Hoppa till huvudinnehåll

Tre olika förslag till helikopterpengar – så säger experterna

Helikopterpengar, en metafor för att trycka pengar och ge till alla invånare
Dela ut reda pengar på ett eller annat sätt för att få fart på ekonomin? Så kallade helikopterpengar har kastats fram som en lösning redan tidigare, och har igen aktualiserats i och med coronakrisen. Helikopterpengar, en metafor för att trycka pengar och ge till alla invånare Bild: Yle / Jyrki Lyytikkä Helikopterpengar,helikoptersläpp

Helikopterpengar kallas det när en stat eller en centralbank bestämmer sig för att dela ut villkorslöst stöd till varje enskild medborgare. Vi granskar tre sådana förslag.

Helikopterpengar är en term som först slängdes fram av den amerikanske ekonomen, Nobelpristagaren Milton Friedman.

Han föreställde sig lekfullt en helikopter som flyger över landet och släpper ner sedlar till folket.

Det där är ju en fantasibild, men grundidén är att medborgarna oförhappandes skulle få en bunt med pengar som de sedan genast använder och därmed sätter fart på ekonomin.

I den amerikanska versionen skulle pengarna komma från centralbanken - inte från statsbudgeten.

Svenska Yles ekonomiredaktör Caj Rönning skrev en förklarande artikel när idén var på tapeten år 2015.

Kan pengar från himlen hjälpa oss i coronakrisens lågkonjunktur?

Så långt teorin, i praktiken finns det många olika sätt att sprida ut villkorslösa pengar på.

Under coronakrisen har inte mindre än tre olika förslag på det här kastats fram i Finland.

Endast ett av förslagen skulle innebära pengar direkt till medborgarna - och inte heller i det fallet handlar det om reda pengar.

Två av förslagen skulle dessutom finansieras direkt ur statsbudgeten, det vill säga av skattebetalarna själva.

Svenska Yle synar förslagen och ber tre ekonomer ge sin syn på dem:

Sanna Kurronen, PD, ekonomist vid Näringslivets delegation EVA. Tidigare makroekonomi- och valutamarknadsanalytiker vid Nordeabanken.

Heikki Pursiainen, PD, skribent vid nättidskriften Mustread. Tidigare blnd annat forskare vid VATT och chef för tankesmedjan Libera.

Elina Pylkkänen, ED, direktör för Löntagarnas forskningsinstitut. Tidigare bland annat tjänsteman på både Finlands och Sveriges finansministerier.

Förslag 1: Låt ECB ge euroländerna en pengagåva

Det finns inga "statens egna pengar", det finns bara skattebetalarnas pengar― Sanna Kurronen, ekonomist, EVA

Ekonomen Vesa Vihriälä har med sin arbetsgrupp just lämnat in en rapport till regeringen om coronakrisens effekt på ekonomin.

Vid sidan om rapportarbetet hann han föreslå att Europeiska Centralbanken lättar på euroländernas skuldbörda. Detta genom att låta en del av skulderna till ECB bli "evighetslån" med nollränta som i princip aldrig behöver betalas tillbaka.

Det här är alltså samma som att dela ut gratis pengar - men i Vihriäläs förslag är det inte medborgarna utan euroländernas statsbudgetar som är den direkta mottagaren.

Kurronen: Vi måste komma ihåg att det inte finns några "statens egna pengar", det finns bara medborgarnas pengar. Därför är Finlands statsskuld förstås de finländska skattebetalarnas skuld. Fast jag hoppas att vi inte går den här vägen, tycker jag ändå att Vihriäläs förslag är bland de mer realistiska av alla helikopterpengaidéer inom EU.

Pylkkänen: Det finns klara problem i eurosystemet och de ledde till att vi fick en eurokris efter den globala finanskrisen. Därför tycker jag det kunde vara rätt att annullera en liten del av medlemsländernas skulder om det görs jämlikt.

Sanna Kurronen, ekonom på EVA
Sanna Kurronen "Jag ser ingen orsak att dela ut villkorslösa pengar till alla medborgare" Sanna Kurronen, ekonom på EVA Bild: EVA / KAROLIINA PAAVILAINEN Eva

Vissa har frågat sig varför inte ECB betalar ut pengar direkt till medborgarna i stället?

Kurronen Jag tycker det inte behövs, vi har ett fungerande system med stöd till de som blivit arbetslösa. Alla lider inte ekonomiskt under pandemin, och vissa skulle lägga undan sina helikopterpengar för att spara dem i stället.

Pylkkänen: Ekonomerna har forskat i vilka de mest effektiva stimulansåtgärderna är med tanke på hela samhällets ekonomi. Till dem hör inte en likadan penningsumma till alla, eftersom alla inte behöver summan för att konsumera. Bästa lösningen för makroekonomin är offentliga investeringar, för de bidrar till mera privata investeringar. Det handlar till exempel om satsningar på utbildning och forskning.

Pursiainen: Vårt system går ut på att hjälpa de som behöver hjälp. Om coronakrisen orsakar luckor i socialskyddet är det bättre att täppa till dem än att dela ut knappa pengar till såna som inte behöver dem.

johtaja Elina Pylkkänen, Palkansaajien tutkimuslaitos
Elina Pylkkänen "Vi ska stöda de fattigaste hushållen, det är bäst både för dem själva och för ekonomin" johtaja Elina Pylkkänen, Palkansaajien tutkimuslaitos Bild: Jari Kärkkäinen/Yle Labour Institute for Economic Research

Förslag 2: Staten tar över företagens socialförsäkringsutgifter

Vd:n för Företagarna i Finland, Mikael Pentikäinens förslag kanske blir verklighet i någon form.

Han vill nämligen att staten tar på sig att betala socialförsäkringsutgifter för den privata sektorns företag under en begränsad tid. Det skulle vara en gåva från staten till företagen på 1,3 miljarder euro i månaden, räknar Pentikäinen ut.

Märkväl att Pentikäinens förslag skulle betalas ur statsbudgeten, det vill säga av skattebetalarna, så det är inte en renlärig friedmansk helikopter som släpper ut pengarna. Inte heller är det några frisedlar till företagen att göra vad de vill med.

Företagarnas idé är inte speciellt effektiv, utan den är dyr― Heikki Pursiainen

Förslaget får ändå komma med i artikeln, eftersom Pentikäinen själv har kallat det för helikopterpengar.


Kurronen
: Det blir jättedyrt med stöd som delas ut utan urskiljning. Man borde stöda de företagen som lider av situationen, och inte heller då så att man tar bort all risk från företagaren själv. I något skede måste räkningen ändå betalas av någon.

Pylkkänen: Jag tycker det är ett bra förslag, för att stödet hittar sitt mål - det vill säga de företag som håller fast vid sina anställda. Det är också lätt och mindre byråkratiskt att hitta de som ska få stödet. Staten skulle ändå tvingas betala dagpenning åt de permitterade.

Pursiainen: Fördelen är att det skulle stöda sysselsättningen, men nackdelen är att också de som inte lidit får stödet. Det är inte speciellt effektivt, utan dyrt och riktas inte åt rätt håll.

Är det mer problematiskt att stöda företag än att stöda enskilda människor? Varför?

Kurronen
Det är lättare att stöda enskilda människor. Vi har ju redan fungerande stödsystem. Det är också klart att vi vill att alla människor åtminstone ska få minimiutkomst. Bland företag är däremot konkurser en helt naturlig del av utvecklingen. Nu finns risk för att vi ger konstgjord andning åt dåliga företag, vilket i själva verket försämrar den ekonomiska utvecklingen.

PylkkänenI längden leder det också till att skadan på ekonomin bara växer, för det blir både dyrt och förhindrar att produktiviteten växer. När produktiviteten växer, så växer också välståndet i vårt land.

Pursiainen: Coronakrisen är en god orsak för att stöda företag, men bara till en viss gräns. Alla företag kan inte räddas, och samhällets resurser är begränsade. Dessutom behöver en konkurs inte alltid betyda att allt är förstört. Till exempel ett flygbolag som gör konkurs har sina flygplan. De nya ägarna kan ta över plan och personal. De som förlorar är grovt taget de gamla ägarna. Ur samhällets synvinkel är det inte bråttom att rädda ett företags aktieägare.

heikki pursiainen
Heikki Pursiainen "Vi borde hellre förbättra de nuvarande socialstöden än bara dela ut pengar till alla" heikki pursiainen Bild: MustRead Heikki Pursiainen

Förslag 3: En hundring med förbehåll från regeringen till folket

Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson föreslog i sitt förstamaj-tal att regeringen kostar på sig en hundralapp till varje medborgare i landet.

Man skulle ändå inte få göra vad man vill med sin presentsedel, den skulle bara kunna användas till konsumtion inom "kultur- och servicebranschen".

Det är etiskt fel att använda gemensamma resurser på det här sättet― Elina Pylkkänen, direktör, Löntagarnas forskningsinstitut

Den anderssonska sedeln skiljer sig från Friedmans helikopterpeng både genom att den bekostas ur statsbudgeten och att mottagaren inte får göra vad den vill med den.

Kurronen
Det här tycker jag inte alls skulle fungera så bra. Vi måste ju ännu hålla distans ännu under en nära framtid, så jag tror inte det blir någon rusning till restauranger och konserter. Det är dessutom jättedyrt att ge stödet till alla. De flesta människor har ju ändå sitt jobb kvar, och till exempel pensionärernas pensioner har inte sjunkit på grund av epidemin.

Pylkkänen: De som konsumerar service och kultur har redan goda inkomster, de behöver inte presentsedlar. Det är etiskt sett fel att använda gemensamma resurser såhär utan att räkna ut vad det skulle innebära för ekonomin, och utan någon princip om att fördela pengarna rättvist.

Pursiainen: Jag har tidigare skrivit i min blogg att servicesedeln inte skulle stimulera mer än en vanlig hundralapp. Och i så fall skulle hundralappen vara ett bättre alternativ. Men inte heller det tycker jag är en bra idé, att dela ut pengar åt alla.

Har ni några bättre idéer själva då, om inte stimulanssedeln duger?


Kurronen
: Om vi vill stöda människor, lönar det sig att ge reda pengar, helst till dem som har förlorat av sin inkomst. Om vi vill stöda företagen, är det klokare med till exempel det lönestöd som man har planerat ge restauranger.

Pylkkänen: Stöd till de som behöver stöd, det blir billigare. Vi har ju inte heller velat införa en så kallad medborgarlön för att den blir så dyr. Den kanske ökar välfärden, men den aktiverar inte på långt när alla människor.

Pursiainen: Det är bättre med helt vanliga stimulansåtgärder som offentliga investeringar i ekonomin. Om vi vill stöda människor så gör vi det via vårt socialskyddssystem.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes