Hoppa till huvudinnehåll

Tiotals klagomål till JO om högskolornas urvalsprov – Helsingfors universitet lånar inte ut datorer, men hoppas ändå att alla kan delta

Porthania.
Vid Helsingfors universitet är juridiken odrabbad, medan förändringen var stor för programmet i medicin. Porthania. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström porthania

Riksdagens justitieombudsman har fått in 23 klagomål gällande högskolornas förfarande under de undantagsförhållanden som råder. Vid Helsingfors universitet är man medveten om situationen inte är optimal ur ett jämlikhetsperspektiv.

På flera högskolor har man ställt in de normala urvalsproven, och gått in för digitala lösningar eller ökat kvoten för att antas på basis av betyget.

De flesta inträdesprov ordnas i två steg, där det första skedet i allmänhet görs elektroniskt och på distans. Det andra skedet kan antingen ordnas på distans eller genom prov på campus i små grupper.

Ojämlikt för mindre bemedlade?

Flera klagomål handlar om att till exempel unga från mindre bemedlade familjer inte har jämlika möjligheter till studieplats. Enligt klagomålen är det inte alla som har tillgång till bland annat en dator, vilket krävs för att delta i urvalsprovet.

FPA utfärdar i regel inte utkomststöd för anskaffning av datorer eller smarttelefoner, dessutom är behandlingstiderna för dylika ärenden längre nu på grund av epidemin vilket kan innebära att beslut om stöd inte hinner fattas i tid, sammanfattas det i JO:s utredningsbegäran.

Den assisterande justiteombudsmannen ber Undervisnings- och kulturministeriet om en utredning om ändringarna kring urvalsproven. JO vill veta hur man kommit fram till förändringarna, och ifall de är jämlika för de sökande.

Justitieombudsmannen vill ha svar senast den 5 juni.

Sari Lindblom, vicerektor på HU.
Sari Lindblom, vice rektor som ansvarar för inträdesproven är medveten om problemen. Sari Lindblom, vicerektor på HU. Bild: Helsingfors universitet Helsingfors universitet,Sari Lindblom

HU lånar inte ut datorer

Vid Helsingfors universitet är man medveten om att situationen inte är optimal. Sari Lindblom, vice rektor vid Helsingfors universitet, säger till Svenska Yle att frågan är mycket svår och att man diskuterat studenters jämlika möjligheter att delta i urvalsproven.

Orsaken till att man gått in för digitala lösningar är att man beslutat att följa studentexamens tradition, där proven skrivs på en egen dator. Det är ändå kanske inte alla som har en egen.

– Jag förstår att det är svårt, vi hoppas att alla kan delta genom att till exempel låna en dator, säger Lindbolm.

Helsingfors universitet lånar ut böcker via sitt huvudbibliotek Kaisa, men kan ändå inte låna ut datorer. Det på grund av att man vill garantera de anställdas säkerhet. Att låna ut utrustning skulle förutsätta att man desinficerar den både före och efter. Få i personalen är också på jobb rent fysiskt just nu.

Den första delen av provet är inte möjlig att ordna i universitetens utrymmen, medan den andra kan ordnas där ifall grupperna är tillräckligt små.

Programmet i medicin drabbas hårt

Lindblom poängterar även att det inte är alla program som gått in för förändringar, en del följer samma kvoter som tidigare. Programmen i juridik har till exempel inte ändrat på sina kvoter över huvudtaget. En orsak är att det inte går att avlägga ett prov som motsvarar ämnet i studentexamen.

De program som däremot drabbats värst vid Helsingfors universitet är medicin, psykologi och logopedi.

Programmet i medicin har ökat kvoten för betygsintagning till från 50 procent till 75. För psykologin och logopedins del har kvoten också ökat, vilket kan göra det ännu svårare att bli antagen. Varje år antas endast fem procent av de sökande till programmet i psykologi.

Prepkurser ''i onödan''

Universiteten meddelade om sina antagningskrav i början av året och den gemensamma ansökan tog slut 1 april. På grund av coronapandemin var högskolorna tvungna att ändra på sina kriterier, och för vissa sökmål blev kvoten över personer som tas in på basis av studentexamensbetyget betydligt större.

Det framgår i JO:s utredningsbegäran att flera av dem som klagat på högskolornas ändringar i antagningsprocessen skulle ha sökt till andra ställen ifall de hade vetat om ändringarna på förhand.

Många har satsat på att skriva inträdesprov, och till exempel gått prepkurser. Nu anser de att de gått kurserna förgäves.

I stället för att gå prepkurser skulle det ha lönat sig att satsa på att höja studentexamensbetygen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes