Hoppa till huvudinnehåll

Vesa Vihriäläs arbetsgrupp: Efter coronakrisen kommer staten att tvingas minska utgifterna och höja skatterna

En man i brun kostym, ljusblå skjorta och mörkblå kravatt, med glasögon och kort brunt hår och mustasch tittar in i kameran. I bakgrunden en mörk gardin och en krukväxt.
Arbetsgruppen under ordförande Vesa Vihriälä tyckte uppgiften var extra svår på grund av att krisen är så exceptionell och utvecklingen så oklar. En man i brun kostym, ljusblå skjorta och mörkblå kravatt, med glasögon och kort brunt hår och mustasch tittar in i kameran. I bakgrunden en mörk gardin och en krukväxt. Bild: Lehtikuva Vesa Vihriälä,Näringslivets forskningsinstitut (Etla)

Coronakrisen leder till en ohållbar skuldsättning inom den offentliga ekonomin redan under de närmaste åren. Regeringen kommer att tvingas fatta beslut både om stora stimulanspaket och efterföljande ”smärtpaket”.

Arbets- och näringsministeriet tillsatte i slutet av mars en arbetsgrupp av nationalekonomer som skulle bedöma coronakrisens effekter och hurdana åtgärder som kommer att krävas för att få igång ekonomin igen.

Ordförande för arbetsgruppen blev Vesa Vihriälä. Övriga medlemmar är Bengt Holmström, Sixten Korkman och Roope Uusitalo.

På fredag förmiddag klockan 10 publicerade arbetsgruppen sin analys av vilka åtgärder som kommer att krävas om Finlands ekonomi ska styras in på ett spår som leder till hållbar tillväxt, hög sysselsättning och sunda offentliga finanser.

Hälsan och välfärden försämras

Enligt arbetsgruppen hamnar Finlands ekonomi i en djup recession på grund av coronakrisen. Utvecklingen kommer att påminna om tiden efter finanskrisen 2008.

Förutom förlust av produktion, inkomster och arbete kommer krisen att leda till att hälsan och välfärden försämras både nu och i framtiden.

Det beror både på de restriktioner som regeringen har vidtagit för att få bukt med epidemin och på den rädsla som epidemin har orsakat.

Epidemin kommer inte att ta slut innan vi får ett vaccin mot covid-19, vi uppnår flockimmunitet eller vi lyckas utveckla en effektiv vård av symptomen. Det kommer att ta minst ett år.

Om ekonomin ska återhämta sig måste regeringen häva restriktionerna och klara av att minska på rädslan i samhället. Finland behöver en strategi för hur det vardagliga livet och den ekonomiska verksamheten ska kunna fortsätta så normalt och tryggt som möjligt så länge epidemin varar.

På samma sätt som många andra noterar arbetsgruppen att det kommer att kräva stora satsningar både på testning och olika skyddsåtgärder.

Det sätt vi umgås på både på fritiden och på arbetsplatserna borde vara tryggt. Det kan kräva skyddsmasker förändringar i vårt beteende.

Staten har all orsak att stöda den här utvecklingen.

Företagen kommer att behöva stöd också efter restriktionerna

När det gäller den ekonomiska politiken skickar arbetsgruppen därför klara hälsningar till regeringen.

Det första målet med den ekonomiska politiken borde vara att minska på de omedelbara olägenheter som restriktionerna och rädslan medför framför allt för företagssektorn.

Men det räcker inte att häva restriktionerna. Det kommer inte automatiskt att få igång den ekonomiska verksamheten.

Den allmänna osäkerheten och rädslan får både privatpersoner och företag att använda sina pengar försiktigt.

De arbetstagare som är permitterade har nu mindre pengar att röra sig med än förr. Många hushåll har också stora skulder.

Det kommer också sannolikt att dröja ett tag innan företagen vågar börja investera igen. Då efterfrågan är svag finns det ingen orsak att utöka kapaciteten.

Sannolikt kommer också exporten att vara svag länge.

Efter att restriktionerna lättats kommer företagen därför att behöva betydande stimuleringsinsatser. Annars tar tillväxten inte fart.

För tillfället delar regeringen ut betydande stöd via Business Finland. Men Business Finland har skapats för att stöda utvecklingsprojekt inom företag, och lämpar sig dåligt för att dela ut stöd till krisföretag.

Arbetsgruppen föreslog redan tolfte april en ny modell för företagsstöd. Målet skulle vara att rikta stödet till de företag som har lidit mest av coronaepidemin. Främst skulle man försöka kompensera för sådana fasta kostnader som företagen har svårt att påverka.

Tanken är att ett sådant stöd skulle vara rättvist och allmänt acceptabelt. Kostnaderna skulle hållas på en nivå som samhället har råd med.

Strukturella reformer behövs

Arbetsgruppen delar alltså in kampen mot covid-19 i tre faser. Just nu är vi inne i den första då regeringen har försökt få epidemin under kontroll och minimera skadorna.

Nästa steg blir att stöda efterfrågan för att få fart på ekonomin då begränsningarna har hävts.

Men det tredje steget kommer att bli det svåraste. Då blir det dags att reparera de skador som pandemin har orsakat ekonomin.

Krisen leder enligt arbetsgruppen till ohållbar skuldsättning inom den offentliga ekonomin redan under de närmaste åren. Speciellt om den blir långvarig.

Arbetsgruppen utgår från att den offentliga skulden ökar i förhållande till bruttonationalprodukten under hela 2020-talet.

Ett minimikrav för regeringen borde vara att stoppa ökningen av skuldkvoten. Det kommer att kräva en kraftig anpassning av de offentliga finanserna.

Behovet av att minska utgifterna och höja skatterna kan lättas med hjälp av strukturpolitik. Här avser arbetsgruppen åtgärder som håller sysselsättningen på en hög nivå och ökar produktiviteten.

Utan strukturella förändringar utgår arbetsgruppen från att staten i framtiden måste dra år svångremmen 3-4 procent av BNP. Då kunde skulden stabiliseras vid 90 procent av BNP, och kanske till och med sjunka lite i slutet av 2020-talet.

Enligt arbetsgruppen bör regeringen därför besluta om målen för det ”smärtpaket” som kommer att behövas samtidigt som den fattar beslut om stimulansåtgärder.

Regeringen borde också fastställa en process för att åtgärderna ska bli färdiga och verkställas snabbt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes