Hoppa till huvudinnehåll

Coronakrisen kan utgöra ett unikt momentum för landsbygden: "Om vi hanterar det här rätt så kan vi svänga en jättestor trend"

ett barn tittar på måsarna från en klippa vid havet.
Kan fler barn och unga stanna kvar och livnära sig i skärgården i framtiden? Coronakrisen har visat att distansjobb är möjligt och det acceptabla pendlingsavståndet blir längre. ett barn tittar på måsarna från en klippa vid havet. Åbolands skärgård

Stadsbor med rötterna i landsbygden kan flytta hem till landet igen och unga som växer upp i glesbygden kanske inte längre är tvungna att flytta bort för att kunna livnära sig. Det kan bli några av de förändringar som coronakrisen för med sig på längre sikt.

Landsbygden har ett gyllene tillfälle att vända den dystra befolkningsutvecklingen och göra livet på landet lockande igen.

Coronakrisen har medfört förändringar som är bra för landsbygdens livskraft och attraktionskraft menar Peter Ehrström som är forskningschef i regionalvetenskaper vid Åbo Akademi.

- Vi ser ett totalförändrat arbetsliv och vi kommer inte att se en återgång till industrisamhällets stämpelkort. Nu har man sett att distansarbetet fungerar. Man ser mer på resultatet och inte så mycket på var man fysiskt sitter, konstaterar Ehrström.

Peter Ehrström i Hovrättsparken.
Peter Ehrström tror inte att intresset för landsbygden kan stoppa den kraftiga urbaniseringen. Peter Ehrström i Hovrättsparken. Bild: Yle/Kati Enkvist peter ehrström

Ehrström menar att det som sker nu är ett paradigmskifte i storleksklass med den förändring som skedde då både Berlinmuren och Sovjetunionen föll.

Den tredje urbaniseringsvågen mattas av?

Den urbaniseringstrend som startade i Finland på 1970-talet har fått ny kraft under de senaste tio åren. På många håll i landet står hus som inte går att sälja eftersom det inte finns en efterfrågan.

En stilla och tråkig by - eller ett levande samhälle, där byagemenskapen och kreativiteten lägger grunden för en hållbar utveckling? Bild: Yle/Seppo Nykänen
Många hus på glesbygden är i praktiken osäljbara, läget är helt avgörande säger fastighetsförmedlare. En stilla och tråkig by - eller ett levande samhälle, där byagemenskapen och kreativiteten lägger grunden för en hållbar utveckling? Bild: Yle/Seppo Nykänen Bild: Yle/Seppo Nykänen hirvaskangas

Ehrström påminner om att vi befinner oss mitt inne i en pågående kris och att det därför är mycket svårt att sia något säkert om de långsiktiga effekterna av coronakrisen.

Ehrström tror ändå att en av de viktigaste följderna av den pågående coronakrisen kan vara att personer med en landsbygdsbakgrund ser en möjlighet att flytta tillbaka från storstaden och att unga inte känner sig tvungna att flytta bort i samma utsträckning.

Urbana storstadsbor kommer ändå knappast att lockas ut till landsbygden trots möjligheterna att jobba på distans.

"Nu måste vi lägga i den sjätte växeln"

Vid Kimitoöns kommun tror man starkt på att den dystra befolkningsutvecklingen för landsbygdskommunerna är möjlig att ändra. Coronakrisen är ett momentum som inte får gå förlorat menar Gunilla Granberg som är utvecklingschef vid kommunen.

- Om vi hanterar det här rätt så kan vi svänga en jättestor trend. Så att urbaniseringen så småningom mattas av, hoppas Granberg.

Gilla Granberg vid Dalsbruks torg.
Gunilla Granberg hoppas kommunens satsningar på utrymmen för distansarbetande fritidsboende ska bära frukt. Gilla Granberg vid Dalsbruks torg. Bild: Amanda Vikman/Yle person,gilla granberg

Kimitoöns kommun kommer inom de närmaste dagarna att erbjuda arbetsrum i några höghuslägenheter för distansarbetande fritidsboende i Dalsbruk alldeles gratis. Lägenheterna är utrustade med bland annat skrivare och annan behövlig kontorsutrustning.

Vem är det som distansarbetar från sin fritidskommun?

- Det är farligt att generalisera, men det är oftast en nylänning som är 50-plus och mitt i karriären som vill ha både och: sommarstugelivet och det hektiska livet som du idag kan ha via videomötesplatser som zoom eller meet, beskriver Granberg.

Granberg konstaterar att det är fullt möjligt att ha hela världen som sitt arbetsfält medan man njuter av livet på sitt älskade smultronställe.

Kimitoöns kommun har upplevt ett uppsving i antalet inflyttare den här våren.

- Vi har två olika undersökningar som visar att trettio procent av våra fritidsboende skulle vilja flytta till Kimitoön för gott. För samma pris som en för en tvåa i Helsingfors får du ett underbart hus med havsutsikt här hos oss. Vem skulle inte vilja ha det? frågar sig Granberg.

Granberg berättar att Kimitoön jobbar vidare med konkreta planer på en charmoffensiv för att locka uttryckligen fritidsboende att skriva sig i kommunen. Vad den ska gå ut på konkret avslöjas i sommar.

Man ser också över det regelverk som reglerar omvandlingen av ett fritidshus till ett hus för åretruntboende.

- Just nu är det varken lätt eller svårt att genomföra, men det är möjligt. Vi försöker hela tiden göra det lättare, säger Granberg.

Man njuter av havets brus på en klippa ute på Bengtskär.
Är det tillåtet att ha det så här bra? Jobba med hela världen som sitt arbetsfält samtidigt som du kan lyssna på havets brus och låta själen komma till ro. Man njuter av havets brus på en klippa ute på Bengtskär. Bild: YLE/Monica Forssell Bengtskär,bengtskärs fyr

Granberg förklarar att fritidshuset måste uppfylla vissa krav för att godkännas som en åretruntbostad. Dessutom bör planläggningen tillåta att man bor året om på området. Ifall planläggningen inte stöder ett åretrunt boende behöver man ansöka om undantagslov.

- Det beviljar vi lätt i våra kommuner, säger Granberg som konstaterar att kommunen nu bör lägga i den sjätte växeln för att förändra den dystra befolkningsutvecklingen i kommunen.

Det acceptabla pendlingsavståndet kan växa

En av världens främsta experter på ekonomiska kluster, professorn i industriell ekonomi Charlie Karlsson menar att pendlingsavståndet mellan bostad och arbete är en radie på cirka 45 minuter i restid.

Peter Ehrström tror att det så kallade digisprånget som man nu gjort på många arbetsplatser kan medföra att pendlingsradien kan växa ytterligare.

- Om man inte behöver pendla fem dagar i veckan utan kanske bara en eller två dagar per vecka så kan kanske den acceptabla pendlingsradien bli till och med en timme? Det innebär ett geografiskt betydligt större område, konstaterar Ehrström.

Sommarstuga vid vattnet.
Att jobba på bryggändan har blivit verklighet för allt fler under våren. Sommarstuga vid vattnet. Bild: Mostphotos Stuga,sjöar,naturen,skogar,semester,vatten,fritidshus,sommarstugor,stugor,avkoppling

Var fjärde invånare i Kimitoöns kommun pendlar redan nu till Åbo, Helsingfors och till och med till Österbotten under arbetsveckan.

Fastighetsförmedlarens hälsning till kommunerna: satsa på kommunikationerna

Peter Ehrström understryker att det skulle vara väldigt viktigt för landsbygden att lyckas åstadkomma en förändring i befolkningsstrukturen. Och vissa kommuner har bättre förutsättningar än andra.

En del experter på flyttningsrörelser, bland andra befolkningsforskaren Timo Aro vid konsultbyrån MDI tror att coronakrisen framför allt gynnar kranskommunerna kring de större städerna.

- Det handlar om location, location, location, läget är helt avgörande. Det finns möjligheter men de kommer inte av sig själva. Vissa kommuner kommer att kunna svänga utvecklingen till sin fördel, andra kommer att somna in, säger Ehrström.

Hus i skärgård.
Natursköna Aspö är en fin tillflyktsort för den som vill värna om sin sociala distansering. Hus i skärgård. Bild: Yle/ Nora Engström aspö

- Utmaningen är stor. De kommuner som ligger längs med huvudtransportleden från Uleåborg via Tammerfors till Helsingfors har en större chans att klara sig. De byar och kommuner som ligger utanför har en större utmaning på sikt, menar Ehrström som uppmanar städer och kommuner att göra strategiskt medvetna satsningar.

- Coronan ger en ny chans till fler byar och kommuner, men det kommer inte av sig själv, menar Ehström.

Rabbe Holmberg som är fastighetsförmedlare i Åbo och Åboland har en konkret hälsning till landsbygdskommunerna.

- Nu borde man satsa på framför allt på kommunikationer, vägar, förbindelsebåtar och annat som man behöver för att kunna leva på landsbygden.

Rabbe Holmberg talar i telefon på sitt kontor
Rabbe Holmberg har blivit flitigt kontaktad av personer som vill köpa ett fritidshus i Åboland. Rabbe Holmberg talar i telefon på sitt kontor Bild: Maud Stolpe/Yle fastighetsförmedling,pargas

Holmberg konstaterar att den åboländska skärgården har ett bra läge eftersom man är nära både Åbo och Helsingfors.

Han konstaterar att en del nylänningar redan nu pendlar från Pargas södra skärgård till huvudstadsregionen, några dagar per vecka. Pendlingsavståndet är då cirka två timmar.

Att det just nu finns ett större intresse för skärgård och landsbygd är klart.

Fastighetsförmedlare runt om i landet vittnar om samma sak - stugmarknaden är i full gång just nu och många är intresserade av att köpa sig en sommarstuga. Kanske på grund av coronakrisen, det blir troligtvis inte så lätt att resa utomlands i sommar.

Sommarstiga vid strand
Välrustade hus som är väl skötta hittar alltid en köpare. Sommarstiga vid strand Stuga,stugliv,semesterbostäder,strandliv

- Det skulle gälla för våra kommuner och städer att ta till vara det här ögonblicket nu. Vi har också många från utlandet som hör av sig och är intresserade av att köpa ett hus i Finland, berättar Holmberg.

Holmberg säger att många utlänningar upplever Finland som ett tryggt och rent land med få samhällsproblem.

Holmberg menar att den dystra prisutveckling som fastigheter på landsbygden haft redan en längre tid ser ut att åtminstone delvis ha återhämtat sig. Det är en positiv sak för landsbygden säger han.

- Vi har en vacker skärgård och en fin natur, så där är något vi bör ta vara på, säger Holmberg.

Gunilla Granberg, Peter Ehrström och Rabbe Holmberg deltog i programmet Slaget efter tolv den 14 maj.

Läs också