Hoppa till huvudinnehåll

FPA-enkät: Nästan hälften av finländarna stöder basinkomst

Helsinki-avun vapaaehtoiset Inga Strauss ja Miika Tulkki vievät ruokakasseja vanhuksille.
I coronatider då många permitterats eller sagts upp är diskussionen om basinkomst aktuell igen. Helsinki-avun vapaaehtoiset Inga Strauss ja Miika Tulkki vievät ruokakasseja vanhuksille. Bild: Eleni Paspatis / Yle coronavirus,COVID-19,smittsamma sjukdomar,infektionssjukdomar,Wuhan-coronavirus,föregripande,fenomen,pandemi,affärer,inköp,ekonomi,beredskapslag,undantagslagar,Undantagstillstånd,epidemier,människor,2020 coronavirus pandemic in Finland,frivilligt arbete,församlingar,Helsingfors,Helsingfors stad (administration),livsmedelshjälp,pensionärer,riskgrupper,karantän,skyddshandskar

Finländare som upplevt utkomstsvårigheter och osäkerhet vad gäller det egna arbetet är mer positivt inställda till basinkomst än andra, framkommer i Folkpensionsanstalten FPA:s enkät om frågan. 46 procent av de som svarade på enkäten stöder basinkomst.

Åren 2017–2018 ordnades ett försök med basinkomst i Finland och nu har en bedömning av försöket färdigställts. I den undersökte man också hur många som stöder att basinkomst införs nu efter försöket.

Nästan hälften, 46 procent, av de som svarade på FPA:s enkät höll helt eller delvis med om påståendet att man borde ta i bruk basinkomst som en permanent socialskyddsform i Finland.

Också jobbosäkerheten ökar stödet för basinkomst

De som själv upplev svårigheter att få den egna ekonomin att gå ihop höll mer med om påståendet. Av dem som uppgav att de har svårt att klara sig med de inkomster de har nu var 74 procent för att man inför basinkomst.

– Också osäkerheten om den egna anställningen verkar öka stödet för basinkomst. De som hade del- eller visstidsanställningar uppgav oftare att de stöder basinkomst än de som har en fast anställning, säger Olli Kangas, programdirektör vid Finlands Akademi i ett pressmeddelande.

I undersökningen jämförde man också olika partiers åsikter om basinkomst med väljarnas åsikter om frågan. Allra mest positiva till basinkomst är Vänsterförbundets och De Grönas anhängare (77 procent), medan Samlingspartiets anhängare är mest kritiska (29 procent).

Enkäten utfördes i början av året och 2 500 finländare i åldern 18–79 svarade på den.

Deltagarna i försöket fick mycket medieuppmärksamhet: "Kan ha påverkat beteendet"

I FPA:s bedömning behandlades också den offentliga diskussionen och mediernas uppmärksamhet kring ämnet.

– Medierna har behandlar basinkomstförsöket i första hand ur ekonomins och sysselsättningens synvinkel. Målet med försöket var att utreda sysselsättningseffekterna och det verkar ha styrt diskussionen, säger forskaren Katja Mäkkylä vid FPA i pressmeddelandet.

I medierapporteringen har också personliga berättelser betonats.

– De personer som fått basinkomst har fått mycket medieuppmärksamhet. Uppmärksamheten kan ha påverkat personernas beteende, deras välmående och sysselsättning, säger Mäkkylä.

I försöket fick 2 000 arbetslösa personer en basinkomst på 580 euro i månaden, utan villkor eller behovsprövning. Många av deltagarna upplevde att försöket gav dem trygghet, trots att de sysselsättande effekterna kanske inte på kort sikt upplevdes vara stora.

Basinkomstförsök har också ordnats i USA, Kanada, Spanien, Kenya och Nederländerna. Resultaten liknar de resultat som försöket gav i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes