Hoppa till huvudinnehåll

Matematik och naturvetenskaper tar över i studentexamen, hälsokunskap backar – högskoleantagningen påverkar ämnesvalen

Illustration av en kvinna med studentmössa framför olika grafer.
Drygt 25 000 studenter får vita mössan den här våren. Svenska Yle har analyserat de senaste årens trender bland studenternas ämnesval i studentexamen. Illustration av en kvinna med studentmössa framför olika grafer. Bild: Miro Johansson / Yle studentexamen,studentprov

Vilka ämnen abiturienter väljer att skriva i studentexamen påverkas av de ändrade rutinerna i högskoleantagningen. Det är en tydlig trend som syns i Svenska Yles granskning av studentskrivningarna de senaste åren.

Svenska Yle har gjort en unik analys av ämnesvalen bland studenterna från våren 2015 fram till denna vår. Vi har gått igenom hur stor andel av studenterna som väljer olika ämnen i sin examen.

I visualiseringen nedan kan du bekanta dig med trenderna, könsskillnaderna och resultaten i gymnasierna. Siffrorna gäller studentexamina som avlagts på våren. Läs också den ämnesvisa analysen längre ner på sidan.

Matematik och naturvetenskaper ökar

Den långa lärokursen i matematik är nu till och med populärare än den korta matematiken. Under de senaste fem åren har andelen studenter med lång matematik ökat med nästan tio procentenheter, från 36 procent till 45,7 procent.

Ser man på de svenskspråkiga gymnasierna var intresset för att skriva lång matematik störst i Rudolf Steinerskolans gymnasium där alla sex studenter skrev lång matematik. Andra gymnasium där många skrev provet i lång matematik var Kristinestads gymnasium, 67 procent och Grankulla där 64 procent avlade provet. Det högsta medeltalet i lång matematik hade studenterna från Hangö gymnasium följda av Katedralskolan i Åbo och Vasa Övningsskola.

Hankoon lukio
Hangö Gymnasium Hankoon lukio Bild: yle/Petra Thilman gymnasiet,Hangö,gymnasiet i hangö

Minst lång matematik skrevs vid Vasa svenska aftonläroverk och Tölö gymnasium i Helsingfors. I Tölö skrev bara 18 procent av studenterna provet i lång matematik.

Högskolornas inträdesprov påverkar vilka prov som skrivs

En viktig orsak till den här utvecklingen är sannolikt att lång matematik är det ämne som ger flest poäng i den betygsbaserade antagningen till högskolor.

Det ordnas allt färre inträdesprov till högskolorna. I stället sker antagningen genom poäng som bygger på resultaten i studentexamen. Den här förskjutningen har pågått i flera år.

Coronakrisen har skyndat på utvecklingen, många utbildningar skär ner på inträdesproven och antar en högre andel än planerat på basis av studentbetyg.

Andra ämnen som tydligt har ökat i popularitet i studentexamen är fysik, biologi och kemi, även de ämnen som kan ge höga poäng vid betygsintagningen.

Hälsokunskap allt mindre populärt

Bland de humanistiska ämnena har hälsokunskapens popularitet rasat från 37 procent till 2015 till knappt 23 procent i vårens skrivningar. Hälsokunskapens tidigare popularitet kan bero på att det hör till de minsta realämnena sett till antalet gymnasiekurser. I betygsantagningen till högskolorna ger hälsokunskap i regel få poäng.

skylt med texten Vörå samgymnasium
Vid Vörå samgymnasium avlade många provet i hälsokunskap skylt med texten Vörå samgymnasium skylt,idrottsgymnasiet

Vid de svenska gymnasierna i Österbotten går man mot trenden, där har många valt att skriva hälsokunskapsprovet. Av Närpes gymnasiums studenter skrev 71 procent hälsokunskap, vid Vörå samgymnasium skrev 60 procent av studenterna hälsokunskapsprovet och vid Kronoby gymnasium 51 procent.

Samhällslära har ökat något i popularitet medan andelen som skriver historia är nästan oförändrad.

Filosofi är numera nästan dubbelt så populärt som för fem år sedan, men skrivs fortfarande av bara omkring sex procent av studenterna.

När det gäller de vanligaste språken i studentexamen är utvecklingen inte lika dramatisk, men det syns en svagt nedåtgående trend för både engelskan och den medellånga svenskan (som vanligen skrivs i finskspråkiga gymnasier). Den långa svenskan har minskat kraftigt, från 5,4 procent till 3,8 procent, sedan år 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes