Hoppa till huvudinnehåll

Högstubbar, oklippta gräsmattor, nya ängar och nektarväxter - så här hjälper östnyländska kommuner pollinerarna att leva gott

Nedhuggen björkskog med högstubbar.
Högstubbar och lågor i våtängar, ängskärr och sumpmarker är utmärkta hem för pollinerare. Nedhuggen björkskog med högstubbar. Bild: YLE / Leo Gammals björk,Borgå,Tolkis,skogar,Högstubbe,Tolkislandet

Pollinerarna är viktiga för all växtlighet. I Sibbo, Borgå och Lovisa lämnar man bland annat gräsmattor oklippta, röjer med mild hand och bygger insektshotell i naturlig storlek för att hjälpa dem.

Så här berättar trädgårdsmästarna Kari Ojamies från Sibbo, Inkeri Tarkiainen från Borgå och Mona Bäckman hur tre östnyländska kommuner hjälper pollinerarna.

I Nickby har man under våren inlett arbetet med Sibbo Ådals park- och grönområden.

- I vår sås en fjärilängsblandning precis längs åstranden. Den innehåller bland annat färgkulla, myskmalva, ängsvädd, prästkrage och blåklint, berättar kommunträdgårdsmästare Kari Ojamies.

Längs åstranden skapas också ny äng med ängsblommor som både pollinerare och fotgängare ska kunna njuta av när arbetet är klart.

Å som rinner genom ett grönområde med villor.
Sibbo å kantas av blommor som gynnar pollinerare. Å som rinner genom ett grönområde med villor. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,floder, åar och älvar,sibbo å

I Lovisa planterar staden växter som gynnar pollinerare i en ruta vid Ängsgatans odlingslotter i Nystaden.

- I vår har vi satt en fjärilsblandning. Vi har haft olika växter där, någon gång har vi haft solrosor och någon gång rättika. I fjol försökte vi med en ängsblandning men där var för mycket ogräs med så de syntes egentligen inte, säger stadsträdgårdsmästare Mona Bäckman.

Odlingslott med grönsaker och blommor.
Kolonilotter med grönsaker, buskar och blommor gynnar pollinerare. Odlingslott med grönsaker och blommor. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,kolonilotterna i östanåparken

- I Borgå har vi i flera års tid sått nektarväxter på torrängar längs Tolkisvägen. Ängarna vårdas regelbunden och vi har nyligen skapat ny äng efter ett rörarbete vid Vakttornsgatan, säger ansvariga trädgårdsmästaren Inkeri Tarkiainen.

Nya ängar har också skapats efter motsvarande arbeten längs Vårbergavägen och på Brandgränden i Hammars. Naturäng bildas också efter ett tag på tomter utan bebyggelse även mitt i centrum.

Oklippta grönområden mitt i staden blir oaser för pollinerarna.
Oklippta grönområden blir små oaser för pollinerare som här vid Vakttornsgatan. Oklippta grönområden mitt i staden blir oaser för pollinerarna. Bild: YLE / Leo Gammals Borgå,parker,grönområden,Maskrossläktet,gräsmattor,Gräsmatta,kvarnbacken i borgå

Finlands pollinerare är utrotningshotade

Det senaste året har pollinerarna varit i fokus såväl nationellt som internationellt. Det är framför allt den omfattande bidöden som fått biodlare, miljöorganisationer och folk i allmänhet att aktivera sig.

Sedan 2017 firas den internationella bidagen eller världsbidagen varje år den 20 maj. Dagen instiftades av FN:s generalförsamling på Sloveniens initiativ.

Insektshotell i formen av ett bi.
Insektshotell kan ha olika skepnad som den här vid kolonilotterna i Östanåparken i Nickby. Insektshotell i formen av ett bi. Bild: YLE / Leo Gammals insektshotell,Sibbo,koloniträdgårdar,Nickby,kolonilotterna i östanåparken

Därtill uppmärksammar Yle pollinerare genom kampanjen Rädda pollineraren. Den pågår till den 29.8.

Finlands viktigaste pollinerare är bin, humlor och fjärilar. Vart femte av dem är nu utrotningshotade.

Genom kampanjen vill man få finländare att hjälpa humlor, bin, steklar och fjärilar att trivas bättre i naturen och pollinera som aldrig förr.

I den artikeln får kommunerna berätta hur de arbetar med några viktiga aspekter i omsorgen av pollinerare.

Plantera träd och buskar

Enligt Inkeri Tarkiainen kan kommuntekniken påverka pollinerarnas mängd och boning när nya trädslag planteras på olika håll i staden, till exempel vide och körsbärsträd.

- Folk har stannat upp för att höra det enorma surrandet i körsbärsträden i den japanska parken invid stadsbiblioteket. Och det finns blommande träd på andra håll i staden, säger Tarkiainen.

Kvinna i neongul väst gräver i jorden i en park.
Körsbärsträden i den japanska trädgården i Borgå samlar både insekter och invånare. Kvinna i neongul väst gräver i jorden i en park. Bild: YLE / Leo Gammals Borgå,parker,Körsbärsträd,författarparken

Det måste också finnas en balans mellan nya och gamla buskarter så att det finns tillräckligt av båda. När man röjer får man inte putsa för bra, menar Mona Bäckman.

- I helt vanliga röjningar försöker vi spara videbuskar och sälgar i olika ålder. De är av de första som ger mat åt pollinerarna på våren, och dom måste hitta mat när dom vaknar.

Därför röjer kommunerna med mild hand och låter bli att klippa gräset på vissa områden. Det faller inte alla i smaken.

Torrängar i närheten av bebyggelse vållar vanligtvis inga bekymmer. Däremot oroar invånare över ovälkommet djurliv i fuktig mark.

- Vi tänker på det hela tiden, men det kommer ganska mycket kritik av dem som bor i närheten. De är jätterädda för ormar och fästingar. Där är det här ett stort problem fast vi försöker prata om mångfalden och att blommorna ska blomma i fred och fröa av sig, säger Mona Bäckman.

Skylt med information om en ängssluttning.
I Östanåparken i Nickby är ett grönområde omvandlat till torräng. Skylt med information om en ängssluttning. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,skyltar,information,ängar,enni unkilas ängssluttning
Ängssluttning med oklippt gräs på våren.
Enni Unkilas ängsluttning ligger intill Jokilaakson koulu och flera bostadshus. Ängssluttning med oklippt gräs på våren. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,ängar,enni unkilas ängssluttning

I Lovisa finns också ett önskemål om att kunna omvandla flera ängar till betesängar, såsom i Ruskis naturskyddsområde, Borgbacken och Gammelstadens gårdsskog i Borgå.

- Vi har tills vidare slåtter på ängarna, men vi håller på att inventera våra ängar. De är från våta ängar till torrängar. Torrängar skulle man helst vilja ha bete på för att få bort tillräckligt mycket näringsämnen och in en annan växtlighet, säger Mona Bäckman.

Gräset lämnas oftare oklippt

I kommunerna är anlagda och naturliga grönområden indelade i olika skötselområden eller zoner.

Indelningen styr när, hur och om gräsmattor klipps och annan vegetation röjs, bland annat beroende om det finns verksamhet på området.

- Redan ifjol började vi se över vilka områden vi kan lämna oklippta eller låta gräset växa sig högre. Med bra planering kan man ge pollinerarna trevliga platser att vara på, säger Inkeri Tarkiainen.

Tarkiainen menar att gräsmattorna sammansättning har förändrats från hurdana de var för bara några årtionden sedan.

- Tidigare fick de bara innehålla gräs, inte bredbladiga växter. Idag tillåts bredbladiga växter fast gräsmattan ska kunna klippas.

Lovisa å
Röjning längs Lovisa å sköts med mycket mild hand för att inte jaga bort insekter. Lovisa å Bild: Yle/Sune Bergström lovisa å

- Vi har ju Lovisaån och runt den har vi egentligen inte klippt. Den är ganska brant också. Där fortsätter skötseln som normalt så att vi inte klipper intill ån utan att där är en skyddskant, säger Bäckman.

Samma metod gäller för de kringliggande bäckar som leder till ån.

- Om vi klipper eller slår gräset så låter vi det växa ganska länge och klipper först i augusti. Det har vi gjort på vissa områden på Sågudden. De får blomma och dit får alla fjärilar och insekter komma före vi klipper det, om vi överhuvudtaget klipper det, säger Bäckman.

- Under våren har vi ändrat våra rutiner för hur vi klipper gräsmattorna. I skötselområdena A2 och A3 har gräsmattorna klippts släta en till två gånger i veckan. Nu klipper vi inte längre mellan träd som står i klungor, säger Kari Ojamies.

Vissa grönområden kan då omvandlas till nya ängar som klipps en eller två gånger under hela växtperioden. Där kan då växa ängsblommor samtidigt som trädens rotsystem och träden skyddas från yttre skador.

Man i neongul väst kör en stor gräsklippare i en park.
Gräsmattorna i Nickby centrum invid Sibbo å klipps ett par gånger i veckan. Man i neongul väst kör en stor gräsklippare i en park. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,Gräsklippning,parker,ådalen

Ny äng skapas bland annat i grönområdet mellan Paipisvägen och bostadsområdena vid Nickby gård. Om det lyckas kan flera områden omvandlas till nya ängar, till exempel i Ådalen.

- Samtidigt minskar vi mängden koldioxidutsläpp om vi inte behöver köra med gräsklippare på områden som inte längre behöver klippas, säger Ojamies.

Naturliga insektshotell av lågor och högstubbar

För några år sedan skulle finländarna bygga en miljon fågelholkar. Årets hemslöjd är ett insektshotell.

Ett enkelt insektshotell består ofta av ett obehandlat trästycke med flera hål borrade eller ett knippe bambu- eller vassrör som skyddas för väder och vind av ett litet tak.

Nedhuggen björkskog med högstubbar.
Högstubbar lämnas kvar för pollinerare och andra insekter. Nedhuggen björkskog med högstubbar. Bild: YLE / Leo Gammals björk,Borgå,Tolkis,skogar,Högstubbe,Tolkislandet

När kommunerna bygger hotell för pollinerare är det av större kaliber.

- Vi gör högstubbar av grövre träd och så lagar vi hål i dom. De finns på två ställen, ett ganska stort träd vid museet och så upp på åsen. Det var träd vi måste ta bort. I skogen gör vi naturligtvis högstubbar och där lämnar vi död ved och så lämnar vi kvar gagnvirke och ris i en hög, säger Bäckman.

Bäckman betonar att det som lämnas kvar samlas i högar, annars kommenterar invånarna att där ligger ved i skogen som de vill ha bortstädat.

- Det är bra med en sådan här kampanj för det kanske öppnar ögonen på folk, att man faktiskt ska göra så här. Folk tror att vi har glömt bort saker och ting, när vi har försökt sköta saker och ting, säger Bäckman med ett leende.

Stubbe med flera hål för insekter.
Stubbar med håligheter lämnas kvar för pollinerare att övervintra i. Stubbe med flera hål för insekter. Bild: YLE / Leo Gammals insektshotell,Sibbo,Nickby,stubbar,östanåparken

- Vi lämnar lågor och döda liggande träd på lämpliga platser i en park. Det är i princip samma material som insektshotell är byggda av. I parkerna fungerar de som naturliga insektshotell, säger Kari Ojamies.

I Borgå ägnar man sig åt motsvarande skogsvård som i de andra kommunerna. Staden har dessutom ordnat verkstäder där invånare i Gammelbacka och Vårberga har gjort insektshotell.

- Invånarna har gjort insektshotell och placerat ut dem i parker eller andra lämpliga ställen. Jag uppmanar nog folk att göra insektshotell bara man meddelar var de är placerade så att vi också vet var de finns, säger Tarkiainen.

Stor stubbe efter barrträd i skogsglänta.
Stora stubbar blir insektshotell i flera våningar. Stor stubbe efter barrträd i skogsglänta. Bild: YLE / Leo Gammals insektshotell,Sibbo,Nickby,stubbar,ådalen

Ogräs bekämpas med ekologiska medel och hett vatten

I de tre östnyländska kommunerna har man nästan uteslutande upphört med alla bekämpningsmedel.

I något enstaka fall används glyfosat för att bekämpa jättelokor, i övrigt gäller ekologiska medel, manuellt arbete och hetvatten.

- Det enda bekämpningsmedlet som vi använder är glyfosat på jättelokan och dom har vi inventerat. Lokan har vi bekämpat så att vi klipper av den och sätter i röret. Sedan tas hela växten bort. Vi sprutar inte omkring oss. Om de är små kan man spruta på bladen, säger Bäckman.

I Sibbo är målet att minska på och slutligen upphöra med kemiska bekämpningsmedel helt och hållet.

- Vi har kommit överens om att bara använda bekämpningsmedel på främmande arter som till exempel jätteloka. Vi använder också ekologiska medel, ånga och rensar manuellt, säger Ojamies.

Torkade rör av flockblommiga växter som lämnats i en park.
Ogräs och invasiva arter bekämpas idag i första hand utan kemiska bekämpningsmedel. Torkade rör av flockblommiga växter som lämnats i en park. Bild: YLE / Leo Gammals Sibbo,Nickby,flockblommiga växter,östanåparken

- Vi använder inte längre glyfosat eftersom studier visar att det orsakar problem för pollinerare. Vi försöker bekämpa ogräs mekaniskt och så har vi en apparat för hetvatten.

I Borgå bekämpas ogräs genom att spruta hett vatten på växterna. Ogräsbekämpning med hett vatten är en relativt ny metod. Det går ut på att vatten hettas upp till cirka 100˚ C.

Temperaturchocken gör då att klorofyllet i plantan och rotsystemet förstörs, och plantan dör.

För bekämpning för fastighetsbruk och på större arealer använder man en stor vattentank. Hetvattnet värms med till exempel dieselbrännare och pumpas ut med högt tryck.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland