Hoppa till huvudinnehåll

“Ingen hänsyn till om man fiskar matfisk eller industrifisk” – reform har ställt till det för yrkesfiskarna

fisk i lådor
fisk i lådor Bild: Yle/Monica Slotte fiskar,strömming,Raseborg,fiskare

För drygt tre år sedan ändrades systemet med fiskekvoter för det kommersiella fisket i Finland. Tillgången till fisk skulle tryggas året om och lönsamheten förbättras. För en av landets största strömmingstrålare har systemet inneburit större osäkerhet och en risk att fisket tar slut efter sommaruppehållet. Många har också flaggat ut sina fartyg till Estland efter att reformen infördes.

Sonnskär är en av de största strömmingstrålarna ägd av finländare. Sedan sju år tillbaka är det Anders Granfors som är kapten på trålaren, med hemmahamn i Kaskö.

Företaget, som Anders driver tillsammans med sin lillebror Jonas, satsar mest på matfisk. En stor del av de strömmingsfiléer som säljs i våra butiker har dragits upp av Sonnskär. Det är bara en liten del av fångsten som blir till exempel fiskmjöl.

Nytt system med kvoter

Fiskaryrket har gått i arv i familjen Granfors och Anders trivs.

- Jag skulle inte vilja ha något så kallat vanligt jobb. Jag trivs väldigt bra.

Fiskaren Anders Granfors sitter i kontoret med mössa på huvudet.
Anders Granfors jobbar två veckor ute till sjöss och är sedan i land två veckor. Fiskaren Anders Granfors sitter i kontoret med mössa på huvudet. Bild: Louise Bergman/Yle Granfors,fiskare

Med det är en tuff bransch. Och tuffare blev den för tre år sedan då systemet med fiskekvoter för det kommersiella fisket ändrades.

Före 2017 delade alla fiskefartyg under finsk flagg på en gemensam kvot som Europeiska unionen årligen beviljade Finland.

För tre år sedan började Jord- och skogsbruksministeriet dela ut egna kvoter, så kallade nyttjanderätter till fiskarna.

För Anders Granfors på Sonnskär blev reformen inte vad han hoppats på.

- Det blev en svår situation. Det togs ingen hänsyn till om man fiskade matfisk eller industrifisk, säger Anders Granfors.

Kalastusalus merellä.
Kalastusalus merellä. Bild: Juha Heikanen / Yle MOT,fiske,fiskebåtar

Det nya systemet med nyttjanderätter baserades på fångsthistorik.

- Man tittade på fångsthistoriken fem år bakåt i tiden. För oss, som satsat på kvalitet, innebar det att vi hade ganska liten fångsthistorik. Det gjorde att vi beviljades liten nyttjanderätt också.

De som fiskat industrifisk och fiskat stora mängder fick stora nyttjanderätter.

Vilka som fått nyttjanderätter och hur stora, är inte offentlig information.

Svårplanerat hyrsystem

På Jord- och skogsbruksministeriet säger Risto Lampinen att tanken med reformen var att skapa ett system som gjorde det möjligt för fiskarna att planera sitt fiske så att de skulle kunna tjäna marknaden bättre.

På så vis skulle tillgången till fisk tryggas året om. Enligt Lampinen, som är chef för enheten för fiskerinäring, skulle också lönsamheten för fisket bli bättre.

För Anders Granfors har systemet medfört nya utmaningar.

- De två senaste åren har våra egna nyttjanderätter tagit slut under våren eller till sommaren. Under hösten har vi levt på hyrda kvoter.

I reformens kölvatten har det skapats ett system där fiskare som inte använder hela sin fiskerätt kan sälja eller hyra ut årliga oanvända fiskerätter till andra.

fiskare
fiskare Bild: Yle / Jyrki Lytikkä trål

Granfors säger att det är ganska svårt att planera framåt då de inte vet om eller hur mycket de kan fiska efter sommaren.

- I några års tid har jag hört av mig till alla som kan ha extra nyttjanderätter, så de vet att vi är intresserade. Men sen beror det på hur sommarfisket går, om de har något kvar eller inte.

Reformen sänkte nykomling

En följd av reformen har varit att flera av de finska fartygen flaggats ut, oftast till Estland, där lönekostnaderna är lägre. I dagsläget har bara en tredjedel av de största fartygen i Finland finländska ägare. Sextio procent är i estnisk ägo.

En som inte gynnades av det nya systemet med fiskerätter är Jukka-Pekka Vironen i Kristinestad. Han hade just förverkligat sin dröm om en egen fiskebåt då systemet togs i bruk.

- Vår andel blev så liten att vi fiskade ungefär 40 dagar 2018. Några hyrrätter fanns inte att fås någonstans, säger Vironen.

Kalastaja Jukka-Pekka Vironen
Jukka-Pekka Vironens satsning på egen fiskebåt blev inte vad han hade hoppats på Kalastaja Jukka-Pekka Vironen Bild: Ghadi Boustani / Yle MOT,fiskare

Efter bara några år sålde han båten.

- Visst var det en besvikelse. Det hade varit roligt att fortsätta.

Vironen sålde båten och fiskerätterna till ett finskt företag i estnisk ägo.

Också familjeföretaget i Kaskö sålde för ungefär tio år sedan en av sina två trålare till ester.

Trots att omständigheterna för att att bedriva kommersiellt fiske inte är de bästa har Anders Granfors framtidstro.

- Det går upp och det går ner i alla branscher. Jag hoppas att det snart börjar vända uppåt för fisket igen.

Yles granskande program MOT berättade om reformen 2.3.2020.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle