Hoppa till huvudinnehåll

Kurvorna pekar i fel riktning - Raseborg verkar bli kriskommun

En hand håller upp en hammare, och en sönderslagen spargris ligger på bordet
Stadens samlade underskott är nu 11,5 miljoner euro. En hand håller upp en hammare, och en sönderslagen spargris ligger på bordet Bild: MichaelJay Spargris,Sparbössa,ekonomi,kommunal ekonomi,statsekonomi,pengar

Raseborg blir med största sannolikhet kriskommun i januari 2023.

Då man beaktar resultatet för fjolåret, coronaepidemin och den gällande budgeten och ekonomiplanen, är det svårt att se att staden skulle hinna balansera ekonomin i tid, så som kommunallagen kräver.

Det fastslår stadens utvärderingsberättelse för 2019, som revisionsnämnden har skrivit. Artikeln fortsätter efter faktarutan.

Det här är en kriskommun

En kommun blir så kallad kriskommun om den inte har sin ekonomi i skick och därför inte kan anses klara av sin uppgift. Kommunens uppgift är att garantera sina invånare de tjänster som lagstiftningen kräver, till exempel vård och utbildning.

Det står i kommunallagen exakt vilka kritierier som gäller och när en kommun blir kriskommun.

Det skrämmande med kriskommunstatusen är att kommunen förlorar en del av sin självbestämmanderätt. I stället träder Finansministeriet in.

Finansministeriet, det vill säga staten, tar då över en betydande del av makten i kommunen. En liten arbetsgrupp tillsätts. En medlem är från ministeriet, en från kommunen och till ordförande utnämns en opartisk person, alltså någon som inte representerar dessa två och inte är beroende av dem.

Gruppen ska sedan ta fram förslag för att fixa de ekonomiska problemen så att kommunen kan sköta sin uppgift igen.

Avsikten är alltså från början till slut att kommunen ska klara sin uppgift, att trygga servicen för invånarna.

Också kommunfusioner har ibland blivit aktuella på grund av krisande kommunekonomier.

Den nya kommunlagen kräver att kommunen täcker sitt underskott på fyra år. Kravet härstammar från 2015 och tiden tar vid årsskiftet slut för de nio första kommunerna som skulle uppfylla kravet. En av dessa nio kommuner är Raseborg, skriver Kuntalehti som ges ut av Kommunförbundets dotterbolag.

Revisionsnämnden skriver varje vår en utvärderingsberättelse där stadens verksamhet året innan speglas mot de mål staden själv har satt upp.

Stadens ekonomiska utveckling visar på en trend som det vore viktigt att bryta, står det i berättelsen som gäller 2019.

Svaga nyckeltal

Stadens nyckeltal är sämre än landets medeltal på många punkter.

Stadens ekonomiska utfall för fjolåret var minus 6,17 miljoner euro. Det är avsevärt mycket sämre än staden hade räknat med, nämligen ett plusresultat på 1,3 miljoner euro.

Stadens samlade underskott är nu 11,5 miljoner euro.

Raseborgs lånebörda var vid årsskiftet drygt 4 000 (4 177) euro per invånare, vilket är över 1 000 (1 138) euro mer än landets medeltal.

2020 ser ingen ljusning

Inte heller kvartalsrapporten för det första kvartalet 2020 är någon positiv läsning.

Prognosen för hela 2020 visar bland annat att skatteintäkterna skulle bli över sju miljoner euro lägre jämfört med första kvartalet i fjol. Hela stadens resultat (inklusive Raseborgs Vatten) skulle enligt prognosen landa på ett minus på över sex miljoner euro.

Men å andra sidan utgår kalkylerna från att en stor del av befolkningen insjuknar i sjukdomen covid-19, så som man trodde tidigare i vår.

Hitintills finns bara 20 bekräftade fall av personer som har blivit smittade av coronaviruset.

Raseborg räknar med att coronaepidemin kostar 1,2 miljoner inom social- och hälsovården

Coronapandemin beräknas kosta Raseborgs stad närmare 1,2 miljoner euro inom social- och hälsovårdssektorn år 2020.

Det här framkommer i en uppskattning som staden gjort på Kommunförbundets begäran.

Uppskattningen basbygger på antagandet att en akut kris pågår i tre månader och att mellan 30 och 50 procent av befolkningen insjuknar i coronaviruset och är frånvarande mellan 14 och 21 dygn.

Det kan vara viktigt att poängtera (red. anm.) att uppskattningen bygger på det man tänkte när undantagsförhållandena började. Den är alltså rätt pessimistisk och kan redan anses föråldrad - än så länge har pandemin inte drabbat varken Finland eller Raseborg så illa.

Stadens intäkter skulle enligt uppskattningen kunna minska med 180 000 euro, medan utgifterna skulle öka med lite på en miljon euro.

Personalkostnaderna beräknas öka, liksom kostnaderna för barn- och familjetjänster. Också utkomststödet och arbetsmarknadsstödet beräknas öka. Utöver det beräknar staden med en kostnad för att köpa skyddsutrustning.

Det är svårt att bedöma hur coronaepidemin påverkar specialiserade sjukvårdens kostnader. På grund av epidemin skjuts annan vård upp och därför kan man anta att kostnaderna för den specialiserade sjukvården sjunker. Däremot uppstår det kostnader för vård som behövs på grund av coronaviruset.

I det här skedet är det också oklart om statens stödpengar kommer att ges direkt till sjukvårdsdistrikten. I så fall behöver inte kommunerna betala för kostnader som beror på corona.

Också staden understryker att kostnaderna på grund av coronaepidemin är en uppskattning och att det är svårt att bedöma hur realistiska de är. Kostnadsberäkningen kommer att uppdateras om antagandet förändras.

Det var Kommunförbundet hade begärt en uppskattning av coronaepidemins ekonomiska inverkan av de 56 största kommunerna i Finland.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland