Hoppa till huvudinnehåll

Hur ser Finland och världen ut efter corona? Frågan debatterades mångsidigt i president Niinistös Gullrandasamtal

Nationell enighet, förtroende och likvärdig behandling i coronakrisen. Det blev nyckelord i Gullranda-diskussionerna på söndag kväll. Men EU-stöden delar åsikter. Det var några slutsatser i president Sauli Niinistös tv-sända debatt, med ett tiotal deltagare.

- Alla medborgare måste känna att de behandlas likvärdigt i coronakrisen, sa presidenten. Det politiska systemet måste kännas rättvist om det ska fungera, sa talman Matti Vanhanen.

Båda var överens om att alla ska drabbas lika, om det måste fattas svåra beslut. Ingen ska känna att den behandlas sämre än andra. Det ska smaka lika gott eller lika illa för alla.

EU stödpaket på lånta pengar skapar oenighet

En oenighet i statsledningen kunde skönjas om EUs återstartpaket.

EU-kommissionen väntas inkommande vecka komma med ett gigantiskt stödpaket åt de värst drabbade länderna, på förslag av Tyskland och Frankrike. En liten grupp EU-länder vill vara snålare. Frågan är var Finland står.

President Niinistö upprepade sin rädsla för överstora lån, byggda på nytryckta pengar utan säkerhet.

Matti Vanhanen var inne på samma linje. Och tillsammans var de eniga om att stödpaketet måste vara tillfälligt i så fall. Det ska inte bli en ny praxis att EU lånar pengar för länder som behöver det.

Marin: "Upp ur skyttegravarna"

Statsminister Sanna Marin (SDP) ville inte säga så mycket om Finlands åsikt, utan väntar på EU-kommissionens förslag och debatten i riksdagen.

Men man måste se bredare än nationellt på detta, sa hon. Unionens framtid och Europas enhet är på spel, det behövs förtroende för att EU hittar en väg.

- Själv efterlyser jag nog att alla EU-länder nu måste komma upp ur gamla skyttegravar och komma varandra till mötes. Samtidigt ska man i Finland hålla fast vid det nationella beslutsfattandet, sa statsministern, som en hälsning till oppositionen.

"Coronakrisen avslöjar svagheter i röntgenmaskinen"

Gullrandasamtalet var uppdelat i tre temahelheter. Den geopolitiska gruppen debatterade konflikten Kina-USA och både Finlands och EU:s roll mitt i krisen. EU kunde fungera som medlare, sa EU-kommissionär Jutta Urpilainen (SDP).

Professor Hiski Haukkala och redaktör Matti Kalliokoski var mer skeptiska. USA ser Finland och de andra EU-länderna som sina vasallstater, och det förändras inte nödvändigtvis med ett presidentskifte i november.

Urpilainen såg coronakrisen som en röntgenundersökning som avslöjar svagheter och styrka i EU. Hon påminde om att EU alltid har gått framåt via kriser och hoppades på det också nu.

"Om lån hjälper borde Italien klara sig väldigt bra"

I ekonomigruppen var Esko Aho av samma åsikt. Kriserna förstärker både dåliga och goda trender. I Finland har t.ex. digitaliseringen tagit stora steg framåt.

I ekonomigruppen diskuterades också arbetslöshet och ekonomisk hjälp till medborgarna. Låntagningen kom upp också där.

Risto Siilasmaa och Esko Aho var överens om att lånen behövs nu, men inte för konsumtion, bara för att lyfta Finland. Och de måste vara tillfälliga.

- Om lån är lösningen på allt, så borde Italien vara framgångsrikast i EU, sa Esko Aho. Euron är problematisk, eftersom den tvingade in alla länder i samma form trots olika utgångsvillkor.

En tredje arbetsgrupp diskuterade socialpolitiken där man betonade snabba beslut om hjälp till dem som redan hade det svårt före coronakrisen.

Och i början filosoferade arkiater Risto Pelkonen om liv och död, förändringarna efter coronakrisen och vad som är viktigast i livet.

Debatten om tiden efter corona och förändringarna sändes på TV1 och Arenan - och allmänheten fick debattera på nätet och ställa frågor.

Bengt Östling livebloggade debatten. Det kan du läsa här:

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes