Hoppa till huvudinnehåll

Visionen om en nationell e-bibba tar form - stora frågor: Hur ersätts författare för e-material och vilken är den bästa tekniska plattformen?

En tumme trycker på en mobiltelefon som har en text på sig och just nu byts sidan.
Blir bibliotekens e-material tillgängligt via en nationell plattform? En tumme trycker på en mobiltelefon som har en text på sig och just nu byts sidan. Bild: AOP e-bok,litteratur,böcker

Inhemsk litteratur kunde för första gången lånas i e-form ur bibliotekens samlingar år 2015. Fyra år senare är utlåningsvolymen för e-böcker och ljudböcker ihopräknat uppe i nästan en miljon.

E-tidningarna kammar hem rekordet; de används 730 000 gånger i året. Visionen om ett nationellt e-bibliotek ska ge låntagarna större och mer jämlik tillgång till e-material.

För tillfället är det kommunala beslutsfattare som på regional nivå avgör hur många titlar i e-format som finns tillgängliga i kommunens bibliotek (totalt 11 000 i allmänna bibliotek) och hur många licenser som låntagarna kan använda samtidigt (110 000 i allmänna bibliotek). Därför har alla finländare inte samma tillgång till e-material.

Visionen om ett nationellt e-bibliotek är en stor kulturpolitisk och politisk fråga som handlar om prioriteringar; där Kultur- och undervisningsministeriet bestämmer tidtabell och ambitionsnivå säger Johanna Sandberg, verksamhetsledare för intresseorganisationen Finlands svenska författareförening.

- Det är faktiskt så just nu att det är lite ojämlikt beroende på i vilken kommun du bor hurdan tillgång du har till e-bibliotek, säger Sandberg.

Johanna Sandberg står i profil och tittar uppåt mot träd och himmel.
Johanna Sandberg hoppas på mer regional jämlikhet om en nationell e-bibba blir verklighet. Johanna Sandberg står i profil och tittar uppåt mot träd och himmel. Bild: Agneta Gestrin / Yle Finlands svenska författareförening,Johanna Sandberg

I dag varierar samlingarna lokalt från 200 till 17 500 titlar.

På Helsingfors stadsbibliotek säger planerare Marja Hjelt att det överlag finns ett större utbud på högklassig e-litteratur i svenskspråkiga områden.

De bibliotek som har tillgång till den svenska Axiell Biblio-samlingen ger dem tillgång till 60 000 titlar och ur samlingen utlånades i fjol mellan 100 - 7 000 titlar.

En e-plattform för att regera över allt e-material

Kultur- och undervisningsministeriet har beviljat 250 000 euro, för att utreda hur konceptet för ett enhetligt nationellt e-bibliotek kunde byggas upp.

- Om ett år har vi troligtvis klarhet i vilken teknisk plattform som behövs för att dela digitalt material med biblioteken, säger Virva Nousiainen-Hiiri, chef för biblioteksnättjänster vid Helsingfors stadsbibliotek.

Förutom att öka den regionala jämlikheten för e-låntagarna vill biblioteksväsendet minska nättjänsternas spretighet.

- Biblioteken har fått kritik att användaren är tvungen att veta var hen hittar vad: till exempel e-material på olika språk är utspridda på flera nättjänster och hen är tvungen att komma ihåg många lösenord, säger Nousiainen-Hiiri.

Hon fortsätter:

- Vi inriktar oss på de nättjänster som kan användas var som helst och inte kräver att bibliotekskunden besöker biblioteket.

Så att till exempel e-dagstidningar och e-tidskrifter kan läsas på distans.

Upphovsmakarens sits i reformen

På frågan om det finns betänkligheter, fallgropar i samband med reformen svarar Sandberg att man inte får glömma bort författaren.

- Att författaren ska få den ersättning som hen är berättigad till. Det får inte göras på det sättet att i ivern att göra något tillgängligt glömmer man bort den personen som faktiskt från början gjort allt möjligt, det vill säga författaren.

Intresseorganisationen hon representerar har fått sitta med vid förhandlingsbordet när bibliotek, förlag och intresseorganisationer för författare möts.

Biblioteken har en stram budget, där låneersättningarna för de fysiska böckerna fastställs i statsbudgeten.

Nousiainen-Hiiri säger att enligt lagstiftningen har de allmänna biblioteken inte samma rätt till tillgång på e-material som tryckt material.

Det skapar problem, men hon poängterar att Finland i jämförelse med många andra länder har väldigt goda relationer mellan förlagsvärlden och biblioteken. Tillsammans har man tagit fram licensmodeller för e-material.

Boktrave på en stol med hörlurar spända runt sig och en mobiltelefon liigande bredvid.
Författare får låneersättning när den fysiska boken lånas ut. Ersättningen för en utlånad e-bok eller ljudbok kommer via ett licensavtal. Boktrave på en stol med hörlurar spända runt sig och en mobiltelefon liigande bredvid. Bild: Agneta Gestrin / Yle hörlurar,böcker

Inom förlagsbranschen övervägde Otava-koncernen i ett skede att upphöra med ljudboksdistribution till de allmänna biblioteken.

Enligt Nousiainen-Hiiri är nu diskussionen och förhandlingarna om ljudböcker med Otava återupptagna. Otava ger ut bland annat de finlandssvenska författarna Kjell Westös och Philip Teirs verk.

- Just nu kan vi konstatera att kompensationen för e-materialet, speciellt ljudboken inte är särskilt bra varken för författaren eller förlagen, säger Sandberg.

Hur upphovsmakaren, författaren i slutändan förtjänar på sina alster beror till stor del på avtalet med utgivaren, förlaget.

Det finns författare som har avgränsat e-distribution till bibliotek i sina avtal säger Nousiainen-Hiiri.

Sandberg säger att utgångsläget är bra. Det råder enligt henne egentligen inget motsatsförhållande gällande ambitionerna för författare och förlag.

Bägge vill ju att verket, litteraturen ska nå en så bred publik som möjligt. Sen när det är fråga om kompensationen, då måste författaren bli ersatt för det jobb hen har gjort och den förståelsen finns kanske inte alltid hos den andra parten.

Om reformen av de allmänna bibliotekens e-material genomförs kan det också bli ändringar i hur författare ersätts för e-material framöver.

- Just nu utreder organisationen Sanasto, som sköter vår intressebevakning angående upphovsrättsersättning, möjligheterna för författarna att också få låneersättning för e-material, säger Sandberg.