Hoppa till huvudinnehåll

Han säljer virke men har skogen kvar: "Branschen kommer att förändras mycket de närmaste tio åren"

Jussi Saarinen står lutad mot en kapad trästam som är tre meter hög.
Jussi Saarinen vid en av de kapade trädstammar som lämnats kvar att murkna vilket gynnar mångfalden. Jussi Saarinen står lutad mot en kapad trästam som är tre meter hög. Bild: Amanda Vikman/Yle skogsbruk,jussi saarinen

Kan man bedriva effektivt skogsbruk och samtidigt behålla skogen? Så sent som 2014 var det svårt att bedriva skogsbruk utan kalhyggen i Finland, men inte längre.

Nu blåser det nya vindar i skogsbranschen och intresset för skogsbruk utan kalhyggen och med större respekt för den biologiska mångfalden ökar.

- Jag tror branschen kommer att förändras mycket de närmaste tio åren, det märks redan nu. Unga människor träder in, allt färre vill se kalhyggen samtidigt som allt fler vill placera eller sköta sin skog ansvarsfullt, berättar forstmästare Jussi Saarinen.

Han visar runt i ett av sina nyligen gallrade skogsområden som ligger i Bjärnå, drygt 80 kilometer från Åbo.

Skogen är totalt 25 hektar stor och Jussi Saarinen bedriver kontinuerlig beståndsvård eller, som det ofta kallas, kontinuitetsskogsbruk, på markerna. Där är målet att få till stånd olikåldriga och flerskiktade skogar.

Hakkuualue Sipoossa.
Allt färre vill se kalhyggen i Finland. Hakkuualue Sipoossa. Bild: Jouni Soikkeli / Yle MOT,avverkning,kalhyggen,Sibbo

Saarinen är skogsrådgivare med inriktning på ekonomiskt och ekologiskt hållbart kalavverkningsfritt skogsbruk. Intresset för hans tjänster ökar för var dag som går.

Det ser stökig ut på marken, ris och kvistar ligger om vartannat. Här och där står tre meter höga kapade trädstammar som lämnats kvar, men i Jussis huvud råder harmoni.

Trädstammen lämnas att murkna eftersom avsaknaden av död ved är en av huvudorsakerna till den biologiska mångfaldens tillbakagång i Finlands skogar. Sly och kvistar lämnas kvar eftersom de tillför markerna en del näring. Gamla träd lämnas kvar för variationen och mångfalden.

Ekonomi + ekologi = sant

Viss kritik riktas mot kontinuitetsskogsbruket, även om det till en del har mattats av och övergått till dialog. Dels är det den ekonomiska aspekten som kritiserats; eftersom avverkningen blir mer komplicerad anser man att kostnaderna ökar.

- Jag skulle snarare säga att kontinuitetsskogsbruk ger ekonomiska fördelar. Skogen föryngrar sig själv, man maximerar virkespotentialen i stället för att gallra ut små träd som annars bara hade gett betalt som massaved på några euro. Här väntar vi och plockar främst ut de största stockarna som är värda betydligt mer och de mindre får växa till sig, säger Saarinen.

Plötsligt flyger en tjäderhona upp från sin boplats och vi flyttar på oss. Längre fram har man lämnat ett flera hundra kvadratmeter stort område runt en myr orörd.

Mosse framför en myrmark.
Skogen runt och på myrmarken har lämnats orörd. Mosse framför en myrmark. Bild: Amanda Vikman/Yle myr

- Visst blir det ett ekonomiskt bortfall så här, men om man ska sätta ett värde på annat än själva virket, som till exempel rekreation och mångfald så är det värt att spara sådana här platser.

Jussi Saarinen är också ordförande i den samfällda skogen Tuohi (på svenska näver). I en samfälld skog ingår det flera skogsägare och investerare, som tillsammans bildar ett större gemensamt skogsbolag.

I Tuohi bedrivs enbart kalavverkningsfritt skogsbruk med respekt för mångfalden och intresset växer stadigt. Just nu har man sammanlagt 570 hektar skog i sin ägo.

- Våra skogsägare kan räknar med en genomsnittlig avkastning på ungefär 3 procent per år. Men med skog kan man ju inte få en utbetalning varje år, utan då vi avverkar kan det komma det lite större summor på en gång.

En halv meter långa 50-åringar

Avverkningen på Saarinens marker har gått enligt planerna och blir med rätt insatser inte dyrare än normalt. Det är viktigt att de som kör skogsmaskinerna får rätt instruktioner innan de sätter igång.

- Entreprenörerna har varit väldigt nöjda med att få tydliga anvisningar. Många gånger blir länken mellan skogsägaren och entreprenör så lång att instruktionerna eller önskemålen tappats bort på vägen, säger Saarinen.

Ett annat argument mot kontinuitetsskogsbruk är att skogarna bli mörka och skuggiga och eftersom granen trivs bäst i skugga skulle det leda till mestadels enformiga granskogar.

Jussi Saarinen på huk intill en granplanta.
Granplantan på bilden kan vara upp till 50 år gammal, men nu har den skjutit 20 centimeter långa skott på ett år. Jussi Saarinen på huk intill en granplanta. Bild: Amanda Vikman/Yle Skog,jussi saarinen

Jussi sätter sig på huk bredvid ett gäng granplantor som är cirka 50 centimeter höga.

- Dessa kan vara 20-30 eller rentav 50 år gamla. Det är granens strategi att etablera sig under de stora träden och vänta på sin chans. Men titta, nu när vi har gallrat så har den skjutit upp 20 centimeter höga skott på bara ett år.

Olika skogar har olika förutsättningar och ska behandlas på olika sätt. Vill man få in mera ljus och bibehålla en blandskogsstruktur kan man gallra kraftigare till exempel vart femtionde år.

Angrepp med superavkastning

Här och där syns röda och orangea färgfläckar på björkarna. Det är inte träd som ska sparas eller fällas, det är ympningsträd.

- Om 8-10 år hoppas vi kunna skörda första omgången sprängticka här. Normalt skulle samma storleks träd vara värt några euro, men med sprängtickan kan vi få ut 40 euro per skörd. Om trädet klarar sig går det att göra flera gånger. Sen när trädet murknar kan man sätta in andra svampar och stammen kan fortsätta avkasta även då, säger Saarinen.

Ämnet från sprängtickan används bland annat i mediciner och kosmetika.

Björkar som märkts ut med färgspray för att visa vilka som ympats med sprängticka.
Att ympa in sprängticka är ett sätt att höja värdet på björkarna. Björkar som märkts ut med färgspray för att visa vilka som ympats med sprängticka. Bild: Amanda Vikman/Yle björk,sprängticka

- Vi skulle kunna utnyttja skogen och det finländska kvalitetsvirket på så mycket mer spännande och bättre sätt än vad vi gör i dag. Till exempel bli marknadsledande på just sprängticka som har exportpotential.

Enligt Skogscentralen sköttes 2,4 procent av alla planerade avverkningar enligt kontinuerlig beståndsvård. Jussi Saarinen uppskattar att cirka fem procent av skogsbruket i Finland bedrivs enligt hans metoder och han tror att det här bara är början.

- Vi har problem med mångfalden, också i Finland, och allt fler är medvetna om det. Det görs också många oekonomiska gallringar och hyggen här, speciellt norrut. Både skogsägare, naturen och människorna skulle vinna på att utveckla potentialen i det hyggesfria skogsbruket.

Redigerad den 12.5.2020 kl 10.14: Det var inte direkt olagligt, men det var svårt att bedriva skogsbruk utan kalhyggen i Finland fram till år 2014 då skogslagen ändrades så att kontinuitetsskogsbruk frigjordes från användningsbegränsningarna.

Tilläg den 17.5.2020 kl 16.25: Enligt handboken ”Råd i god skogsvård” som uppdaterades 2019 definieras ”kalhyggesfritt skogsbruk” och ”kontinuerlig beståndsvård” som två olika saker. Kontinuerlig beståndsvård, som artikeln handlar om, omfattar metoderna plockhuggning och luckhuggning. Där är målet att få till stånd olikåldriga och flerskiktade skogar.

Läs också