Hoppa till huvudinnehåll

Hälsningar från en diktatur – dokumentärfilm skildrar fredspristagaren Aung San Suu Kyis politiska comeback och fall

Vägen till parlamentet i Myanmars huvudstad Naypyidaw.
Vägen till parlamentet i Myanmar är bred och folktom. Vägen till parlamentet i Myanmars huvudstad Naypyidaw. Bild: Viebke Vogel for Bullit Film Burma,Myanmar,Politiker i Myanmar (Burma),Karen Stokkendal Poulsen,dokumentärfilmer,Aung San Suu Kyi

Den danska regissören Karen Stokkendal Poulsen ville göra en dokumentärfilm om demokratiseringsprocessen i Myanmar. Istället blev det en film om maktkamp, mygel och en fredspristagare i trångmål.

År 1991 tilldelades oppositionsledaren Aung San Suu Kyi Nobels fredspris, men fredsprocessen i Myanmar kom av sig när militärens grepp om makten hårdnade och Aung San Suu Kyi försattes i en husarrest som varade i nästan 20 år.

Den 8 november år 2015 ordnades ändå demokratiska val i landet. Militärerna som konsulterat astrologer och segervissa tänkte sig en fortsättning på maktutövningen, förlorade ändå oväntat åt Aung San Suu Kyi som nu kunde göra politisk comeback på allvar.

Aung San Suu Kyi anläder till parlamentet.
Aung San Suu Kyi på väg till parlamentet efter sin valseger 2015. Aung San Suu Kyi anläder till parlamentet. Bild: Bullitt Film Burma,Myanmar,Politiker i Myanmar (Burma),Aung San Suu Kyi,dokumentärfilmer,Karen Stokkendal Poulsen

Det är också här Karen Stokkendal Poulsens dokumentärfilm Landsmodern och generalerna (On the inside of a military dictatorship, 2019) börjar - med det gryende hoppet som västvärlden, inklusive hon själv kände över att den hyllade och högaktade landsmodern Aung San Suu Kyi äntligen var tillbaka.

- Varför slog militären in på ett demokratispår efter 50 år av sträng kontroll, frågade sig Karen Stokkendal Poulsen.

Fånga förändringen

Miraklet i Myanmar fångade Karen Stokkendal Poulsens intresse till den grad att hon ville dokumentera det på film. Vad var det som bidrog till att militären efter ett halvsekel gav ifrån sig sin makt och på vilket sätt kunde demokratiseringsprocessen gagna andra länder i världen?

Dokumentärfilmaren Karen Stokkendal Poulsen
Karen Stokkendal Poulsen på dokumentärfilmsfestival i Toronto. Dokumentärfilmaren Karen Stokkendal Poulsen Bild: Petter Lindberg/Yle Myanmar,Politiker i Myanmar (Burma),Burma,Karen Stokkendal Poulsen,filmregissörer,dokumentärfilmer,Aung San Suu Kyi

Karen Stokkendal Poulsen åkte till Myanmar men fann fort att euforin höll på att övergå i besvikelse. Verkligheten i den forna brittiska kolonin Burma framstod som långt mer cynisk och tragisk, än Karen Stokkendal Poulsen kunnat föreställa sig.

- Inom militären finns flera fraktioner, även en liten reformvänlig grupp, men också deras ansatser till nydaningar var väldigt måttfulla.

I klartext handlade det om att militären gjort skenreformer för att vinna västvärldens godkännande. När Aung San Suu Kyi efter sin valseger år 2015 verkligen höll på att beröva militärledarna makten, gjorde i synnerhet de konservativa krafterna allt för att försöka stoppa henne.

Parlamentsledamöter i Myanmar.
På parlamentets läktare spelas politisk teater. Parlamentsledamöter i Myanmar. Bild: Viebke Vogel for Bullit Film Burma,Myanmar,Politiker i Myanmar (Burma),Karen Stokkendal Poulsen,dokumentärfilmer,Aung San Suu Kyi

De reformvänliga inom militären fick träda åt sidan. Plötsligt tvingades Aung San Suu Kyi samarbeta med militärens konservativa falang, den som tagit av sig uniformerna och nu uppträdde i civil klädsel för att ge sken av ett maktskifte verkligen ägt rum.

Politisk teater

Ett maktskifte skedde inte över en natt och styvnackade militärer blev inte demokratiförespråkare bara för att de tog av sig uniformerna. Det var med andra ord ett slags politisk teater som militären spelade upp för folket och omvärlden.

Trots en skenbar välvilja hade militären inte tänkt ge ifrån sig sin makt, det fick Aung San Suu Kyi fort erfara. Trots att hon vunnit valet stort kunde hon inte ändra på grundlagen som garanterade militären en fjärdedel av platserna i parlamentet. Grundlagen förbjöd henne också att bli president.

Samarbetet med den tidigare generalen, parlamentets talman Shwe Mann gav henne inte heller större maktbefogenheter, utan knöt henne olyckligt till den regim som hon försökte motarbeta.

Politikern Aung San Suu Kyi i närbild.
En hårt ansatt ledare. Politikern Aung San Suu Kyi i närbild. Bild: Bullitt Film Burma,Myanmar,Politiker i Myanmar (Burma),Aung San Suu Kyi,Karen Stokkendal Poulsen,dokumentärfilmer

- Aung San Suu Kyi trädde in i maktens korridorer och allierade sig med en av de högst uppsatta militärerna i landet.

Aung San Suu Kyi hade trätt in på en farlig väg, men värre skulle det bli när rohingyarebeller gjorde ett tillslag mot en militärbas år 2017 och attacken provocerade armén till en hämndaktion som tvingade den muslimska minoriteten att söka tillflykt i grannlandet.

Rohingyer på flykt från Burma.
Krisen i Rakhine framkallade flyktingströmmar. Rohingyer på flykt från Burma. Rohingya,Burma,Bangladesh

Rohingyafolket hade i årtionden behandlats illa av myndigheterna i Myanmar, men nu gav terrorattacken militärledningen en anledning att påbörja en regelrätt utrensning av den här folkgruppen som tillhörde fel trossamfund och dessutom sågs som illegala migranter i landets västra del.

En ledares svek

År 2017 fick hela världen fick upp ögonen för hur illa rohingyafolket behandlades i Myanmar. 720 000 flydde till Bangladesh och runt om i världen väntade man på att Aung San Suu Kyi skulle fördöma förföljelserna av sitt eget lands folk.

Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över
Landsmodern i blåsväder. Burmas ledare, Nobels fredspristagare Aung San Suu Kyi får hård kritik världen över Bild: EPA-EFE/T. MUGHAL Burma,Rohingya,Aung San Suu Kyi

Men den förra fredspristagaren teg och utlöste därmed en mediastorm, där hon anklagades för att vara en svikare, medlöpare och opportunist.

Men hade hon egentligen något val?

- Som politiker måste man spela med de kort som är en given, säger Karen Stokkendal Poulsen, men ifall spelreglerna är orättvisa kan man försöka ändra på dem så som Aung San Suu Kyi gjorde.

Politik är inte heller alltid ett rättvist spel och ofta handlar det om att kompromissa, säger Karen Stokkendal Poulsen. Det är bara en diktator som kan driva igenom sin egen vilja.

Vi ska kanske inte döma Aung San Suu Kyi bara för att hon inte vågat ta parti för rohingyafolket eller för att hon böjt sig under den militära inflytandet som fortfarande är stort i Myanmar, men å andra sidan, säger Karen Stokkendal Poulsen, vill jag inte heller se henne som ett passivt offer.

Vägspärr i Burma
Militären är närvarande i gatubilden. Vägspärr i Burma Bild: EPA/NYEIN CHAN NAING vägspärr

Aung San Suu Kyi hade ett val och hon försökte verkligen rucka på militärledarnas makt, trots att försöket var dömt att misslyckas. Karen Stokkendal Poulsens dokumentärfilm fångar med isande klarhet hur hopp förbyts i förtvivlan och hur lätt en samhällsreform kan komma av sig när folket tystats och motståndaren inte drar sig för att använda våld i sin maktutövning.

Dokumentärfilmen som skulle dokumentera demokratins seger blev istället en film om det rakt motsatta. Idag har de utländska investeringarna i Myanmar drastiskt minskat, pressfriheten har begränsats och de politiska fångarnas antal ökat.

- Det är en stor besvikelse även för mig, säger Karen Stokkendal Poulsen.

Här kan du se den förkortade versionen av Karen Stokkendal Poulsens dokumentär "Myanmar - styrt av soldater" om Aung San Suu Kyi.

Läs också