Hoppa till huvudinnehåll

Följ med livet i en bikupa hela sommaren, får drottningen hållas på sin tron ända till slut?

Bidans, maktkamper och skötsel av larver. Livet i ett bisamhälle är fullt av dramatik, och nu kan du följa med det dygnet runt hela sommaren genom vår direktsändning. Här hittar du tips på vad det lönar sig att titta efter. Får du syn på drottningen i bisamhället?

Tecknad bild av olika typer av bin, med text.
Här ser du vilka som bor i ett bisamhälle. Tecknad bild av olika typer av bin, med text. Bild: Ili Marttinen Bin,rädda pollineraren

Invånarna i bisamhället

Det italienska biet Apis mellifera ligustica är en lugn art, som passar bra för biodling. Den kalla och stränga vintern i Norden är ändå svår för arten och gör slut på de svagaste individerna, skriver Yle Luonto.

Genom förädling försöker biodlarna göra arten mera tålig och samtidigt förbättra produktionen av honung.

Varje år importeras ändå tusentals nya bin till Finland från bland annat södra Europa.

Hela boets mamma

Drottningen är den enda honan i boet som kan föröka sig. Hon kan leva i upp till sju år.

Förutom när hon svärmar håller sig drottningen hela tiden inne i boet och producerar avkomma. Runt henne snurrar hovet i form av arbetsbin som matar henne direkt in i munnen.

I det här bisamhället är drottningen märkt med en blå färgklick, så att också vi människor lätt ska kunna känna igen henne.

De enda gubbarna är drönare

Drönarna lever ett riktigt herremansliv, om än bara under några månader. Deras uppgift är att para sig med en drottning från ett annat bo när hon är på jungfruflygning. Om parningen lyckas rivs drönarens bakkropp av och den dör.

Drönarna har ingen gadd, och de är större än arbetsbina. Före vintern kastas drönarna ut ur boet för att inte slösa resurser under vintern.

Det flitiga arbetsbiet

Största delen av bina i samhället är arbetsbin, som är honbin. De håller igång livet i bisamhället genom att arbeta flitigt med olika uppgifter. Arbetsuppgifterna delas ut enligt ålder, och det handlar om städning, byggande, vakthållning och matanskaffning.

Ett arbetsbi lever kring sex veckor under sommaren, på vintern kan de leva 6-9 månader.

Ägg, larv och puppa

Drottningen lägger ägg i cellerna. Efter tre dagar kläcks en larv. Larven matas mer än tusen gånger på ett dygn och ömsar ofta skinn.

Arbetsbina täcker sedan cellen med ett lock av vax och så börjar larven göra en puppa åt sig. Där fortsätter den att ömsa skinn och växa, tills den är ett färdigt vuxet bi, som äter sig ut ur cellen.

De befruktade äggen blir arbetsbin eller drottningar. Drönare blir det av obefruktade ägg. De larver som har valts ut att bli drottningar matas med en speciell drottninglarvföda, som kallas bidrottninggelé.

Tecknad bild av de olika cellerna i en bikupa.
De olika cellerna i en bikupa. Tecknad bild av de olika cellerna i en bikupa. Bild: Ili Marttinen Bin,rädda pollineraren

Vad lönar det sig att följa med i boet?

Bygget av celler

Hela boet byggs upp kring de sexkantiga cellerna av bivax. På motsatt sida av cellernas botten finns celler som öppnar sig åt andra hållet. Det här kallas kakor.

Drottningen lägger ägg i vissa celler medan andra celler är reserverade för honungen. Färgen på honungscellerna varierar beroende på den nyans nektarn från olika växter har.

De celler där det bor en blivande drottning känner man igen på att de är klart större än andra celler.

Lyckas drottningen hålla sig vid makten?

Bina i boet bestämmer tillsammans och fattar gemensamma beslut. Ibland kan det också handla om att ta över makten eller tränga ut drottningen. Om samhället på basen av de doftämnen, feromoner, som drottningen utsöndrar, upplever att hon är svag eller sjuk dödar de henne.

Men före det har de förberett maktövertagandet genom att fostra en ny drottning. Det här gör man genom att skapa sörre celler i vilka drottningkandidaterna får växa. De får äta bidrottninggelé.

Den första nya drottningen som kommer ut ur sin cell tar livet av sina medtävlande systrar.

När blir det drönare?

Vid en lämplig tidpunkt börjar samhället producera drönare. Det finns 200-300 drönare per bisamhälle. Drönarna arbetar inte alls och de sköts om och skäms bort som prinsar.

Varje dag flyger de ut för att söka efter en drottning från ett annat samhälle att para sig med. Under parningen dör de.

Delas boet, får drottningen sticka?

Bisamhället kan också växa sig för stort. Därför måste biodlaren ta hand om bikupan, bland annat genom att tömma honungscellerna.

Annars börjar bina svärma, vilket leder till att hela samhället delas i två. Då låter bina inte sin drottning lägga ägg utan jagar runt henne så att hon ska magra och komma i flygskick.

De som stannar kvar i boet har i god tid fostrat fram en ny drottning åt sig.

Rövartåg och attacker

På sommaren räcker maten åt alla, men redan i augusti börjar det bli lite knappare. Då kan det hända att bina åker på rövartåg till andra bikupor. I värsta fall kan hela samhällen förstöras som följd av sådana attacker.

Getingar, myror och humlor kan också försöka tränga sig in i boet. Därför ser man också ofta vaktbin vid bikupans öppning dygnet runt.

En takvåning för bin mitt i staden

Normalt är tambinas bon instängda i slutna trälådor. Men här utlovas någonting helt speciellt när binas bostad är placerad mot ett fönster till ett kafé som finns uppe på ett tak.

På taket till Finlaysons historiska fabriksområde i Tammerfors finns en bikupa. Tre webbkameror sänder direkt från den under hela sommaren.

Biodlare Teemu Aittamaa började planera det här boet i god tid i början av året, och Yle Luonto fick placera ut sina kameror i början av maj.

Framför boet finns den transportlåda där bina väntar på att flyttas. Av ljudet att döma är de på gott humör.

– I allmänhet kan man höra på ljudet hurdan stämning det är i bysamhället, berättar Aittamaa.

En liten puff rök lugnar ner invånarna inför flytten. Sedan kan ramarna med sina bivaxkakor och bin lugnt och fint flyttas in i sin nya bostad.

I boet tänker alla på allas bästa

Ett bisamhälle fungerar precis som ett samhälle i miniatyr. Uppskattningen är att här kommer att bo cirka 50 000 bin i slutet av sommaren.

Drottningen styr samhällets styrka med sin egen verksamhet.

När det finns mera pollen i luften under sommaren inspirerar det drottningen att lägga fler ägg. Arbetsbina ökar snabbt i antal och då börjar det samlas honung i cellerna i rask takt.

– Under två eller tre dagar under sommaren är alla celler fulla hela tiden, berättar Aittamaa.

Biodlaren måste då ordna mera utrymme genom att samla upp honungen ur cellerna. Annars finns det en risk att utrymmesbristen väcker samhällsinstinkten och boet delas.

Teemu Aittamaa fascineras av binas anspråkslöshet och brist på själviskhet.

– Bina jobbar hårt. De gör allt för samhällets bästa, inte för sig själva.

Pörriäislive har förverkligats tekniskt av Timo Heikkinen och Joonas Lintunen på Yle Luonto. Artikeln är en översättning av Yle Luontos artikel. Översättningen är gjord av Nicolina Zilliacus-Korsström.

Läs också