Hoppa till huvudinnehåll

Manchuriska pesten populariserade munskydden som svar på epidemier

En grupp människor iförda munskydd under influensapandemin 1918
Munskydd var vanliga i Europa och USA under influensapandemin 1918. Kvinnan bär på en skylt med texten "bär munskydd eller så hamnar du i fängelse". En grupp människor iförda munskydd under influensapandemin 1918 Bild: Niday Picture Library / Alamy/All Over Press spanska sjukan,Munskydd

Under de senaste veckorna har Europa diskuterat hur effektiva smittobromsare munskydden är och vem som borde bära dem. Men liksom karantäner och smittospårning är munskydden inte en ny uppfinning i kampen mot epidemier.

Olika former av ansiktsmasker och skydd har förekommit under farsoter i hundratals år.

För drygt hundra år sedan under den manchuiska pesten blev ansiktsmasker av tyg en symbol för kampen mot epidemier.

Tanken att sjukdomar kan smitta från en person till en annan har varit en seriös medicinsk teori åtminstone sedan 1500-talet.

Men det var först i mitten av 1800-talet som forskarna lyckades identifiera mikrober och teorier om att de är kopplade till smittospridning uppstod.

– Före det var maskerna för smittoskydd snarare en slags amuletter som skulle skrämma bort onda influenser, säger William Summers som är professor i medicinsk historia vid universitet Yale.

På 1890-talet hade maskerna redan blivit vanliga i operationssalar runt om världen.

ett gammalt foto av läkare som virat bandage kring sina huvuden för att skydda sig mot lungpest
Läkare virade bandage över mun och näsa för att skydda sig mot lungpesten i Manchuriet ett gammalt foto av läkare som virat bandage kring sina huvuden för att skydda sig mot lungpest Bild: H Collection / Alamy/All Over Press pest,historia,Manchuriet

Manchuiska pesten dödade inom 48 timmar

1910 bröt den manchuiska pesten ut. Det var en skräckinjagande sjukdom som snabbt dödade så gott som alla smittade.

– Människor dog mellan 24 och 48 timmar efter att de uppvisat de första symtomen, säger Christos Lynteris som är medicinsk antropolog vid St andrews universitet i Scotland.

Det politiska läget i Manchuriet var kaotiskt då Ryssland, Japan och Kejsardömet Kina kämpade om kontrollen över regionen.

Många befarade att sjukdomen skulle sprida sig till Peking och ända till Europa längs de nybyggda järnvägarna.

En man i ansiktsmask står bredvid flera döda pestoffer. Det är kallt och det hänger istappar från taket
Fotografier från pestområdet spreds över hela världen En man i ansiktsmask står bredvid flera döda pestoffer. Det är kallt och det hänger istappar från taket Bild: Historic Collection / Alamy/All Over Press Manchuriet,pest,historia

Skandalöst förslag: pesten smittar inte bara genom skadedjur

En av läkarna som skickades för att bekämpa epidemin var den unga läkaren Wu Lien Teh.

Wu, som var var född i Malaysia och utbildad i Cambridge, hade till en början svårt att övertyga sina kolleger om att pesten inte enbart spreds av loppor och råttor utan också mellan människa och människa.

– Wu lade fram teorin att ett person har lungpest, och vars lungor är infekterade, kan sprida sjukdomen direkt till andra genom luften, säger Lynteris.

– Det var verkligt innovativt, och skandalöst, på den tiden.

Det betydde också att människor måste bära ansiktsskydd för att skydda sig mot sjukdomen.

Två personer i skyddsdräkt och ansiktsskydd undersöker råttor under manchuriska pesten 1910
Under manchuiska pesten ansåg många forskare fortfarande att sjukdomen enbart spreds av råttor och loppor Två personer i skyddsdräkt och ansiktsskydd undersöker råttor under manchuriska pesten 1910 Bild: Picture Library / Alamy/All Over Press Manchuriet,pest,historia

Fatalism och letargi

I sin självbiografi beklagar Wu den fatalism som rådde i pestområdet.

– Det krävdes något uppseendeväckande och tragiskt för att väcka upp folk ur deras letargi, skriver han.

Den utlösande händelsen blev den franska läkaren Gerald Mesnys död.

Enligt Wus version av händelserna vägrade Mesny att tro på teorin om luftburen pestsmitta delvis på grund av Wu var kines.

Mesny dog i pesten några dagar efter att ha besökt ett sjukhus utan att bära munskydd.

Fotografier ändrade hur vi visualiserar epidemier

Efter det blev maskerna snabbt eftertraktade.

– Nästan alla som var ute på gatan bar någon form av mask, skriver Wu.

Pesten i Manchuriet inträffade samtidigt som fotografier började bli vanligare i tidningen runt om i världen.

Foton på sjukvårdspersonal med tjocka bandage virade över nästan hela huvudet och gravgrävare i huvor och masker spreds därför till många länder.

Enligt antropologen Christos Lynteris var det just fotografierna som ändrade på sättet hur vi visualiserar epidemier.

En teckning av läkare iförd en mask med en lång näbb under pesten i Venedig på 1600-talet
Masker med långa näbbar ansågs skydda mot smitta En teckning av läkare iförd en mask med en lång näbb under pesten i Venedig på 1600-talet Bild: /All Over Press pest,Venedig

Men människor har täckt sina ansikten för att skydda sig mot sjukdomar långt innan mikroberna upptäcktes.

Under böldpestepidemierna i Europa på medeltiden bar en del läkare masker för att skydda sig mot miasma – det vill säga orenhet i luften som troddes sprida sjukdomar. Miasma var kopplad till förruttnelse och lukter.

Historikern Frank Snowden skriver i sin bok Epidemics and Society att man trodde att miasman inte fastnade på läderbyxor och klänningar av vaxtyg.

– En bredbrättad hatt skyddade huvudet och en mask med utstickande näbb som fylldes med aromatiska örter skyddade bäraren mot dödliga miasmiska lukter, skriver han.

Sars och spanska sjukan

Miasmateroin var dominerade ända in på 1800-talet. Det var först under århundradets andra hälft som Louis Pasteurs, Robert Kochs och en rad andra forskares upptäckter började revolutionera hur vi ser på smitta.

Kina förhöll sig länge skeptiskt till vetenskapliga upptäckter från utlandet, men det förändrades i och med den manchuiska pesten.

– Det markerade att Kina blivit en förespråkare av modern medicin, säger Lynteris.

Under sars-epidemin 2003 blev munskydden vardagsutrustning i städer som Hongkong.

Användningen av masker var utbredd också i USA under influensapandemin 1918. Den så kallade spanska sjukan dödade tiotals miljoner människor, men Lyteris säger att västländerna i dag har ett mycket svagt kollektivt minne av den pandemin.

– När skydden nu introduceras i Europa och USA är det därför en helt ny erfarenhet, säger han.

Källa: AFP

Läs också