Hoppa till huvudinnehåll

Finländska elever har starka ekonomikunskaper – delar andra plats med Kanada i Pisa-mätning

Yhdeksännen luokan oppilaita englannin kielen opetuksen tunnilla (keltaisessa paidassa vas Pinja Posti), Riihikallion koulu, Tuusula, 15.1.2019.
Finländska 15-åringar är duktiga på ekonomi, visar Pisa-undersökning. Bilden är en arkivbild på två elever i årskurs 9 vid Riihikallion koulu i Tusby. Yhdeksännen luokan oppilaita englannin kielen opetuksen tunnilla (keltaisessa paidassa vas Pinja Posti), Riihikallion koulu, Tuusula, 15.1.2019. Bild: Jari Kovalainen / Yle Tusby,grundskolans högstadium,högstadie- och gymnasieskolor,grundskolan,Koululainen,elev,lärare,Lektion,skolan (fenomen),skolor (läroinrättningar),utbildning,statliga läroplaner,läroplaner,Gymnasiets läroplan,Enhetsskola,enhetsskolsystem,enhetsskolor,läroplikt,undervisning,undervisning

Finländska och kanadensiska skolelever är bra på ekonomi, men estniska är bäst, visar resultaten av den del i Pisa-undersökningen som testar ekonomikunskaper. Resultaten av undersökningen som gjordes 2018 publicerades i dag på torsdag.

Sammanlagt tjugo länder deltog i utvärderingen av ekonomikunskaper. Det är ett extra valfritt utvärderingsområde och i Pisa-undersökningen. Finland deltog i utvärderingen för första gången 2018. Ekonomiutvärderingen har hittills ordnats tre gånger.

Medelvärdet för de finländska ungdomarnas ekonomikunskaper var 537 poäng, vilket var det näst bästa resultatet tillsammans med Kanada (532 poäng).

I undersökningen hade ungdomarna i Estland de bästa ekonomikunskaperna med medelvärdet 547, som statistiskt sett är signifikant högre än medelvärdena för de andra länderna.

Små skillnader mellan skolor

Variationen i de finländska ungdomarnas kunskaper är stor, men skillnaderna mellan skolorna är små.

Av alla deltagarländer hade Finland flest högpresterande elever som nådde toppnivån: 20 procent av eleverna.

Även i Estland (19 procent) och Kanada (17 procent) var andelen högpresterande elever nästan densamma, medan OECD-medeltalet var 10 procent.

Samtidigt fick 2,4 procent av de finländska eleverna ett resultat som var under den lägsta nivån. I Estland var motsvarande andel endast 0,7 procent av eleverna, medan OECD-medelvärdet var 4 procent.

I Finland fanns minst skillnader mellan skolorna i hela undersökningen. Samtidigt var ändå variationen inom skolorna störst.

I samma skola finns alltså både de allra svagaste och de starkaste eleverna vad gäller elevernas kunskaper i ekonomi.

Finskspråkiga elever klarade sig bättre än svenskspråkiga

Svenskspråkiga skolor klarade sig något sämre än de finskspråkiga skolorna. Medelvärdet för ekonomikunskaper hos elever i de finskspråkiga skolorna var 538 poäng och hos de svenskspråkiga 522 poäng.

Också skillnaderna mellan könen var små. Medelvärdet för poängantalet var 540 för finländska flickor och 534 för pojkar. Denna skillnad på 6 poäng var inte statistiskt signifikant.

Av de finländska pojkarna placerade sig 21 procent på den högsta nivån. I Estland var denna andel 20 procent och i Kanada 19 procent, medan OECD-medelvärdet var 13 procent.

Bland flickor i Finland var motsvarande andel 19 procent, i Estland 18 procent och i Kanada något lägre, 14 procent, medan OECD-medelvärdet 10 procent.

12 procent av de finländska pojkarna fick ett resultat som var under den försvarliga kunskapsnivån 2, medan samma gällde för 8 procent av flickorna. Denna skillnad var statistiskt signifikant.

Socioekonomisk bakgrund spelar roll

Elevens socioekonomiska bakgrund inverkade näst mest på elevens ekonomikunnande i Finland jämfört med andra länder, enligt undersökningen.

Det här syntes i synnerhet som svaga kunskaper hos elever i den lägsta socioekonomiska kvartilen och som starka kunskaper hos elever i den högsta kvartilen.

Jämfört med ungdomarna som deltog i andra länder har ungdomarna i Finland oftare bankkonto och betalkort än andra.

Finland var korrelationen mellan att ha ett bankkonto och att ha bra ekonomikunskaper starkast jämfört med andra länder.

I alla länder hade innehav av ett bankkonto, och därmed också ett bank- eller betalkort, en korrelation med elevens socioekonomiska bakgrund.

I Finland var denna korrelation dock svagare än OECD-genomsnittet. Däremot hade invandrarelever i Finland klart färre bankkonton och betalkort än invandrarelever i OECD-länderna i genomsnitt.

Skolundervisningen har en betydande roll för elevernas ekonomikunskaper

I fråga om konsumtionsbeteendet är det enligt undervisningen mycket vanligt att unga finländare gör prisjämförelser mellan produkter och det här uppvisade ett något starkare samband med deras kunnande än för OECD-genomsnittet.

Finländska ungdomar uppgav sig vara mest intresserade av penningfrågor jämfört med de andra länderna. De finländska elevernas beredskap att fatta beslut om sin egen ekonomi ligger enligt studien på en hög nivå internationellt sett

I studien framkom också att finländska ungdomars ekonomikunskaper korrelerar högre med den information eleverna fått av lärarna än i andra länder. I alla andra OECD-länder var korrelationen negativ.

De finländska ungdomarna var bättre på frågor i ekonomi än vad man hade kunnat förutse på basis av deras matematiska kunskaper och läskunnighet

Bakgrunden till detta är att i synnerhet pojkarna har bättre kunskaper i ekonomi jämfört med deras kunnande på andra områden som ingår i utvärderingen.

I Finland är ekonomikunskap inte ett separat ämne i grundskolan, utan ingår åtminstone i läroplanerna för matematik, huslig ekonomi och samhällslära.

De elever som deltog i undersökningen har studerat enligt grunderna för läroplanen från 2004 under hela grundskoletiden, och grunderna för läroplanen från 2016 har inte hunnit påverka innehållet i undervisningen och läromaterialen för de elever som deltog i utvärderingen.

Elevernas ekonomikunskaper mättes med hjälp av ett slumpmässigt urval av 15-åringar från hela landet. När det urvalet kombinerades med det grundläggande urvalet för Pisa-undersökningen, innebar det en utvärdering av ekonomikunskaperna hos 4 328 elever i 214 skolor.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes