Hoppa till huvudinnehåll

Stängningen av Hangöby skola aktualiserar samarbete över språkgränserna - kan det rädda framtidens skolor i Hangö?

En skola
Hangöby skola är indragningshotad. En skola Bild: Johanna Lindholm/Yle Hangöby,nedläggning

I Hangö beslöt bildningsnämnden (7.5) om att dra in de små skolorna i Hangöby. Finska skolan kan stänga redan nästa år och svenska om två år. Politiker anser att skolorna borde samarbeta mer över språkgränserna med tanke på framtiden.

Under bildningsnämndens svenska sektions möte i slutet av april, lade ordförande Christian Mattsson (SFP) fram ett tredelat förslag där en del var att skjuta upp den planerade stängningen av Hangöby skola.

Han önskar att en arbetsgrupp skulle kartlägga stadens alla fastigheter inom bildningssektorn samt utreda om man kunde slå ihop finska och svenska skolor under samma tak enligt en såkallad språkduschtandem.

Finska och svenska under samma tak

Språkduschtandem innebär här att vardera skola skulle existera som en självständig administrativ enhet med undervisning på det egna språket.

Däremot skulle skolorna samarbeta i olika ämnen och projekt över språkgränserna, samtidigt som eleverna skulle få ett naturligt spåkutbyte på raster och i skolmiljön.

Man utomhus
Christian Mattsson (SFP) från bildningsnämnden i Hangö vill se en utvidgad tvåpråkighet i Hangös skolor. Man utomhus Bild: Johanna Lindholm/Yle kommunalpolitiker,hangöby skola

- Jag tror inte riktigt på det, att det finns en så enkel lösning att man stänger Hangöby skola efter två år och sedan tror man att man löst problemen. Jag tycker att det behövs radikalare åtgärder. Därför borde vi nu utreda möjligheterna att svenska och finska skolorna är i samma byggnader, ända från förskola till gymnasium, slår Christian Mattsson fast.

Christian Mattssons förslag hur skolorna kunde omstruktureras

  • Finska/svenska förskolan i Hangonkylän koulu
  • Finska/svenska klass 1 och 2 i Hangöby skola (kreativ skola, musik, teater, motion)
  • Finska/svenska klass 3-6 i Centralskolan/Keskuskoulu
  • Finska/svenska klass 7-9 i Hagapark skola
  • Finska/svenska gymnasiet i Hangö Gymnasium
  • MBI/Musikinstitutet/Sommaruni / Eventuell andra stadiets utbildning i framtiden i Svenska högstadiet

Eleverna flyttar till Centralskolan

I bildningsnämnden i följde ändå majoriteten (6-2) beredningens förslag att Hangöby skola stängs höstterminen 2022 och att eleverna börjar i Centralskolan.

Finska bildningssektionen beslöt tidigare i vår enhälligt att den finska motvarigheten i Hangöby, Hangonkylän koulu, kan dras in redan nästa år och eleverna flyttar till Keskuskoulu.

Ärendet ska ännu vidare till stadsstyrelsen och sedan stadsfullmäktige.

Centralskolan och Keskuskoulu ligger i samma byggnad, men i olika flyglar. Byggnaden saneras för att eleverna från Hangöby ska kunna flytta in. Att svenska och finska skolan har olika tidtabell beror på att plats frigörs efterhand som utrymmen saneras.

Centralskolan i Hangö
Centralskolan och Keskuskoulu ligger i samma byggnad och de är de största lågstadierna inom respektive språkgrupp i Hangö. Hangö har i dagsläget 11 skolor. Centralskolan i Hangö Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,Hangö,hangö centralskola

Skolnätet för stort med tanke på framtiden

Beredningens förslag baserar sig på en rapport som bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson presenterade på en allmän information den 5 mars. Hangös skolnät i dag och i framtiden heter den.

Den innehåller fem olika alternativ för hur man ska tackla problemet med sjunkande elevprognoser. Det är ett av dem som står som grund för förslaget att stänga Hangöby skola.

Bakgrunden till rapporten är att dagens skolnät är överdimensionerat i förhållande till de sjunkade elevpronoserna. Staden har svag ekonomi, och situationen i Hangö förvärras dessutom av att den åldrande befolkningens andel växer betydligt snabbare än vad det föds nya barn.

Skolorna samarbetar redan på två språk

Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson tar i det här skedet inte ställning till diskussionen kring skolstängning, utan säger att den processen har sin gång. Däremot välkomnar han ett bredare samarbete skolor emellan över språkgränserna.

- I skolorna har samarbetet redan förbättrats år efter år. Jag vet att till exempel våra lågstadier arbetar mycket över språkgränserna, mer än för tio år sedan.

Han tycker att språkduschtandem låter som en frisk och fräsch idé, även om det kanske inte tillämpas i sin renodlade version än.

Bildningsdirektören påpekar också att man i Hangö överlag har en positiv inställning till en levande tvåspråkighet och att det finns omnämnt i stadens strategi.

Kräver samarbete

Om man vill utveckla språkliga modeller, är det viktigt att det sker i samarbete med alla berörda.

- Det ska ske i samverkan. Personalen ska tas med, för då är förutsättningarna bättre. Men det ska ofta finnas en politisk vilja, och i Hangö har vi de senaste åren haft en sådan kutym att man ställer sig bakom tvåspråkiga lösningar.

Karl-Erik Gustafsson är bildningschef i Hangö.
Bildningsdirektör Karl-Erik Gustafsson säger att man redan samarbetar i de finska och svenska skolorna. Karl-Erik Gustafsson är bildningschef i Hangö. Bild: Yle/Marica Hildén västnyland

Båda språken klarar sig i Hangö

Trots att Christian Mattsson inte fick de andra SFP:arna med sig i sektionen och nämnden, säger han att förslaget om utvidgad tvåspråkighet ändå är helt i linje med partiets syn på språkfrågor.

Han är av den åsikten att det bästa sättet för svenskan är att fler blir bekant med språket och lär sig det. Han tror inte att svenskan på sikt ger vika för finskan i en mer tvåspråkig miljö, tvärtom.

Inte heller Hangös bildninsdirektör Karl-Erik Gustafsson ser ett hot här.

- I Hangö är språken procentuellt så nära varandra.

Han påpekar ändå att man i diskussionen om tvåspråkighet inte får glömma dem som kanske inte har resurser eller intresse för tvåspråkiga lösningar.

Föräldrar önskar alternativ

Från föräldrahåll är man besviken över planerna att stänga Hangöby skola.

Anna Price har en son som går på första klass i Hangöby, och två söner som skulle börja där om skolan får bli kvar.

En mamma
Anna Price har tre söner och hon önskar att de alla skulle få börja sin skolgång i en mindre skola. En mamma Bild: Johanna Lindholm/Yle föräldrar,skolindragning

- Jag tycker det är helt idiotiskt, för det finns ju inga alternativ. Som vi vet har Centralskolan problem med inomhusluften, och man har nog säkert inte hittat allt där ännu. Och nu funderar man alltså på att stänga ner Hangöby skola, som är en omtyckt och fin skola.

Den färskaste rapporten över inomhusluften i Centralskolan finns på satdens hemsidor.

Bra med flera språk i tidig ålder

Annas man Simon Price är från England, så familjen lever redan i ett tvåspråkig vardag. Föräldrarna är öppna för att barnen skulle få ett större inslag av finska i skolan, om det innebär räddningen för Hangöby skola.

- Det är ingen tokig idé, säger Anna Price.

Hon säger att det säkert vore bra för barnen att i en tidig ålder exponeras mer för finskan.

Hon säger också att någon form av språkbad i skolan säkert skulle ha hjälpt henne att lära sig finska bättre.

Olika modeller för tvåspråkighet i skolor

SFP:s Christian Mattsons förslag om att placera finska och svenska skolor under samma tak är förvisso inget nytt. Diskussionen var på tapeten redan för cirka 15 år sedan, och Hangö har skolor där det finns en svensk och en finsk under samma tak, i cetrum och i Lappvik.

Också på andra håll i Västnyland och övriga Svenskfinland finns exempel på skolor som existerar sida vid sida eller som samarbetar på olika sätt över språkgränserna.

Undervisning på ett språk enligt lag

Det har också i Finland funnits tankar på helt renodlade tvåspråkiga skolor, till exempel Nordiska skolan i Gräsviken i Helsingfors.

Men här blir det genast knepigare.

Lagen är nämligen entydig i fråga om att undervisningen ska ske på ett språk. Vill man frångå den principen behövs antingen ett undantagstillstånd eller en lagändring.

Goda erfarenheter

Så här säger vice ordförande Linda Felixson från intresseorganisationen Finlands svenska lärarförbund om hur de ser på saken:

Porträtt på kvinna med röd pageklippning, brun läderrock och jeans.
Linda Felixson från Finlands svenska lärarförbund säger att man inte är beredd att ge avkall på lagstiftningen som tryggar svenska skolor. Porträtt på kvinna med röd pageklippning, brun läderrock och jeans. Bild: FSL Finlands Svenska Lärarförbund Finlands svenska lärarförbund,porträtt,Linda Felixson

- Enligt lag har vi ju antingen en svenskspråkig eller finskspråkig skola och det ger vi inte avkall på. Men sedan finns det lokala lösningar där man har skolorna under samma sak och där det fungerat väldigt bra.

Eftersom lagen inte tillåter uttalat tvåsråkiga skolor, kan Felixson inte säga hur de skulle fungera i praktiken.

Erfarenheten från språkbad och dito duschar och ett aktivt samarbete är dock goda, både med tanke på inlärningen och attityder.

- Det vet vi, att ju tidigare man lär sig, desto bättre.

Svenska skolor viktiga för Svenskfinland

Med tanke på den hur viktig den svenska skolan är för det finlandssvenska samhället, som institution, är förbundet mån om den finns också i framtiden.

Skulle man gå in för tvåspråkiga administrationer kunde den befinna sig farozonen på lång sikt:

- Det är viktigt för hela det svenska samhället att svenska skolor finns kvar, så att det i inbesparningssyften sedan inte blir så att man sparar på mindre svenska skolor eller slår ihop stora enheter, säger Linda Felixson.

12.5 klockan 10.51: Artikeln uppdaterad med att ärendet ännu ska vidare till stadsstyrelsen och fullmäktige.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland