Hoppa till huvudinnehåll

Allt färre barn döps då föräldrar vill att barnet ska få fatta beslut om kyrkotillhörighet själv – siffran lägst i Helsingfors

präst döper en baby
Allt färre barn döps och det beror på flera olika faktorer. präst döper en baby Bild: Yle/ Mika Kanerva dopförrättningar,dop,babyer

I fjol döptes 62 procent av de som föddes och blev därmed medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan. Samma siffra år 2010 var närmare 80 procent.

Enligt kyrkans forskningscentral beror det här på att föräldrarna inte vill fatta beslut för barnens del om tillhörighet i kyrkan. Minskningen beror också på att allt färre hör till kyrkan.

De regionala skillnaderna är stora.

– I huvudstadsregionen är situationen helt annorlunda jämfört med till exempel Uleåborg. I Helsingfors döptes ungefär 40 procent av barnen i fjol och i Uleåborg cirka 79 procent, säger Veli-Matti Salminen vid kyrkans forskningscentral.

I Borgå stift, som innefattar alla de svenskspråkiga församlingarna, döps lite fler barn procentuellt än i landet totalt, berättar biskop Bo-Göran Åstrand.

Också antalet dop bland svenskspråkiga församlingar i huvudstadsregionen skiljer sig från de finskspråkiga församlingarnas.

– Jag tror att det här har något att göra med samhörigheten i Svenskfinland överlag och där har kyrkan kanske en något större betydelse än jämfört med de finskspråkiga stiften, säger Bo-Göran Åstrand.

De som inte har ett förhållande till kyrkan döper ofta inte barnen

Allt fler skriver ut sig ur kyrkan och det påverkar hur många barn som döps, säker Salminen. Stora skillnader i kyrkotillhörighet syns i de olika åldersgrupperna.

Bland 30–34-åringar hör till exempel drygt 54 procent till kyrkan. Då man tittar på hela befolkningen kan man se att 70 procent hör till kyrkan.

Enligt Katri Vappula som är sakkunnig vid Kyrkostyrelsen bygger beslutet att döpa sitt barn på traditioner: viljan att ha en dopfest och gudföräldrar till barnet. Ungefär hälften av föräldrarna tycker att det är viktigt att barnet växer upp som kristen.

– En annan del anser däremot att barnet senare får bestämma själv om hen vill höra till kyrkan eller inte, säger Vappula.

I de familjer där endast en av föräldrarna tillhör kyrkan, är det mer sannolikt att barnet döps om föräldern som tillhör kyrkan är mamman

Enligt Salminen är ovilja att fatta beslut för barnets del den huvudsakliga orsaken bakom beslutet att inte döpa sitt barn. Enligt en undersökning av kyrkans forskningscentral ville 75 procent av de föräldrar som inte döpte sitt barn att barnet senare fattar beslutet själv.

Henrik Sawela som är humanist och fritänkare anser att det är positivt att barnen inte döps och att de i stället senare får bestämma i fall de vill gå med i kyrkan.

– Barnet klarar sig väldigt bra utan att vara med i en religiös grupp. Sedan är det fritt fram för barnet att ta ställning till om man vill ansluta sig eller inte. Det ska vara frivilligt.

I många familjer tillhör en av föräldrarna inte till kyrkan och vill inte att barnet döps. En del av de som inte döper sina barn grundar sitt beslut på att en eller båda inte är troende, eller att de inte har ett nämnvärt förhållande till kyrkan.

– I de familjer där endast en av föräldrarna tillhör kyrkan, är det mer sannolikt att barnet döps om föräldern som tillhör kyrkan är mamman, säger Salminen.

Sawela säger att pressen på unga personer att döpa barnen i princip är noll.

– Det är så normalt i dag att inte ansluta barnet till kyrkan. Det sociala trycket kommer att sjunka ytterligare.

Konsekvenser för kyrkan

Att färre barn döps har konsekvenser för kyrkan på lång sikt.

– Ur kyrkans synvinkel är det här katastrofalt då det är via barndopen som kyrkan tidigare fått i praktiken nästan hundra procent av sina nya medlemmar. Det betyder på längre sikt att kyrkans medlemsantal kommer sjunka drastiskt, säger Sawela.

Bo-Göran Åstrand säger att en av konsekvenserna är att kyrkan får in mindre pengar då färre människor går med i kyrkan och medlemsavgifter uteblir. Det här gör att det i framtiden kan påverka kyrkans möjligheter och vad kyrkan kan göra för sina medlemmar.

– Det som bekymrar mig mer är när unga vuxna lämnar kyrkan och inte finner att kyrkan är relevant. Det betyder att vi tappar jätteviktiga perspektiv. Unga medlemmar är viktiga för kyrkan, de ger framtidstro och bidrar, och skulle kunna bidra, med nya synsätt.

Över 800 döps varje år under skriftskolan

Man kan alltid fatta beslut om att gå med i kyrkan, eller gå ut ur kyrkan under ett senare skede i livet.

Enligt Salminen fick kyrkan 16 000 nya medlemmar i fjol och av dem var drygt hälften i åldern 20–39.

– De unga vuxna som går med i kyrkan kan ha önskan om att gifta sig i kyrkan, möjligheten att bli gudmor eller gudfar eller döpa sina egna barn, säger Salminen.

Ungefär 80 procent av alla i åldern 14–15 blir konfirmerade. Årligen döps över 800 personer i samband med skriftskolelägret.

Ortodoxa och katolska kyrkan vinner över evangelisk-lutherska i somliga fall

I Helsingfors har dopens popularitet minskat i snabb fart. För 20 år sedan döptes 73 procent av alla nyfödda helsingforsare, för 10 år sedan 55 procent och nu är siffran alltså 40 procent.

Enligt domprost Marja Heltelä vid kyrkan i Helsingfors beror det här på flera saker.

– Alla fenomen sker först i Helsingfors. Vi är banbrytare också inom det här området.

Ortodoxa kyrkan i Helsingfors.
Om ena föräldern tillhör den ortodoxa eller katolska kyrkan är det mer troligt att den blir medlem där än den evengelisk-lutherska kyrkan. Ortodoxa kyrkan i Helsingfors. Bild: Henrietta Hassinen / Yle Uspenskijkatedralen,Finska ortodoxa kyrkan,ortodoxa,Helsingfors,kyrkobyggnader

Många unga vuxna flyttar till Helsingfors och de är enligt Heltelä mer aktiva i att lämna kyrkan.

Helsingfors mångkultur är en annan faktor.

– Vi har också märkt att om ena föräldern är luthersk och den andra katolsk eller ortodox, tillhör oftast barnet den katolska eller ortodoxa kyrkan. Det här har blivit vanligare under de senaste 20 åren, säger hon.

Artikeln uppdaterades 25.5 klockan 11.19. I ett citat av Salminen stod det tidigare att barnets religion automatiskt bestäms av mamman om inte annat anges, men det här är fel. Båda vårdnadshavarna måste vara eniga om dopet. Vi har tagit bort den delen av citatet ur artikeln.

Läs också

Familj

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP