friska, funderar Ylva Gustavsson. Vi har inte på länge haft svåra epidemier.

Vårt immunsystem är lastgammalt och vant vid att arbeta

- Men inte ens det här med handtvätt är alldeles okomplicerat. Jo självklart ska vi tvätta händerna efter att vi varit på toaletten, hanterat avföring eller annan lort, fortsätter Mogens Lindén.

- Och nu i coronatider är god handhygien oerhört viktigt, en mycket vanlig smittväg är när vi vidrört något som är kontaminerat med virus eller bakterier och sedan rör vi vårt ansikte, vår mun, våra ögon. Som alla nu erfarit gör vi det här omedvetet och mycket frekvent.

- Vårt immunförsvar har anpassats av evolutionen till den jägar- och samlartillvaro som utgör 98 procent av mänsklighetens existens. Vi vandrade med våra grävkäppar och åt rötter och bär, musslor, fisk och vilt. Och ingen handsprit eller rinnande vatten fanns att tillgå, säger Lindén.

- Och visst drabbades stenåldersmödrarna av barnsängsfeber, och visst dog ibland de nyfödda i infektioner. Men i stället hade de kanske inga allergier eller barndiabetes?

- Det mesta har nog två sidor. Vårt immunförsvar är skapt för att arbeta. Exponeras vi inte för några mikroorganismer så kanske immunförsvaret spårar ur. Vaccineras vi inte lite grann hela tiden av mikroorganismer så kanske vi blir ordentligt sjuka när vi sedan möter dessa.

- Men nu i och med coronan möter vi en helt nytt virus. De flesta blir mycket lindrigt sjuka men någon liten procent drabbas mycket allvarligt och kan dö, säger Lindén.

Och därför är det just nu så viktigt med handhygien. Även om kanske just vi själva inte blir så allvarligt sjukast så kan vi sprida en förödande dödlig smitta.

En intressant fråga jag ställer mig är hur vi kommer att drabbas av så att säga ”vanliga infektioner" när vi bryter en fler månader lång karantän? Vi har inget val i dessa tider men ändå - jag undrar, avslutar Mogens Lindén.

En obäddad sjukhussäng.
Semmelweis dog på ett sinnesjukhus endast 47 år gammal. En obäddad sjukhussäng. Bild: Jessica Eden. sjukhus,Lappviken,coronavirusutbrottet i Finland 2020,handhygien,lappvikens sjukhus

Semmelweis sammanbrott

I juli 1865 drabbades Ignaz Semmelweis av vad som verkade vara ett nervsammanbrott. Vissa moderna historiker tror ändå att hans symptom kan tyda på Alzheimers sjukdom eller senil demens. Efter en resa till Wien fördes han till ett dåtida sinnessjukhus, där han dog endast två veckor senare.

Först efter Semmelweis död utvecklades bakterieteorin om sjukdomar, och Semmelweis är nu erkänd som en banbrytare inom aseptik och förebyggande av sjukhussjuka.

Läs mer ovanliga händelser:
Myndighet varnar – händer kan antända av handsprit.

Vetamix

Nyligen publicerat - Vetamix