Hoppa till huvudinnehåll

Vem tar hand om mitt barn om jag blir sjuk eller är med om en olycka? – Ensamstående föräldrer efterlyser mer information från myndigheter

Barn
Det hör till kommunens uppgift att ta reda på om det finns möjlighet för någon släkting eller närstående att ta hand om ett barn som blivit ensamt. Barn Bild: Nathalie Lindvall Gågata,förälder

Vad händer om jag blir sjuk eller är med om en olycka? Vem tar hand om mitt barn då? Oavsett om man vill eller inte går tankarna mot skräckscenarier ibland.

Helena Sarso är ensamstående förälder till 10-åriga William och berättar att frågor som dessa är saker som hon, både ensam och tillsammans med vänner, funderar på.

– Blir det barnhem eller finns det någon anstalt för ensamstående föräldrars barn? Om jag blir allvarligt sjuk och det är sjukvård som gäller, vart hamnar min pojke? Det finns inte så mycket information om det.

Jalkapalloa harrastavan pojan äiti Helena Sarso puolilähikuvassa, kuvattu Espoonlahden urheilupuistossa.
Helena Sarso är ensamstående förälder till 10-åriga William. Jalkapalloa harrastavan pojan äiti Helena Sarso puolilähikuvassa, kuvattu Espoonlahden urheilupuistossa. Bild: Markku Pelkonen / Yle hobbyer,fotboll,fritidsmotion,motion (idrott),idrottsföreningar,helena sarso

Hellre placering hos bekanta än myndigheter

Även om det finns beredskap hos myndigheter att ta hand om barnet, ställer hon sig tveksam till hur bra det egentligen är att ett ungt barn hamnar hos helt främmande människor.

– En 10-åring klarar mycket själv, men är ändå ett litet barn. Att sen lämna över honom till en helt främmande miljö och främmande människor, inte kan det sluta bra.

Sarso önskar att det i stället skulle vara någon nära släkting eller en god familjevän som skulle ta hand om hennes barn om något skulle hända.

– Det har vi talat mycket om med min väninna. Vi bor några våningar från varandra och hennes barn är nästan som mina egna. För dem skulle jag göra vad som helst. Men har jag rätt att ta hand om dem?

Efterlyser mer information

Det här är frågor som hon diskuterat med sina närmaste också innan den aktuella coronapandemin, men just nu är det mera aktuellt än någonsin.

– Man måste kunna tala om ärendet även om det är så hemskt som det låter.

Sarso önskar mer information om hur ett liknande ärende behandlas hos myndigheterna.

Barnskyddslagen ser till att ett barn får vård

Annika Korpela, jurist på Kommunförbundet, berättar att det i första hand är föräldrarna som bär ansvaret för sina barn.

Om de inte själva kan ta hand om barnet, utreder de säkert om någon i deras eget nätverk kan ta hand om barnet.

Finns inte de möjligheterna är det kommunen som kommer till undsättning.

Annika Korpela, jurist på Kommunförbundet.
Annika Korpela är jurist på Kommunförbundet. Annika Korpela, jurist på Kommunförbundet. Bild: Kommunförbundet jurister,kommunförbundet

– I barnskyddslagen finns paragrafen om placering som stödåtgärd inom öppenvården, som tillämpas om en vårdnadshavare eller någon annan som ansvarar för barnet insjuknar eller är med om en olycka.

Korpela poängterar att det här även kan tillämpas om en förälder blir smittad av corona och inte kan ta hand om barnet.

Exempelvis om föräldern själv är svårt sjuk eller barnet hör till en riskgrupp och därför bör skyddas.

Om en förälder inte själv kan reda ut om någon har möjlighet att ta hand om barnet, hör det också till kommunens uppgift att ta reda på om det finns möjlighet för någon släkting eller närstående att ta hand om barnet.

Här kan du läsa mer om barnskyddslagen.

Åldern spelar en viss roll

Även barnets ålder tas i beaktande. En tonåring som klarar sig själv behöver man nödvändigtvis inte placera någonstans.

– Småbarn klarar ju inte sig själv, men exempelvis en 17-åring som inte ännu är myndig kan helt bra tänkas att klara sig själv hemma med eventuella stödåtgärder. Det finns ju 16-åringar som bor ensamma när de studerar i en annan stad.

Man ska heller inte blanda ihop att ett barn blir omhändertaget, vilket är lite allvarligare, med att det blir placerat som stödåtgärd. Det är olika saker.

– Eftersom det finns placering som stödåtgärd behöver man inte gå så långt som till omhändertagande i de här fallen.

Lapsi istuu sisällä portailla.
I Finland borde inget barn bli utan vård. Lapsi istuu sisällä portailla. Bild: Henrietta Hassinen / Yle barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),barn med särskilda behov,Barn och ungdom,barnbarn,barnskydd,barnets rättigheter,omhändertagande,barnskyddslag,socialarbetare,familjevåld,våld i närrelationen,våld,depression,beteendestörningar,hem,trygghet,skyddshem

Placering som stödåtgärd är en snabb process

I princip kan vem som helst ta kontakt med socialmyndigheterna för att få igång processen med placering som stödåtgärd.

Det räcker med att barnet, en förälder eller någon utomstående tar kontakt med socialmyndigheterna eller socialjouren för att ett barn ska få hjälp. Myndigheterna har dessutom anmälningsskyldighet enligt barnskyddslagen.

När någon har tagit kontakt så sker själva placeringen väldigt fort, berättar Korpela.

– Om man tänker sig att föräldrarna hamnat i en grav olycka och ligger medvetslösa på sjukhus. Då kan myndigheterna vara på plats några timmar efter en anmälan. I Finland borde inget barn bli utan vård av sådana orsaker.

Beroende på kommun blir sedan barnet placerat på anstalt eller i familjevård.

– Det beror på från kommun till kommun hur de har ordnat barnskyddet.

"Man kan alltid ringa 112"

Enligt Korpela borde alla kommuner ha både beredskap och kapacitet att ta hand om barn som är utan vård.

– Det borde de ha. Det är lagstadgat att de ska ha kapacitet att ta hand om barnen.

Korpela tillägger att om man är osäker på vem man ska kontakta ifall ett barn behöver få vård, kan man alltid ringa nödnumret.

– Man behöver inte fundera vart man ska ringa om ett barn är ensamt. Man kan alltid ringa 112 och de kopplar vidare till områdets socialjour.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP