Hoppa till huvudinnehåll

Lovisa förbereder skolöppningen – utbildningschefen tror inte skolindragningarna i höst påverkas av coronasituationen

Skolelev som skriver flitigt
Snart får barnen återvända till skolan. Arkivbild. Skolelev som skriver flitigt Bild: Yle/Mika Kanerva Skola,Skolbarn,Pulpet,klassrum,Barn

Skolorna förbereder sig på att öppna dörrarna nästa vecka. I Lovisa börjar man vara på det klara med hur allt ska göras.

Däremot har man inte diskuterat om ett eventuellt behov av att också i höst hålla distans mellan eleverna kan påverka de planerade skolindragningarna.

– Så långt som till hösten har vi inte hunnit fundera än, säger utbildningschef Timo Tenhunen.

För några veckor sedan blev det till slut klart att Pernå kyrkoby skola, Teutjärven koulu, Kuggom daghem och daghemmet Lekgården i Pernå läggs ner från och med den 1 augusti.

Regeringen har förvarnat om att specialarrangemang kan bli aktuella i skolorna också i höst.

De som det berör har fått ro och hopa tillräckligt mycket av och an― Utbildningschef Timo Tenhunen

Att skjuta fram nedläggningen av skolor och daghem för att på så sätt ha mer utrymme för mindre elevgrupper tror Tenhunen inte är en bra idé.

– Jag tror det är bättre för alla att genomföra stängningen som planerat. Jag tror att de som det berör har fått ro och hopa tillräckligt mycket av och an, säger han.

Om skolorna stängs i höst och man senare under året behöver mer utrymme så finns det kanske en möjlighet att ta i bruk skolbyggnaderna igen.

Tenhunen tror ändå inte det lönar sig, eftersom det då skulle kräva så mycket praktiska arrangemang till exempel med städning och resor.

Så här öppnas skolorna

Sedan regeringen meddelade att skolorna får börja med närundervisning igen den 14 maj har bildningsväsendet i Lovisa, liksom i alla andra kommuner, haft fullt upp med att planera skolöppningen.

– Vi har gjort vårt bästa och är nog redo att ta emot eleverna, säger Tenhunen.

Kommunen har redan skickat ut allmän information om riktlinjerna till föräldrarna. Dessutom informerar varje skola skilt.

Eleverna ska, enligt regeringens riktlinjer, hållas i skilda grupper och inte umgås med varandra.

– De stora åtgärderna gäller skolskjutsar, gruppindelningarna och maten, säger Tenhunen.

Man måste också fundera lite extra på hur man kan stöda eleverna under våren.

Skolskjutsar och mat

Skoltaxiskjutsarna kommer att ordnas ganska långt så som tidigare. Det ska finnas högst tio personer i bilen och man fokuserar på renligheten.

– I bussarna är tanken den att man inte sitter som packade sillar, utan fyller bara halva bussen. Det är vad vi kan åstadkomma, säger Tenhunen.

Antagligen behöver man inte ha dubbla bussar som kör efter varandra, utan man klarar sig med att omfördela grupperna och kanske byta så att en större buss kör rutter där det finns fler elever och en mindre buss kör en rutt med färre elever.

Musiikin lehtori Antti Taipale
Också matpausen kommer att vara lite annorlunda än tidigare. Arkivbild. Musiikin lehtori Antti Taipale Bild: Kare Lehtonen/Yle bantning,Viktminskning,hälsa,skolmat

När det gäller skolmaten äter eleverna i fler turer än vanligt, och grupperna hålls åtskilda också under matrasten.

Bröd och smör kan packas i påsar och med vissa maträtter kan man använda engångskärl. Det här för att minska köbildning.

Alla kan inte återvända till skolan

– Jag vet att många vårdnadshavare är oroliga för om de kan skicka sina barn till skolan, säger Tenhunen.

Om eleven eller ett syskon hör till riskgruppen så kan eleven, med ett intyg av den vårdande läkaren, få fortsatt distansundervisning.

Om någon annan i familjen tillhör en riskgrupp, eller om föräldrarna av andra skäl helst fortsätter hålla barnet hemma, så måste man be skolan om lov att få vara frånvarande.

Då ordnas ingen skild distansundervisning av skolan.

Enligt Tenhunen oroar sig också en del av personalen för risken att bli sjuk om man återvänder till jobbet.

Särskilt om man jobbar med små barn så är det svårt att undvika att vara nära dem under dagen. Man kanske måste hjälpa någon att knyta skosnören, eller ta upp ett ledset barn i famnen.

– Då är det i princip samma som gäller, läkarintyg från den vårdande läkaren. Sedan är det lite svårare om man har en annan familjemedlem i riskgruppen, säger Tenhunen.

I princip behövs hela personalen på jobb eftersom man har tagit beslut om att inte använda vikarier. Det går förstås ändå att ansöka om tjänstledigt om man är orolig för att smitta en familjemedlem.

– Om det är tydligt att det finns en familj där den andra parten tillhör riskgruppen, så tar nog säkert rektorn det i beaktande, säger Tenhunen.

Utmanande med specialarrangemang i högis

Enligt Tenhunen är det lättare att ordna undervisning enligt coronarestriktioner för de yngre barnen än för högstadieungdomarna.

– I ettan till sexan har man för det mesta sin egen klasslärare som kan undervisa i de flesta ämnen. Där försöker vi att samma lärare har gruppen hela dagen. I småskolorna är dessutom eleverna färre och grupperna mindre, säger Tenhunen.

I högstadierna undervisar olika lärare i olika ämnen, och grupperna har brukat röra sig mellan klassrummen.

– Där har rektorerna en ganska stor uppgift att lösa, säger Tenhunen.

På det svenskspråkiga högstadiet, Lovisavikens skola, håller man som bäst på med att slå fast planerna för undervisningen.

Pulpetti Leppälän koulussa.
Snart kommer pulpeterna i användning igen. Arkivbild Pulpetti Leppälän koulussa. Bild: Miikka Varila / Yle Valkeakoski,Birkaland,skolor

Enligt rektor Petra Paakkanen verkar det som om 90 procent av eleverna är på väg tillbaks till skolan.

Eleverna ska hålla till i sina egna undervisningsgrupper, förutom då det gäller tillvalsämnen. Dessutom ska grupperna i huvudsak vara i egna klassrum.

– Tidigare har eleverna roterat mellan klassrummen och lärarna varit stationära, men nu roterar lärarna, säger Paakkanen.

Inget sågande eller slevande

När det gäller praktiska ämnen som huslig ekonomi och slöjd så minimeras smittorisken genom att eleverna inte använder samma redskap.

Det betyder i praktiken att det blir teoretisk undervisning och inte så mycket matlagning.

– Vi försöker också sprida ut eleverna så att de använder olika ingångar och inte har rast eller mattur samtidigt, säger Paakkanen.

oppilas tekee joulutorttua kotitaloustunnilla Lintumetsän koulussa Espoossa
Det blir inte så mycket bakning på hussatimmarna i vår. Arkivbild. oppilas tekee joulutorttua kotitaloustunnilla Lintumetsän koulussa Espoossa Bild: Antti Kolppo / Yle jultårta,huslig ekonomi

Högstadiearrangemangen underlättas av att gymnasierna kör på distans våren ut, så högstadierna kan använda också deras klassrum.

Dessutom finns barackerna vid Lovisavikens skola fortfarande kvar och kan användas.

– Många lärare planerar också att ordna undervisningen ute, säger Paakkanen.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland