Dan Helenius
Yle
Den ekonomiska chocken från coronapandemin slår redan nu hårt mot EU. Men snart kan den interna krisen följas av en ekonomisk kollaps och ökad instabilitet i unionens närmaste omgivning.
Den globala pandemirecessionen hotar att slå bottnen ur ekonomin i flera av EU:s grannar i öster.
Länder som Ukraina och Vitryssland har bräckliga ekonomier sedan tidigare, och deras politiska ledning har hittills inte uppvisat effektivt ledarskap under pandemin.
UKRAINA
Ukrainas ekonomi bärs upp av två sektorer – lantbruket samt gruv- och metallsektorn. Det betyder att landet är extremt beroende av råvarupriserna på den internationella marknaden.
Ukraina har också ett betydande underskott i statskassan och behöver redan i nuläget omfattande statslån för att klara sin budget.
En djup internationell depression med medföljande dykande råvarupriser skulle därför få en förödande effekt på landet.
Läget förvärras av att landets politiska elit inte på något vis är förberedd på situationen.
Äldre forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet säger att krisen i värsta fall kan leda till stor instabilitet i Ukraina.
‒ Den politiska klassen är rätt inkompetent och klarar inte av att regera. Coronakrisen understryker det här, säger han.
Ukrainas nytillsatta regering är resultatet av en kompromiss mellan president Volodomyr Zelenskyi och landets mäktiga oligarkledda politiska klaner.
‒ Det märks redan nu i politiken genom att flera beslut gynnar olika oligarkers intressen, säger Nizhnikau.
Det betyder att landets resurser genom politiska beslut fördelas mellan de olika oligarkerna och deras intressegrupper.
Öppen maktkamp
En ekonomisk krasch skulle ge färre resurser att fördela och i värsta fall leda till en öppen kamp mellan de olika klanerna.
Nizhnikau påminner om att klanerna har tillgång till egna paramilitära styrkor.
‒ Det finns en klar risk för våldsamma aktioner utanför till exempel energiministeriet. Målet skulle vara att påminna regeringen om vem det är som bestämmer i sista hand.
Konflikten skulle snabbt fragmentera det politiska fältet och göra allt beslutsfattande närmast omöjligt, samtidigt som krisen kräver just snabba åtgärder.
President Zelenskyi skulle då tvingas ingå avtal med en eller några av parterna i konflikten.
Sannolikt skulle han sedan framtvinga nyval för att rensa ut sina motståndare ut parlamentet - bland dem hans tidigare allierade oligarken Ihor Kolomoiskyis grupp.
Tillbaka i tiden
Om Zelenskyi tvingas göra ett sådant val skulle det med stor sannolikhet driva honom i famnen på Ukrainas och Europas rikaste man Rinat Achmetov.
Oligarken Achmetov är en av Ukrainas mäktigaste män och före Maidanupproret var han en av personerna bakom den sedermera störtade presidenten Viktor Janukovytj.
‒ Det skulle skapa en viss stabilitet. Men samtidigt vara en återgång till eran före Maidan, säger Nizhnikau.
Det skulle betyda ett klart korrumperat system som helt saknar legitimitet bland de redan desillusionerade ukrainarna.
Nizhnikau tror inte att det kommer att bli någon ny Maidanrevolt trots det. Snarare ökar den redan nu kraftiga migrationen ytterligare.
‒ Majoriteten av ukrainarna känner att deras liv blivit sämre sedan Maidan och att inget egentligen förändrats.
Möjlighet att påverka
Ukraina kommer att vara i stort behov av utländskt stöd efter krisen och det ger EU möjlighet att i någon mån påverka utvecklingen i landet.
Nizhnikau säger att EU tillsammans med IMF måste arbeta för att skydda de reformer som genomförts i landet. IMF har redan ställt en rad krav som måste uppfyllas innan nya lån betalas ut.
Bland annat krävs att reformerna skyddas, en markreform genomförs och garantier skapas för att oligarken Kolomoiskyi inte återfår kontrollen över Privatbank.
Kamp om bank
Banken nationaliserades efter att ha varit nära insolvens som följd av att ha beviljat en lång rad skumma lån.
‒ EU borde helt enkelt ställa sig bakom IMF:s krav, säger han.
Han tillägger att nödlån till Ukraina kunde vara en god idé, men att de måste vara riktade så att pengarna inte som tidigare försvinner till oligarkernas konton i olika skatteparadis.
‒ Målet borde vara att skydda och utvidga de öar av reform som trots allt skapats i landet.
VITRYSSLAND
Vitryssland går mot strömmen
Vitryssland har hittills stuckit ut under coronakrisen genom att avstå från i stort sett alla möjliga restriktioner.
Landets enväldiga president Aleksandr Lukasjenko har hållit fast vid att viruset inte är så farligt som omvärlden tror och att landets sjukvård kan handskas med situationen.
Lukasjenko har hållit landet öppet och landets fotbollsklubbar fortsatte att spela matcher långt efter att resten av Europa stängt ned alla publikevenemang.
Leva på fötterna
Lukasjenko som är en ivrig ishockeyspelare, har också själv spelat matcher under coronakrisen.
‒ Det är bättre att leva på fötterna än att dö på knäna, sa han då han intervjuades om riskerna efter en match.
Resten av Vitrysslands politiska ledning delar sannolikt inte Lukasjenkos syn på krisen. Men det är osannolikt att det blir några ändringar i landets coronapolitik.
‒ Vitrysslands politiska system är sådant att ingen kan gå emot Lukasjenkos beslut. Och för honom har det nu blivit fråga om att rädda ansiktet, säger Nizhnikau.
Saknar folkligt stöd
Nizhnikau säger att merparten av vitryssarna inte stöder Lukasjenkos coronapolitik. De är oroliga över sjukdomen och försöker i mån av möjlighet skydda sig genom att stanna hemma.
Om coronaläget förvärras kan Lukasjenkos legitimitet skadas på lång sikt.
‒ Det är fortfarande oklart hur samhället kommer att reagera, säger Nizhnikau.
Han tillägger att vitryssar fortfarande ser Lukasjenko som landets legitima president, men det kan förändras om coronakrisen missköts.
Förlorat legitimitet
Nizhnikau tror inte att det blir några omedelbara reaktioner eftersom pandemin gör att människor inte vill bege sig ut på gatorna.
‒ Men om man ser två år in i framtiden blir situationen mer oförutsägbar, säger Nizhnikau.
Han tillägger att till synes små frågor också tidigare utlöst stora demonstrationer mot Lukasjenko.
‒ Om det finns en stor reservoar av uppdämd ilska kan de stora massorna snabbt dyka upp på gatorna, bedömer Nizhnikau.
Svag och utan vänner
Vitrysslands ekonomi var liksom Ukrainas svag sedan innan krisen och landets möjligheter till utländskt stöd ännu mer begränsat.
Ryssland har tidigare hjälp Vitryssland att hållas på fötter under ekonomiska kristider, men relationerna mellan länderna är för tillfället inne i en frostperiod.
Därför är ingen hjälp att vänta om inte Lukasjenko går med på en rad svårsmälta krav från Moskva.
Vitryssland håller presidentval i augusti och president Lukasjenko planerar att låta sig väljas till en sjätte mandatperiod.
Därför utgår Ryhor Nizhnikau från att Lukasjenko gör allt han kan för att hålla ekonomin på fötter fram till dess.
Efter det blir det tvingas regimen sannolikt att ta sparbeslut för att anpassa budgeten till krisen. Och det kan utlösa den uppdämda ilskan.
Därför räknar president Lukasjenko sannolikt med att det är bäst att hålla presidentvalet i augusti, oavsett vilket epidemiläget är då.
