Hoppa till huvudinnehåll

Bensow renoverade sina daghem 2014 – nu åtalas två personer för grovt mutbrott och dåvarande styrelsen krävs på nästan halv miljon euro

Daghemmet Lilla Lyan i Grankulla.
Det har nu gått nästan sex år sedan stiftelsen Bensow lät renovera sina daghem, men rättsprocesser kring renoveringen pågår fortfarande. Bilden är tagen 2014. Daghemmet Lilla Lyan i Grankulla. Bild: Yle/ Christoffer Gröhn renovering,lilla lyan

Två personer åtalas för grovt mutbrott som hänger samman med renoveringen av stiftelsen Bensows daghem 2014. Och Patent- och registerstyrelsen kommer med ett unikt krav på att den dåvarande styrelsen ska ersätta stiftelsen med en halv miljon euro. Men styrelsemedlemmarna vägrar. Vi har gjort vad vi kunnat, säger tidigare styrelseordförande Iselin Krogerus-Therman.

Sommaren 2014 ville stiftelsen Bensow renovera daghemmen Lilla och Stora Lyan i Grankulla. Sedan dess har flera rättsliga processer pågått kring renoveringen och under våren skedde en vändning. Styrelseordförande Johan Hjelt säger att den nya vändningen förklarar en hel del.

Först en tillbakablick: Stiftelsen Bensow lät sommaren 2014 renovera sina daghem. Renoveringen avbröts då det visade sig att stiftelsen saknade bygglov.

Flera byggfel uppdagades och ett annat byggföretag slutförde renoveringen senare.

Polisen misstänkte den dåvarande styrelsen för missbruk av förtroendeställning men åklagaren friade styrelsen 2018. Samtidigt friades också den person som styrelsen utsett att ansvara för renoveringen. Enligt åklagaren saknades bevis för brott.

"Gårdskarl" åtalas för att ha tagit emot mutor

Förutom styrelsen utreddes också det byggföretag som utförde den första renoveringen. Det fanns misstankar om skattebedrägeri. Men brottsutredningen fick en vändning när åklagaren under våren väckte åtal för grova mutbrott.

En person som varit anställd av stiftelsen åtalas för grovt tagande av muta i näringsverksamhet, alternativt för grovt skattebedrägeri. Personen skötte om stiftelsens fastigheter och var något slags gårdskarl 2014, enligt Yle Huvudstadsregionens uppgifter.

En person i ledande ställning i byggföretaget åtalas i sin tur för grovt givande av muta i näringsverksamhet.

Åtalet är ännu inte offentligt och därför vill åklagaren inte uttala sig om hurdana summor det handlar om. Byggföretaget och personen bakom det åtalas också för grovt skattebedrägeri, grovt bokföringsbrott och grovt arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri.

Handelsgillets ordförande Johan Hjelt.
Nuvarande styrelseordförande Johan Hjelt. Handelsgillets ordförande Johan Hjelt. Bild: Yle/ Lukas Rusk Herrklubb,ekonomi,Helsingfors,hjelt

"Jag förstår bra att jag inte märkte någonting"

Stiftelsen Bensows nuvarande styrelseordförande Johan Hjelt säger att åtalet för grovt mutbrott inte förvånar honom.

- I hela processen har det funnits stora luckor i logiken. Varför har någon agerat som den har gjort och i vems intresse? Vi har försökt reda ut om det finns personliga kontakter bakom som skulle förklara saker. Om det finns en muthistoria förklarar det en hel del, säger Hjelt.

Om det finns en muthistoria förklarar det en hel del

När renoveringen gjordes 2014 var Iselin Krogerus-Therman styrelseordförande.

- Med facit i hand är jag inte väldigt förvånad, säger hon angående åtalen om grovt mutbrott.

Borde du som styrelseordförande ha märkt att en av stiftelsens anställda, enligt åtalet, tog emot mutor?

- Nej, det är nog väldigt svårt då det handlar om operativa frågor. Jag förstår bra att jag inte märkte någonting. Den person som det gäller hade gjort bra ifrån sig och det fanns ingen orsak att misstänka honom i det skedet. Han intervjuades när han anställdes och ansågs vara kunnig och duktig.

"Vi hade inget annat val än att väcka skadeståndstalan"

Åtalen för grova mutbrott är inte den enda rättsprocessen kring stiftelsen Bensows daghemsrenovering. Patent- och registerstyrelsen (PRS) har lämnat in en stämningsansökan till Västra Nylands tingsrätt där man kräver att stiftelsens fem styrelsemedlemmar 2014 solidariskt betalar ett skadestånd på 466 000 euro till stiftelsen.

PRS skriver att "den felaktigt och bristfälligt planerade, beställda och övervakade byggnadsentreprenaden har orsakat stiftelsen en skada på 465 961,92 euro i form av extra bygg-, sanerings- och rivningskostnader".

Enligt PRS, som övervakar stiftelser, är skadan en följd av stiftelsens styrelses vårdslösa handlande. Myndigheten konstaterar att ett egentligt entreprenadavtal aldrig ingicks mellan stiftelsen och byggföretaget.

- Vi krävde först att styrelsemedlemmarna betalar skadan till stiftelsen, men det gjorde de inte. Därför hade vi inget annat val än att väcka skadeståndstalan, säger Terhi Maijala, lag- och tillsynschef vid Patent- och registerstyrelsen.

Patentti- ja rekisterihallituksen logo ovessa.
Patent- och registerstyrelsen övervakar stiftelser. Patentti- ja rekisterihallituksen logo ovessa. Bild: Petteri Bülow / Yle Patent- och registerstyrelsen (Finland),Patent- och registerstyrelsen

"Vi har gjort vad vi har kunnat och anser att vi inte har gjort något fel"

Att PRS kräver skadestånd av styrelsemedlemmar i en stiftelse är ovanligt. Enligt Maijala är det här andra gången det sker i en civilrättslig process. 2015 väcktes en liknande talan mot Pietari-säätiö.

Iselin Krogerus-Therman säger att skadeståndstalan väcker förvåning.

- Vi har gjort vad vi har kunnat och anser att vi inte har gjort något fel. Summan är tagen från luften och det är svårt att definiera vilken skada som har uppstått.

Du anser alltså att du i egenskap av styrelseordförande inte har begått misstag i samband med daghemsrenoveringen, som delvis gjordes om?

- Nej, verkligen inte. Vi hade inga alternativ. Det skulle vara en ytrenovering, men byggföretaget hittade fuktskador vilket gjorde renoveringen mer omfattande. Företaget meddelade ändå att man klarar av jobbet innan terminen inleds.

Vi hade inga alternativ

- Vi ville inte meddela åt föräldrarna att de måste hitta en annan daghemsplats till hösten. Hade vi konkurrensutsatt jobbet hade det tagit för lång tid, säger Krogerus-Therman.

Hon avgick från stiftelsens styrelse 2018.

"Sannolikt att vi inte hade något att vinna på det här"

Stiftelsen krävde tidigare genom en rättsprocess skadestånd av byggföretaget på just 466 000 euro. Kravet drogs tillbaka under hösten 2018. Orsaken var ett ovisst slutresultat.

- Ekonomiskt sett var det sannolikt att vi inte hade något att vinna på det här och därför drog vi tillbaka skadeståndskraven, motiverade styrelseordförande Johan Hjelt tidigare för Yle Huvudstadsregionen.

Enligt Hjelt fanns samma osäkerhet när det gäller ett möjligt skadeståndskrav mot stiftelsens tidigare styrelsemedlemmar.

Dessutom uppstod problem med jäv. De som satt i styrelsen 2014 fortsatte åren därefter, vilket skulle ha lett till att styrelsemedlemmarna fattar beslut om att kräva skadestånd av sig själva.

I dag sitter ingen av de fem styrelsemedlemmar som krävs på skadestånd kvar i styrelsen.

Styrelsen har nu flera nya ledamöter, bland annat Folkhälsans tidigare vd Stefan Mutanen.

Det är oklart när åtalen för grovt mutbrott eller skadeståndskraven behandlas i tingsrätten. Västra Nylands tingsrätt bedömer att mutåtalen behandlas tidigast vid årsskiftet 2020-2021.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen