Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Inte säkert att det blir en andra coronavåg – epidemin har åtminstone tre vägar att ta

En kvinna bär munskydd på ett metrotåg i Atlanta, USA.
Det är rätt så långt upp till oss människor hur epidemin sprids i fortsättningen. En kvinna bär munskydd på ett metrotåg i Atlanta, USA. Bild: EPA-EFE/ERIK S. LESSER influensa,Sjukdom,bakterier,Smitta,vaccinering,munskydd

En andra epidemivåg i Finland är inget oundvikligt faktum, påminner flera experter för Yle Uutiset.

Vi befinner oss nu i ett läge där vi lyckats kväsa den första epidemivågen. Antal nya coronavirusfall och patienter som behöver intensivvård sjunker.

I offentligheten har det främst cirkulerat prognoser om att vi står inför en andra våg, som sannolikt är kraftigare. Det antagandet bygger också den så kallade Hetemäki-rapporten (på finska) på, alltså rapporten som beställdes som stöd för regeringens coronastrategi.

Den svenska experten Johan Giesecke var inne på samma linje (på finska) i den beräkning han gav om Finlands situation förra veckan.

Forskare runt om i världen har ändå fört fram att en höstvåg av coronaviruset inte alls är oundviklig. Hur människor nu beter sig spelar väldigt stor roll med tanke på epidemins utveckling.

Teorin om epidemivågar ifrågasätts i den här artikeln skriven av en forskargrupp vid universitetet i Oxford (på engelska). I den här artikeln från universitetet i Minnesota (på engelska) talas å sin sida om tre alternativa vägar:

  1. Låga toppar och dalar. Den första pandemivågen efterföljs av flera mindre vågor under de kommande åren. Restriktionerna skulle lättas på och skärpas i omgångar i flera etapper.
  2. En kraftig våg i höst. Den första pandemivågen efterföljs av en betydligt kraftigare våg. Restriktionerna måste tas i bruk igen i höst. Bland annat den förödande influensapandemin 1918–1919 följde det här mönstret.
  3. Viruset pyr i bakgrunden. Coronaviruset fortsätter att spridas efter den första pandemivågen, men utan en tydlig andra våg. Människor insjuknar och dör men det finns inte nödvändigtvis ett behov för nya restriktioner.

THL-chefen Markku Tervahauta antydde också i en intervju för Yle att experternas beräkningar kring nästa pandemivåg har förändrats på sistone.

''Ifall det lyckas, blir det kanske inte en andra våg''

Flera av Institutet för hälsa och välfärd THL:s publicerade modeller stöder sig på det mittersta alternativet av de tre ovan listade. Hotet om en kraftig andra våg har också styrt den offentliga debatten, säger Ilkka Julkunen som är professor i virologi vid Åbo universitet.

De samhälleliga åtgärderna har ändå haft som mål att förhindra smittspridningen, enligt Julkunen. Han menar att ett möjligt scenario är att viruset kväses på sommaren och inte återvänder med märkbar kraft.

– Ifall det lyckas är det inte sagt att det blir en andra våg och sjukdomen håller sig borta.

Också Lasse Lehtonen, diagnostikchef vid HUS, menar att det är möjligt att kväsa viruset så att det totala antalet som insjuknar förblir lågt i Finland. Utanför Nyland skulle människor endast insjukna sporadiskt.

Det finns ändå två andra alternativ, menar han. Att epidemin fortgår långsamt och svagt, eller att vi får en andra våg som är kraftig. Lehtonen anser ändå att det inte är lika sannolikt med en andra våg som modellerna låter förstå.

THL:s överläkare: Modellerna talar inte om för oss vad som sannolikt händer härnäst

Överläkare Tuija Leino, som ingår i THL:s grupp för lägesbilder och modeller, säger att modellerna i regeringens rapport inte bör tolkas som som sannolika scenarier för hur coronapandemin far fram. Syftet med modellerna är att jämföra hur intensivvårdsplatserna räcker till i olika scenarier.

I de beräkningarna utgår man från att viruset smittar lika mycket då man häver restriktionerna som under epidemitoppen. Det skulle alltså innebära att folk glömde de sätt att hålla viruset borta som de lärt sig under våren.

De grafer över epidemins kraft som ingår i modellerna baserar sig på felaktig information om hur många finländare som eventuellt är immuna mot viruset - ifall det går att uppnå immunitet, vill säga.

Vad är då det mest sannolika scenariot från och med nu? I de övriga nordiska länderna ser man på virusets framtid som ett slags långsamt pyrande, menar Leino. Det är också realistiskt för Finlands del, enligt henne.

– Restriktionerna hävs och gränserna öppnas, men vi lyckas kontrollera smittorna. Jag tror att vi kommer långt bara genom att folk själva tar ansvar, och på så sätt når vi målet utan statliga restriktioner.

Låt oss repetera: Undvik närkontakter, stanna hemma om du är sjuk, tvätta händerna och kom ihåg hur du ska hosta. Enligt Teknologiska forskningscentralen VTT hjälper också ansiktsskydd, fast våra hälsomyndigheter inte gett några rekommendationer om sådana.

''Vi vet inte''

Danmarks statsepidemiolog Kåre Mølbak sa tidigare att han anser att det är väldigt osannolikt med en andra våg (på engelska) eftersom landet lärt sig bekämpa viruset.

Pekka Nuorti, professor i epidemiologi vid Tammerfors universitet, anser att en orsak till att teorin om en andra våg blivit så allmän är att tidigare influensapandemier fortskridit så. Det handlar ändå om ett annat virus nu. Därför borde man inte tala om en andra våg som någon slags oundviklig sanning.

– Vi vet inte vad som händer. Vi vet bara att viruset spridit sig vida omkring i världen, men att största delen av befolkningen ännu inte fått det.

Ett annat möjligt alternativ är enligt Nuorti att viruset anpassar sig och blir mildare och på så vis går runt i befolkningen och blir ett slags ''säsongscorona''. Så har det gått med andra influensapandemier.

Finlands målsättning i fråga om coronaviruset har skapat förvirring, då hälsomyndigheterna och regeringen kommit med motstridiga uttalanden. På fredagen sa statsminister Sanna Marin (SDP) att regeringen strävar efter att förhindra smittspridningen. Hon tillade också att Finland måste vara förberett på en andra epidemivåg.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Toinen korona-aalto Suomessa ei ole mikään varmuus, sanovat asiantuntijat – epidemialla on ainakin kolme vaihtoehtoista polkua eteenpäin
skriven av Veli-Pekka Hämäläinen.

Artikeln är översatt av Josefin Flemmich.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes