Hoppa till huvudinnehåll

Ryssland föreslår att en gemensam kommission utreder ”folkmordet” i Karelen under kriget

Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941
Två finska soldater i Äänislinna (nu Petroskoj) 1941. Två finska soldater i Petroskoj (Äänislinna) under fortsättningskriget, 1941 fortsättningskriget,Petrozavodsk,Petroskoj,1941,Finlands försvarsmakt,Äänislinna har erövrats, en skildring av staden efter finska truppernas inmarsch. Fortsättningskriget

Ryska Historiska Sällskapet vill enligt sovjetisk modell grunda en gemensam kommission tillsammans med finska historiker. Kommissionen skulle undersöka de finska fånglägren i ryska Karelen under fortsättningskriget. Riksarkivet i Helsingfors skjuter ned initiativet.

– Vi är alltid öppna för en diskussion, men vi är inte intresserade av någon kommission, säger direktören för Riksarkivet Jussi Nuorteva.

– Vi har inget intresse av att förhandla om eventuella officiella eller inofficiella tolkningar, fortsätter han. Det är inte staten som skriver historia, utan det är forskarna och där ska diskussionen vara fri.

Det är inte staten som skriver historia, utan det är forskarna och där ska diskussionen vara fri― Jussi Nuorteva, direktör vid Riksarkivet

Ryska Historiska Sällskapet i Moskva arrangerade en videokonferens för några veckor sedan där temat var de finska fånglägren i ryska Karelen under fortsättningskriget.

Från Finland deltog Nuorteva i diskussionen.

Temat blev plötsligt aktuellt när Rysslands undersökningskommitté i slutet av april inledde en brottsutredning där den misstänker Finland för folkmord. Svenska Yle har tidigare skrivit om fallet.

En gemensam kommission

På videokonferensen föreslog den ryska sidan att man grundar en kommission tillsammans med finska historiker. En liknande kommission existerade på sovjettiden.

Ryska Historiska Sällskapet är mycket intresserat av att kontrollera dödssiffror och upprätta namnlistor.

– Vi känner ganska väl till offren i de finska fånglägren, men inte deras bödlar och deras öde efter kriget, sa sällskapets styrelsemedlem Konstantin Mogilev. Här finns kanske plats för samarbete med våra finska kolleger?

Nuorteva hade inget direkt svar på initiativet om en kommission under konferensen. I dag vet han bättre besked.

– Det är inte aktuellt med någon gemensam arbetsgrupp, slår han fast. Riksarkivet har en överenskommelse om samarbete med det ryska sällskapet från år 2013 och i den andan fortsätter vi.

Direktören för Riksarkivet, Jussi Nuorteva, står med armarna i kors och tittar in i kameran.
Riksarkivets direktör Jussi Nuorteva säger att det inte är aktuellt med en gemensam arbetsgrupp. Direktören för Riksarkivet, Jussi Nuorteva, står med armarna i kors och tittar in i kameran. Bild: Gary Wornell/Riksarkivet Jussi Nuorteva,Riksarkivet (Finland),Direktör

Videokonferensen i Moskva avslöjade att de ryska historikerna inte har använt sig av finska arkiv.

– Vi har bjudit in våra ryska kolleger att bekanta sig med våra dokument, säger Nuorteva. Allt vårt material i de här frågorna är öppet för vem som helst.

I Ryssland är fortfarande många dokument hemligstämplade av den ryska säkerhetstjänsten FSB.

Ny bok på kommande

I april meddelade FSB i ryska Karelen att den överlämnat tidigare hemligstämplade dokument om de finska fånglägren till arkivet i Petrozavodsk.

Med dokumenten som grund öppnade Rysslands undersökningskommitté sin brottsutredning.

– Vi fick ta emot över 1 000 dokument, förklarade historikern Sergej Verigin från universitet i Petrozavodsk. De berör säkerhetspolisens förhör med civila och soldater som suttit i lägren. Här finns också namn på lägrens chefer och vakter. De som bar ansvaret.

Enligt Verigin fanns det i ryska Karelen under kriget 14 finska fångläger för civila, 34 arbetsläger, 42 läger för krigsfångar och tio fängelser.

Verigin presenterade också högre dödssiffror än de som har konstaterats i finsk historieforskning.

– Vi har inte sett de nya dokumenten, säger Nuorteva. Vi kontaktade direkt det Karelska nationalarkivet och bad att få materialet, men man svarade att det är reserverat för ett ryskt arbete som pågår för tillfället.

Egentligen finns inget nytt i de här frågorna eftersom allt behandlats öppet sedan 1980-talet― Jussi Nuorteva, direktör vid Riksarkivet

Ryssland har lanserat ett stort projekt där 22 regioner bokför alla brott mot sovjetiska civila under andra världskriget.

Resultaten från Karelen publiceras i en bok nästa höst.

– Vi vet ungefär vad de här dokumenten innehåller, förklarar Nuorteva. Egentligen finns inget nytt i de här frågorna eftersom allt behandlats öppet sedan 1980-talet.

Troligtvis är mycket av det nya ryska materialet det samma som användes som bevismaterial under rättegångarna om krigsbrott i Finland strax efter 1945.

Den sovjetiske generalen Gennadij Kuprijanov samlade material i Karelen direkt efter kriget. Resultatet blev 2 400 sidor, varav bara hälften lades fram i rättegångarna. Det material som kasserades var svagt och baserade sig på hörsägen.

Ryska åklagare raderade uppgifter

Den som i dag vill studera de meddelanden Rysslands undersökningskommitté publicerat om de finska fånglägren kammar noll.

Kommittén har nämligen raderat all information om de finska fånglägren på sina hemsidor.

Hittills har ingen officiell förklaring getts.

Allt som står i de där sovjetiska dokumenten är förstås inte sant― Jussi Nuorteva, direktör vid Riksarkivet

Kommittén hävdade bland annat att Finland hade använt gaskammare i ryska Karelen. Påståenden som Nuorteva menar är absurda.

– Vi vet nog att Finland inte använde gaskammare, betonar Nuorteva. Även Internationella Röda korset var på plats i Karelen under kriget och studerade förhållandena. Inte ens den sovjetiska kontrollkommissionen tog upp något liknande efter kriget.

Eventuellt fanns det rykten i ryska Karelen som nån tog upp i förhören med KGB. Material som Kuprijanov bedömde var falskt men lät ligga kvar.

– Allt som står i de där sovjetiska dokumenten är förstås inte sant, säger Nuorteva. Det gäller givetvis att idka källkritik.

Många folkmord på listan

I en intervju den 8 maj för den statliga radiostationen Vesti FM förklarade representanter för undersökningskommittén att man för närvarande har öppnat fyra fall om folkmord. Karelen nämndes inte med ett ord.

– Vårt mål är att föra varje fall till domstol, sa kommitténs taleskvinna Svetlana Petrenko i intervjun. Ifall de anklagade fortfarande är vid liv måste de absolut ställas till svars. Ifall de inte längre är i livet måste vi se till att både namn och brott kommer till allmänhetens kännedom.

Nuorteva på Riksarkivet menar att den här logiken är problematisk.

– 16 finska medborgare dömdes för krigsbrott i ryska Karelen direkt efter kriget, betonar Nuorteva. Man kan inte döma samma person för samma brott två gånger. Och det är helt omöjligt att börja gå igenom ifall någon av de personer som tjänstgjorde vid de här lägren fortfarande är vid liv.

Finland har inte gömt undan något― Jussi Nuorteva, direktör vid Riksarkivet

Ryssland verkar ha tagit intryck av hur tyska åklagare arbetar för att undersöka krigsbrott utförda under nazitiden. Ett arbete som fortfarande pågår.

Bara för två år sen öppnade Tyskland en undersökning mot en 96-årig vitrysk man bosatt i England för mord på civila i sitt gamla hemland.

– Vi har material för betydligt fler brottsutredningar om folkmord, men i det här skedet är det för tidigt att prata om dem, sa Petrenko.

Moskva har också länge sneglat på hur minnet av holocaust bevaras.
Omkring 13 miljoner sovjetiska civilpersoner dog på grund av andra världskriget.

– Vi oroar oss inte för den diskussion som nu pågår i Ryssland, betonar Nuorteva. Finland har inte gömt undan något, utan i stället fört en öppen internationell debatt om de här frågorna de senaste fyra decennierna.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes