Hoppa till huvudinnehåll

Näringslivets tankesmedja: De unga betalar en dyr nota efter coronakrisen

greklandsprotester
Efter eurokrisen blev prislappen hög för de unga i hela Europa. På bilden demonstrerar greker mot nedskärnignar år 2015. greklandsprotester Bild: EPA grek

Ekonomiska kriser slår i regel hårt mot unga och coronakrisen lär inte bli ett undantag. Det slår Näringslivets delegation EVA fast i en färsk rapport.

EVA föreslår att läroplikten höjs och att studieplatserna blir fler och därtill ska fler människor jobba.

Siffrorna som EVA:s ekonom Sanna Kurronen refererar till på ett webinarium om de unga och coronaviruset är i sig inte nya.

Men adderar man det tillägg som viruset medför kan de flesta räkna ut att det inte ser ljust ut.

Efter depressionen i början av nittiotalet och finanskrisen 2007-2009 har skuldsättningen ökat, medan de arbetsföra blivit färre i förhållande till dem som inte arbetar.

Vi har vaggats in i tron att utbildningsnivån i Finland är väldigt hög, men i själva verket har nivån slutat stiga och den kanske till och med börjat sjunka― Sanna Kuronen, ekonom på EVA

Avgörande för framtiden är nu att tillväxten ökar. Det i sin tur uppnår man genom ökad produktiviteten och genom att öka mängden utfört arbete.

Problemet är att ingen ännu funnit en metod som garanterat ökar på produktiviteten. Det finns ingen "kran att vrida på", som Kurronen uttrycker det.

Utbildningsnivå hör ändå till de faktorer ekonomer brukar vara överens om att korrelerar med ökad tillväxt och det är också här Kurronen säger att man ska sätta in insatser.

- Vi har vaggats in i tron att utbildningsnivån i Finland är väldigt hög, men i själva verket har nivån slutat stiga och den kanske till och med börjat sjunka.

Sanna Kurronen, ekonom på EVA
Sanna Kurronen, ekonom på EVA Bild: EVA / KAROLIINA PAAVILAINEN Eva

En speciellt oroande indikator är att andelen unga som avbryter sin utbildningsbana efter grundskolan uppgår till hela 15 procent. Det här “låter chockerande i mitt öra”, säger Kurronen och lägger till att mängden högutbildade sjunkit. Kurronen vill därför att antalet startplatser inom den högre utbildningen ökar.

Allt det här kostar, men EVA:s rapport manar till att i “normalläge” stoppa den offentliga skuldsättningen. Samtidigt gäller det att avstå från skattehöjningar på produktion och arbete.

I stället vill man att unga snabbare ska komma med i arbetslivet och att äldre personer jobbar längre till exempel genom att man frångår den så kallade pensionsslussen. Med den avser man det tillägg i inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning arbetstagare kan få då de förlorat jobbet och är nära pensionsåldern.

Korkman påminner om klimatförändringen

Också nationalekonomen Sixten Korkman som deltar i webinariet säger att de unga betalar ett högt pris för de ekonomiska restriktioner som införts på grund av coronaviruset.

- Man vill skydda den äldre befolkningen, som jag själv tillhör, genom ekonomiska restriktioner som de yngre får lida av när jobben blir färre och inkomsterna minskar.

När det gäller de ungas situation överlag i förhållande till de äldre säger Korkman att pensionssystemet och arbetsmarknadens strukturer kan te sig mer gynnsamma för till exempel de efterkrigstida, stora årskullarna.

Klimatkrisen är ett existentiellt hot, men coronakrisen kan vi hoppas att vi kommer över inom en överskådlig framtid.
― Sixten korkman, nationalekonom

Han tror att en delorsak till det här är att den äldre generationen varit bättre på att sköta sin intressebevakning, vilket syns i att de stora årskullarna röstar flitigare än den yngre.

Sixten Korkman på Senatstorget
Sixten Korkman på Senatstorget Sixten Korkman

Korkman menar att det ändå gäller att inte överdramatisera, eftersom till exempel pensionssystemet också är hållbart för kommande generationer.

Men ett arv från de äldre som de yngre får lida av är klimatförändringen. Korkman hoppas därför att klimatfrågan inte faller bort från dagordningen när coronaviruset överskuggar nästan allt annat.

- Klimatkrisen är ett existentiellt hot, men coronakrisen kan vi hoppas att vi kommer över inom en överskådlig framtid.

Välfärdsstaten som buffert

Att unga är sårbara i ekonomiska kriser är inte något nytt. De närmast liggande orsakerna till de ungas utsatta position är att de ungas andel av dem som arbetar utan fasta arbetskontrakt är större, samtidigt som de har svårare att komma in på arbetsmarknaden när mängden jobb blir färre.

En väl fungerande välfärdsstat innebär att man har en buffert som gör att samhället snabbare kommer på benen efter en kris och det är värt att komma ihåg det före man börjar göra nedskärnignslistor.― Kaisa Vatanen, Kalevi Sorsa Stiftelsen

Kaisa Vatanen, som är verksamhetsledare på Kalevi Sorsa-stiftelsen, ledde de europeiska socialdemokraternas arbete att finna lösningar som skulle hjälpa unga över eurokrisen. Hon säger att det är viktigt att komma ihåg lärdomar från tidigare kriser.

- Till exempel vet vi att nedskärningar som gjordes på nittiotalet i Finland slog hårt mot barn och unga och att man än i dag betalar för de åtgärderna.

Vatanen anser också att det är viktigt att nu satsa på utbildning och på att värna om välfärdstjänsterna.

- Det är just i dessa situationer som samhällets resiliens mäts. En väl fungerande välfärdsstat innebär att man har en buffert som gör att samhället snabbare kommer på benen efter en kris och det är värt att komma ihåg det före man börjar göra nedskärningslistor.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes