Hoppa till huvudinnehåll

De västnyländska kommunerna velade in i det sista kring Apotti - så här röstade de om det nya patientdatasystemet

Skötare svarar i telefon
Nu är det klart att Apotti inte kommer att införas i hela Nyland. Arkivbild. Skötare svarar i telefon Bild: Laura Hyyti / Yle första hjälpen,akutvård,Nya barnsjukhuset,barnsjukhus,sjukhus,nöd,prehospital akutsjukvård,Accent,vårdredskap,hälso- och sjukvård,Valfrihet av social- och hälsotjänster,social service,social- och hälsovårdsområden,sjukskötare,social- och hälsovårdsreformen (sote),SOTE-ICT,Nödnummer

Det skulle bli ett massbröllop där alla i Nyland satsade på en brud: patientdatasystemet Apotti. Men splittringen är nu ett faktum. Sjundeå och Ingå sa ja. Lojo, Raseborg och Hangö sa nej.

Det är dyrt. Den saken är alla överens om när det gäller det nya patientdatasystemet Apotti.

- Ju fler kommuner som är med desto billigare blir det. Det är därför som kommunerna lite har tittat på varandra, att hur blir det, säger grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander i Hangö.

Hon tar fram listan på möjliga kostnader för Apotti, och räknar upp dem. Det är en hel del. Ett teckningspris för att köpa aktier i Apotti, och en anslutningsavgift.

Dessutom ska de kommuner som använder Apotti betala månadsavgifter och årsavgifter.

Det här är Apotti

Projektet Apotti inleddes 2012. Tanken var att utveckla ett klient- och patientdatasystem för social- och hälsovården.

Apotti förenar data från social- och hälsovården i ett och samma system. I många kommuner använder social- och hälsovården många olika datasystem, som inte hänger ihop.

Kärnan i Apotti är datasystemet Epic.

Apotti är en förkortning av finskans asiakas- ja potilastietojärjestelmä, det vill säga klient- och patientdatasystem.

För att upphandla, leverera och utveckla det nya klient- och patientdatasystemet grundades ett bolag. Aktiebolaget Apotti ägs av användarna, det vill säga Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS, Helsingfors, Vanda, Kyrkslätt, Grankulla, Kervo, Tusby, Lovisa, Ingå och Sjundeå.

Sedan 2018 har Apotti stegvis tagits i bruk. Först började Apotti användas på Pejas sjukhus i Vanda.

Vanda stad började använda Apotti stegvis från och med maj 2019.

I februari 2020 togs Apotti i bruk på Raseborgs sjukhus, Borgå sjukhus, Lojo sjukhus, Hyvinge sjukhus och vid enheter för kvinnosjukdomar och förlossningar samt psykiatri.

På grund av coronaepidemin har tidtabellen för när Apotti tas i bruk skjutits upp.

Den 31 oktober 2020 ska Mejlans sjukhusområde ta i bruk Apotti-systemet.

HUS bilddiagnostik tar i bruk Apotti i april 2021 samtidigt med Helsingfors, Kyrkslätt, Grankulla, Kervo och Tusby.

Men det är inte bara summan i sig som fått kommunerna att snörpa på munnen, snegla på varandra och rita små cirklar i sanden.

De undrar också om de måste ge bort Apotti gratis när vårdreformen införs.

- En orsak varför jag föreslog att vi inte ska gå med i Apotti var vårdreformen. Om den görs på samma vis som det förra förslaget till vårdreform innebär det att vi ger som gåva det vi har investerat i Apotti. Men regeringen har inte gjort beslut, så man vet inte om det nya vårdområdet köper Apotti från Sjundeå, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå.

Nu är det klart vilka kommuner som går med i Apotti

Den 20 april beslutade Sjundeå och Ingå om att gå med i Apotti. Datumet är inget sammanträffande. Den dagen var sista chansen att delta i en gemensam upphandling.

Så beslutade de västnyländska kommunerna om Apotti

Senast den 20.4. skulle kommunerna meddela sitt intresse om att delta i en gemensam upphandling om Apotti.

Lojo beslutar 25.3. om att inte gå med i Apotti
Lojo stadsfullmäktige fattade beslut 25.3. om att inte gå med i Apotti.

Hangö beslutar 30.3. om att inte gå vidare med Apotti
Hangö stadsstyrelse beslutade 30.3.2020 om att föreslå stadsfullmäktige att Hangö stad i detta skede inte går med i Apotti.

Raseborg beslutar 30.3 om att inte gå vidare med Apotti
Raseborgs stadsstyrelse beslöt 30.3 att föreslå stadsfullmäktige att staden inte går med i Apotti i det här skedet.

Ingå beslutar om att gå med i Apotti 20.4.
Fullmäktige beslutade 20.4. efter en omröstning som slutade 21-5 att gå med i Apotti.

Sjundeå beslutar om att gå med i Apotti 20.4.
Fullmäktige beslutade 20.4. efter en omröstning som slutade 24-1 att gå med i Apotti.

Lojo, Hangö och Raseborg har tidigare i år beslutat om att inte gå med i Apotti.

När Yle Västnyland ringer runt för att fråga hur kommunerna resonerat återkommer samma argument.

Vårdreformen, kostnaderna för Apotti och hurdan situation kommunerna har med sina nuvarande dataprogram har varit avgörande för besluten.

Karta som visar kommunerna i Nyland. Ingå och Sjundea går med med i Apotti.
Kommuner i Nyland som valt att använda patientdatasystemet Apotti syns med orange på kartan. Förutom kommuner använder flera av HUS sjukhus datasystemet Apotti. Karta som visar kommunerna i Nyland. Ingå och Sjundea går med med i Apotti. Bild: Henri Salonen Apotti-projektet,Nyland

När det dessutom blev klart i början av april att Esbo inte börjar använda Apotti avtog intresset i kommunerna västerut.

I Lojo säger välfärdsdirektör Tuula Suominen att det var avgörande att Esbo valde bort Apotti.

Av de kommuner som ska ingå i det kommande västnyländska vårdområdet när vårdreformen blir av är det bara Sjundeå, Ingå, Kyrkslätt och Grankulla som beslutat att skaffa Apotti.

- Det var klart att om Esbo inte går med i Apotti så går det inte att få en majoritet baserad på invånarantal bakom systemet. Det behövs för att kunna utvidga Apotti till hela Västnyland, säger Suominen.

Hon refererar till lagen och konstaterar att majoriteten av invånarna i det kommande vårdområdet bor i Esbo.

- Fastän alla andra haft Apotti men inte Esbo, kan Apotti inte utvidgas till hela området, säger Tuula Suominen i Lojo.

En allvarlig man sitter med löst knäppta händer framför sig. Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Istupa
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa föreslog att Sjundeå inte skulle gå med i Apotti. Bild från 2018. En allvarlig man sitter med löst knäppta händer framför sig. Sjundeås kommundirektör Juha-Pekka Istupa Bild: Tiina Grönroos / YLE Sjundeå,kommundirektörer,juha-pekka isotupa

Sjundeå valde att gå med i Apotti, trots att kommundirektör Juha-Pekka Isotupa inte ville det. Att Esbo inte går med är en stor orsak till att han motsatte sig att Sjundeå skulle välja Apotti.

- Vi har i västra Nyland samarbete med Esbo, så jag tycker det inte är så lönsamt att ha Apotti. Det är dyrt också – vi har inte så mycket pengar, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa i Sjundeå.

Allt ändras när vårdreformen införs men Apottibeslutet måste tas nu

Den kommande vårdreformen används som ett argument både för och emot att gå med i Apotti.

Å ena sidan skulle det vara bra med ett gemensamt datasystem när vårdreformen införs. Å andra sidan är kommunerna oroade för att pengarna de nu sänker i Apotti ska gå förlorade.

Landskap, vårdområde eller C10: Kärt barn har många namn

Finland planerar en landsomfattande vårdreform, där social- och hälsovården ska skötas av landskap istället för kommuner.

Eftersom Nyland har en mycket större befolkning än de andra landskapen, ska Nyland få en särlösning.

Nyland ska delas upp i fem självstyrda vårdområden. Det föreslog Social- och hälsovårdsministeriet i december 2019.

Enligt förslaget ska Esbo, Grankulla, Hangö, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Lojo, Högfors, Kyrkslätt och Vichtis bilda ett vårdområde.

I det här skedet är det inte klart vad det västnyländska vårdområdet ska heta.

Ett namn som används för det kommande västnyländska vårdområdet är C10. Det är ett arbetsnamn som användes redan före det blev klart att Nyland skulle delas upp i fem vårdområden.

De tio kommunerna som är med i C10 har samarbetat för att få ett eget vårdområde.

Den föregående regeringens förslag till vårdreform skulle ha inneburit att mycket av kommunens egendom gått över till de nya landskapen.

Arbetet med vårdreformen har börjat på nytt med den nuvarande regeringen. Det är oklart hur och om kommunerna skulle bli ersatta för de pengar de satsat på Apotti när det nya vårdområdet tar över.

Man är rädd att man investerar i någonting som man sedan på sätt och vis förlorar
― Elisabeth Kajander, grundtrygghetsdirektör i Hangö

Hangö måste om några år investera i nya datasystem för social- och hälsovården. Grundtrygghetsnämnden ville att staden satsar på Apotti, men förslaget röstades ner i stadsstyrelsen som för dyrt för Hangö.

- Man är rädd att man investerar i någonting som man sedan på sätt och vis förlorar, för att det går över i något annat system, och aldrig får tillbaka dom pengarna, säger grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

Om alla valt Apotti hade det varit ett enhetligt system

Men många anser att det skulle ha varit viktigt att alla använder samma datasystem redan före vårdreformen blir av.

Arthur Snellman (SDP) röstade för att Raseborg skulle gå med i Apotti i social- och hälsovårdsnämnden. Han anser att det skulle vara viktigt med synergi mellan sjukhusen och Raseborgs stad.

- Det skulle öka på patientsäkerheten och skapa synergi om man hade samma datasystem i bruk. Informationen går vidare på ett helt annat sätt då än när alla har sina egna datasystem, säger Snellman.

Jag är lite frustrerad över att man inte på landskapsnivå, eller vårdreformsnivå, klarar av att samarbeta så mycket att man skulle få samma programvara― Robert Lemström, SFP i Ingå

I Ingå vill kommunfullmäktiges ordförande Robert Lemström (SFP) lyfta fram att det skulle ha varit bra om alla kommuner i det kommande västnyländska vårdområdet hade satsat på Apotti.

- Jag är lite frustrerad över att man inte på landskapsnivå, eller vårdreformsnivå, klarar av att samarbeta så mycket att man skulle få samma programvara, säger Lemström.

Gamla datasystem som ändå måste bytas ut

Robert Lemström röstade för att Ingå skulle skaffa Apotti. Förslaget vann med rösterna 21-5 i fullmäktige. En viktig orsak till att Ingå går med i Apotti är att kommunen ändå måste skaffa nya dataprogram för vården.

Hangö fattade beslut om att inte gå med i Apotti. De kommande åren ska Hangö försöka hanka sig fram de datasystem staden har, berättar grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

I Hangö används flera olika datasystem inom social- och hälsovården.

- Vi har fem olika system, vilket gör att patientsäkerheten och kommunikationen mellan systemen inte är den bästa. Vår önskan skulle vara att i något skede få ett enhetligt system som täcker alla de här olika områdena och att man smidigt kan använda dem mellan olika sektorer, säger Kajander.

Elisabeth Kajander
Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander berättar att social- och hälsovården i Hangö i dag använder fem olika datasystem. Elisabeth Kajander Bild: Maria Wasström / Yle Elisabeth Kajander,Hangö,Västnyland

När Yle Västnyland ringer Kajander har hon just varit på ett möte där det kommit fram att ett dataprogram som används inom äldreomsorgen avslutas i slutet av 2020.

Det som dokumenterats i det programmet måste flyttas någon annanstans, så Hangö stad måste köpa mera delar till ett annat program de använder.

- Vi försöker göra sådana här uppdateringar så lite som möjligt, bara det som måste göras, säger Elisabeth Kajander.

För Lojos del var prislappen för 10 år med Apotti över 30 miljoner euro― Tuula Suominen, välfärdsdirektör i Lojo

Apotti är dyrt. Slutliga siffror för kostnaderna har politikerna inte kunnat förhållas sig till, eftersom priset bestäms av hur många kommuner som går med.

- För Lojos del var prislappen för tio år med Apotti över 30 miljoner euro. Det är stora summor, men de nuvarande systemen kostar också, säger välfärdsdirektör Tuula Suominen.

Suominen konstaterar att alla moderna datasystem i framtiden kostar och att pengarna inte var det enda som avgjorde frågan för Lojo.

Fungerar Apotti tillräckligt bra

Många kommuner har också dragit öronen åt sig efter alla problem kring Apotti som rapporterats i medier.

Helsingin Sanomat gjorde en anonym förfrågan bland personalen som använder Apotti. De berättade om många problem. Bland annat hade information om patienternas medicinering försvunnit.

Många tyckte det är besvärligt att skriva in information i Apotti och dessutom har det uppkommit problem med hur information matas i systemet under nödsituationer.

Men när Helsingin Sanomat frågade personalen vad de tyckte om Apotti var det också många som var nöjda med det nya datasystemet.

Raseborgspolitiker som använder Apotti i sitt jobb som mentalvårdare är nöjd med systemet

En som använt Apotti i jobbet och är nöjd är Arthur Snellman, som också var med om att besluta om Apotti i Raseborgs social- och hälsovårdsnämnd.

Snellman jobbar som mentalvårdare på Lojo sjukhus. Han berättar att Apotti ser annorlunda ut än andra datasystem han använt i jobbet. Dessutom ser systemet olika ut för olika yrkesgrupper.

En fördel, tycker Snellman, är att man kan forma om hur datasystemet ser ut för en själv och välja vilka verktyg man använder. Bra är också att det kommit många förbättringar eftersom Apotti ständigt uppdateras.

Snellman säger att det har varit en lång process för många att lära sig programmet.

- Till största delen har problemet varit att någon inte nödvändigtvis kunnat använda Apotti rätt och skrivit in saker på fel ställe. Det är sådant som blir bättre när alla lär sig systemet, säger Snellman (SDP) som är ersättare i Raseborgs social- och hälsovårdsnämnd.

Kommunerna gör nu sina egna beslut gällande vilka datasystem de satsar på, i väntan på att vårdreformen blir av.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland