Hoppa till huvudinnehåll

Har Finland kunskap för att stöda biodiversiteten? Jo, säger forskarna – och hoppas att vi sätter fart på!

Utrotningshotade djurarter i Finland
Nu vet vi hur vi kunde öka biodiversiteten. Men hinner det hjälpa fjällräven, fjällugglan och brunanden? Utrotningshotade djurarter i Finland Bild: AOP, Thomas Hagström, Leif Ingvarson sällsynta djurarter

Finland har det här årtiondet för första gången en realistisk möjlighet att verkligen ändra utvecklingen när det gäller naturens mångfald och biodiversitet.

Det är det positiva budskapet i en brett upplagd rapport som Finlands miljöcentral och Naturresursinstitutet publicerar idag.

Forskarna har under åren 2019–2020 utvärderat hur väl Finland har lyckats bevara mångfalden och biodiversiteten i miljön i enlighet med internationella avtal.

Och det har inte sett så bra ut. Den ekonomiska tillväxten har lett till ett ökat utnyttjande av naturtillgångar. Den växande materiella välfärden har inte kunnat kopplas loss från en minskning av biodiversiteten.

Men nu ser det ut att finnas en möjlighet till förändring. Forskargruppen kommer i sin slutrapport med flera rekommendationer.

De ska utnyttjas i de nu pågående förhandlingarna om EU:s biodiversitetsmål. Den följande globala biodiversitetsstrategin är tänkt att stadfästas i Kina nästa år.

Tjugofem år av forskning

Utvecklingen går alltså i positiv riktning. Under de 25 senaste åren har man upptäckt många nya sätt att stärka miljöns tillstånd.

Det som nu skulle krävas är ett starkt engagemang av samhället att förhindra naturens utarmning och till att göra strukturella förändringar som berör hela samhället.

Nu är det dags att förverkliga det som kan göras, kräver forskarna.

kuvassa Petri Ahlroth Syken biodiversiteettikeskuksen johtaja
Petri Ahlroth från Finlands miljöcentral hoppas kunskapen leder oss in på rätt väg. kuvassa Petri Ahlroth Syken biodiversiteettikeskuksen johtaja Bild: Ville Tapio Finlands miljöcentral

- Vi har forskat i det här i tjugofem år och nu kan vi se resultaten. Nu skulle det gälla att göra alla åtgärder i stor skala, säger Petri Ahlroth, direktör för centret för biodiversitet vid Finlands miljöcentral, som lett forskningsprojektet.

Klimatförändringen har påmint oss om att vår ekonomi och vårt samhälle fortfarande bygger på naturen. Utan ett förhållandevis stabilt klimat och fungerande ekosystem är Finlands och världens välgång i fara.

Ifall de naturliga processerna störs kan olika hälsorisker (läs: pandemier) förekomma, och det kan bli svårare att producera mat.

Miljömedvetenheten har ökat på alla håll

- Klimatförändringen har fått finländarna att förstå att det krävs handling. Både inom statsförvaltning, företag, organisationer och av enskilda medborgare. Ett liknande uppvaknande behövs nu för att trygga naturens livskraft, säger Petri Ahlroth.

Enligt honom har Finland de strukturer som behövs både när det gäller förvaltningens sektorer, lant- och skogsbruket, utbildningssektorn och inom frivillig miljövård.

- Vi har de nätverk som behövs för fortsatta åtgärder. Det som har gjorts har varit i rätt riktning, men otillräckligt, betonar Petri Ahlroth.

Finland i framkant

Han påpekar att den här utvärderingen är unik. Alltsedan det internationella avtalet om biodiversitet infördes har olika länder skapat olika biodiversitetsstrategier.

Men inget land har gjort en lika systematisk utvärdering och omvärdering av sina strategier som Finland.

- Vi är föregångare i det här avseendet.

Vi har de nätverk som behövs för fortsatta åtgärder. Det som har gjorts har varit i rätt riktning, men otillräckligt― Petri Ahlroth

På senare tid har företag intresserat sig alltmer för att skydda naturens mångfald och kommuner och församlingar har deltagit i arbetet.

Forskarna föreslår därför att arbetet för biodiversitet skulle ökas på landskapsnivå och att samarbetet med företag, stiftelser och organisationer skulle stärkas och koordineras jämsides med statens insatser.

Bättre styrning krävs

Arbetet med att vända den nuvarande trenden där naturtillgångarna minskar kräver lagstiftning och en starkare ekonomisk styrning än hittills.

Miljöskadliga stöd måste tas bort, eller omvandlas till incitament för en större biodiversitet.

Genom skatter borde den som åstadkommer en minskning av naturens mångfald bli tvungen att betala för skadan, samtidigt som insatser för biodiversiteten borde belönas.

Naturpåverkan borde i fortsättningen vara ett kriterium vid offentlig upphandling.

På nationalekonomisk nivå borde borde förändringar i vårt naturkapital tas med i beräkningen av Finlands BNP. I dagens ekonomi förblir naturens artrikedom och ekosystem osynliga.

Märkning för hållbarhet

Konsumtionen borde styras till att bli mer hållbar.

Rapporten föreslår bland annat att Finland borde få en konsumentmärkning som visar vilken miljö- och klimatpåverkan olika produkter har, så att konsumenterna kan göra mer miljövänliga val.

Det ansvar för miljön som alla finländare enligt grundlagen har måste konkretiseras bättre än i dag, påminner forskarna. Att naturen är viktig för oss finländare har märkts speciellt under coronakrisen.

Naturens mångfald beror på biotopernas omfattning och skick. Här är markanvändningens roll viktig.

Under de senaste årtiondena har utdikningen av våtmarker och nedsmutsningen av vattendrag minskat. Men samtidigt har skogsavverkningen stigit till nya nivåer som en följd av ökad efterfrågan på virke.

risig björkskog
Risig björkskog några år efter kalhygge. risig björkskog Bild: yle/Anna Dönsberg Skog,björksly

Med tanke på biodiversiteten skulle det vara viktigt att komma ifrån ett långsamt, men oupphörligt slitande på den naturliga miljön.

I stället borde användningen av mark- och naturtillgångar vara minst neutral eller rentav nettopositiv, så att markanvändningen främjar den biologiska mångfalden.

Exempel på det är översvämningsskydd vid våtmarker.

En hållbar utveckling kan inte nås om den inte omfattar även naturen.

Lösningarna på våra största miljöproblem, som naturens minskande mångfald, klimatförändringen och det allt snabbare utnyttjandet av naturtillgångarna, bör stöda varandra.

För att vi ska nå en klimatsmart ekonomi bör de också vara rättvisa.

gammal skog
Gammal skog har större biodiversitet. gammal skog Bild: yle/Anna Dönsberg Skog

Störst press på naturen åstadkommer jord- och skogsbruk, byggande och annan markanvändning, klimatuppvärmningen, nedsmutsning och eutrofiering.

Åtgärder behövs speciellt för kärr, våtmarker, Östersjön och dess kuster och insjöar.

Klimatförändringens effekter drabbar speciellt fjällnaturen.

Hittills har de flesta åtgärder för att skydda biodiversiteten som vidtagits under 2010-talet varit otillräckliga.

Framsteg har gjorts, men de har inte varit stora nog. Ambitionsnivån har tillsvidare inte varit tillräckligt hög.

Många goda förslag

En god nyhet är ändå att i det nuvarande åtgärdsprogrammet med 105 åtgärdsförslag har över en fjärdedel, enligt rapporten, en stor potential att inverka på naturens mångfald i framtiden.

Många effektiva sätt finns alltså färdigt till buds i den av Statsrådet godkända nationella strategin för biodiversitet.

Nu borde de tas i bruk i full skala, påminner forskarna.

Den slutgiltiga rapporten kommer att publiceras i slutet av juni. På Naturresusrinstitutets och Finlands Miljöcentrals sidor kan du läsa en presentation på finska.

Läs också