Hoppa till huvudinnehåll

Alla utbildningar värderar ett L i lång matte högst - studentbetygets betydelse växer när högskolorna väljer studerande

Två studenter, man och kvinna i grafisk form med högskolelogon i bakgrunden.
Antagningen till högskolor och yrkeshögskolor sker framöver i högre grad på basen av studentbetyget. Två studenter, man och kvinna i grafisk form med högskolelogon i bakgrunden. Bild: Miro Johansson / Yle studentexamen,högskola,universitet

Fler sökande ska komma in med det pinfärska studentbetyget i hand till tredje stadiets utbildning; universitet, högskolor och yrkeshögskolor. Vi har granskat vilka studentprov man får mest poäng för när man söker in till olika svenskspråkiga utbildningar.

Reformens syfte är att minska de omfattande inträdesproven och den träder i kraft den här våren.

Ännu mer drastisk betydelse får studentbetyget i och med coronaepidemin som har fått högskolorna att ytterligare höja andelen studerande som tas in utan inträdesprov.

Åbo Akademi kommer till exempel att ta in mellan 80 och 90 procent av sina nya studerande enbart med studentbetyg.

I Mattlidens gymnasium ser studiehandledare Tony Valtonen reformen överlag som en positiv utveckling.

- Det lägger mer vikt på det man gör i gymnasiet och jag har tyckt att de som klarar sig väldigt bra i studentskrivningarna sedan ännu på nytt måste prestera väldigt bra i ett urvalsprov. Det är logiskt att de i bästa fall kommer direkt in till en högskoleutbildning, säger Valtonen.

Tony Valtonen studiehandledare i Mattlidens gymnasium sitter i skolkorridoren på en gul soffa och i bakgrunden elevernas skåp.
Positivt att studentexamen används mer i antagningen till högskolor. Det lägger mer vikt på det man gör i gymnasiet anser studiehandledare Tony Valtonen. Tony Valtonen studiehandledare i Mattlidens gymnasium sitter i skolkorridoren på en gul soffa och i bakgrunden elevernas skåp. Bild: Agneta Gestrin / Yle Mattlidens gymnasium,Tony Valtonen

Samtidigt leder det till att det behövs en medvetenhet och studiebeslutsamhet hos gymnasieeleverna.

Obeslutsamhet om vad man vill studera efter gymnasiet ska helst inte pågå längre än ett år, annars kan ovissheten få följder för hur starkt studentbetyget blir.

Petra Bredenberg biträdande rektor i Gymnasiet Grankulla samskola nämner de tröskelvillkor som finns till många utbildningar, till exempel kan det krävas ett betyg i kemi.

- Har du inte det (kemistudier) handlar det inte om att du får noll poäng (i antagningen) utan du kan inte helt enkelt bli antagen, säger Bredenberg och tillägger att upptäcker man sådant för sent kan det bli jobbigt för en ung människa att korrigera.

Både Valtonen och Bredenberg ser samma utveckling som Svenska Yles genomgång av studentproven 2020 visar: naturvetenskaper, speciellt intresset för fysik, kemi och biologi har ökat de senaste fem åren.

Skriver man de här ämnena i studentprovet med goda vitsord rasslar det också in höga poäng, när man söker in till en högskola.

Laudatur i lång matematik ger högst poäng vart man än söker

Oberoende om man vill bli klasslärare, läkare eller litteraturvetare är det studentprovet i lång matematik som ger mest poäng.

Här har vi listat de studentexamensprov som ger högst poäng när man söker till olika högskoleutbildningar våren 2020. Klicka på utbildningarna för att se poängen per ämne.

Hur många poäng olika ämnen i studentexamen ger beror på vilken utbildning man söker till men mest poäng ger nästan uteslutande ett L i lång matematik.

Modersmål och långa språk är också ämnen som ger höga poäng. Ett L i till exempel hälsokunskap kan däremot ge så litet som en tredjedel av poängen för ett L i lång matematik.

- Matematik och lång matematik är krävande. Det man är ute efter när man försöker styra studerandeströmmarna är att den generalla kompetens man lär sig med matematik, det vill säga logik, följdriktighet och slutledningsförmåga är så pass nyttig och användbar i många ämnen och många områden och därför ett mått på bra förutsättningar att studera vid ett universitet, säger Mikael Lindfelt, prorektor för Åbo Akademi.

En annan lika viktig generell kompetens är modersmålet, anser Lindfelt.

Samma antagningsgrunder för ekonomer och klasslärare

Ekonomutbildningarna hör till de som allra flest svenskspråkiga söker sig till. Vill man in på en ekonomutbildning vid en högskola lönar det sig mest att avlägga studentproven i lång matematik, modersmål, långa språk och fysik.

Ett L i hälsokunskap är värt 17,3 poäng vilket är mindre än hälften av poängen för ett L i lång matematik, 36,9. Historia, samhällslära och geografi ger också låga poäng, 20 om man söker in till ekonomi.

Exakt samma prioritering som gäller för aspirerande ekonomer gäller också för dem som vill bli klasslärare. Studentproven i lång matematik, modersmål, långa språk och fysik ger de högsta poängen. Hälsokunskap, geografi, samhällslära och filosofi ger de lägsta poängen.

Varför fysik beaktas i ansökan till utbildningsprogrammet med litteraturvetenskap kan ÅA:s prorektor inte på raken öppna upp i detalj.

- Det finns stor variation i hur man kan använda sig av poängsättningarna. I antagningen utgår man från ämnets kompetensbehov, säger Lindfelt.

Han säger att inom ÅA fastställer varje fakultet och antagningsmål vilken poängmodell de använder.

Mikael Lindfelt prorektor vid Åbo Akademi sitter i fåtölj med händerna ihop i famnen.
Sen får vi göra bokslut och se hur väl vi lyckades, säger Mikael Lindfelt om årets antagning till ÅA som i år avgörs långt mer än planerat på basis av studentbetyg. Mikael Lindfelt prorektor vid Åbo Akademi sitter i fåtölj med händerna ihop i famnen. Bild: Satu Karmavalo / Åbo Akademi Mikael Lindfelt

Tankar om framtidens kompetenser

I två finlandssvenska gymnasier skrev över tio procent filosofi i studentprovet.

Filosofi är än så länge ett blygsamt ämne, men Petra Bredenberg säger att hon och hennes kolleger har läst Perttu Pölönens bok om framtidskompetenser, framtidens läsordning.

- Han tar fasta på digitalisering men någonstans mellan raderna återkommer han till att det viktigaste ämnet man borde studera är filosofi, säger Bredenberg.

De stora globala språkgrupperna, som tyska, franska, spanska har backat i gymnasiestudierna. Engelskan dominerar.

- Den politiska retoriken har varit att skapar man frivillighet så kommer människor att läsa flera språk men de facto har det gått åt motsatt håll, säger Lindfelt.

Han tror att vi därför kommer att se en likriktning i den språkliga kulturella inriktningen i samhällena.

Till slut en reflektion om begreppen allmänbildad och allmänbildande.

Kan man räkna upp de grekiska gudarna, pricka in romantiken på rätt århundrade och förklara Pythagoras sats?

- Vi bör komma i håg att det vi kallar för allmänbildning förändras. Det som var allmänbildning på 80-talet är kanske inte riktigt samma sak som allmänbildning i dag.

Som exempel lyfter Lindfelt fram att då var det viktigt att ha grundläggande kunskaper i hur man använder en dator. Nu behöver allmänbildningen inkludera grundläggande kunskaper i vad artficiell intelligens är.

Länkar till fullständiga poängtabeller och övriga antagningskriterier finns i faktarutan nedan.

20.5.2020 kl 12.15: Poängtabellen korrigerad för Samhällsvetenskaper, Helsingfors universitet. /LL

Information om antagningskraven till högskolorna 2020

Läs också