Hoppa till huvudinnehåll

Musikern André Linman saknar livet på scenen: "Coronaviruset sabbade turnén då musiken kändes som bäst!"

Musikern André Linman utomhus på en trappavsats, tittar upp mot solen.
Musikern André Linman utomhus på en trappavsats, tittar upp mot solen. Bild: Niklas Rosström / The Perfect Monday Group André Linman,Hemmalive

André Linman är musikern som vill spela så ofta han kan och lika gärna spelar på en skitig pub i Jyväskylä som framför tusen huvuden i Aten. Får han inte spela, kommer rastlösheten krypande.

För en som lever för att spela är det tufft att turnén ställdes in, att releasefesten till nya skivan avbokades och till och med att alla skitiga pubar i Jyväskylä håller stängt. Det sticker han inte under stol med. Men så är det ju också exceptionella tider.

Nu är Linman ändå aktuell i konsertserien Hemmalive, där han ger en intim spelning i det egna hemmet.

Våren har varit märklig för alla, inte minst för för André Linman, sångare och gitarrist i One Desire. På samma gång som bandet drog in i Västeuropa norrifrån, drog coronaviruset in över samma länder österifrån.

Precis som resten av världen var One Desire på kollisionskurs med viruset.

– Vi var en vecka in i turnén, spelade i Madrid där allt såg ut att vara precis som vanligt. Någon vecka senare fick folk inte längre gå ut på gatorna. Så här i efterhand känns det fortfarande overkligt. Allt gick från noll till hundra.

De planerade spelningarna i Italien var redan inställda, där låg viruset före dem. Men risken för att bandet skulle ställas till svars ekonomiskt för ofullbordade gig under resten av turnén var fortfarande påtaglig.

Så kul som det är att gå upp på scen nu har det aldrig varit tidigare.

One Desire.
Bandet One Desire med Ossi Sivula, André Linman, Jimmy Westerlund och Jonas Kuhlberg. One Desire. Bild: Privat. Vegatoppen,Vegatoppens utmanare,musik,One Desire

– Det var ju inte bara vi som riskerade något. Publiken, förbanden och alla som jobbar med turnén påverkas också av våra beslut. Men så länge regeringarna höll länderna öppna hade vi inget annat val än att fortsätta.

Turnébussen rullade vidare in i Frankrike.

– Vi kollade nyheterna varje timme för att se vad som hände och vad som stängde. Men redan i det här skedet visste jag att turnén inte kommer att sluta som vi tänkt oss.

Några dagar efter Madridspelningen togs beslutet för dem. Länderna kring medelhavet började utlysa undantagstillstånd. Turnén strandade och bandet flög hem.

– Musikaliskt har det aldrig känts så bra för mig som under den här turnén. Så visst är det riktigt synd att det blev som det blev.

– Men jag var samtidigt helt säker på att alla vi hade smittats, alla människor på spelningarna och turnébussen går väl att jämföra med en ubåt i sammanhanget.

Osäkerhet gällande smittan

Linman beskriver sig själv som hypokondrisk. Men han fick ändå rätt, eller i alla fall nästan. Alla i bandet utom han själv testade positivt för viruset. Väl hemma i Vasa isolerade han sig i två veckor, men han kände aldrig några symtom.

– Jag hade ju sovit med huvudet mot smittade bandkompisars axlar så sent som på flyget hem. Men jag kände verkligen ingenting.

Än i dag vet inte Linman med säkerhet om han burit smittan. Sjukhuset i Vasa testade då och fortfarande bara folk som har symtom.

– Alla i bandet bor på olika ort så man märkte snabbt att sjukhusen löser det här på helt egna sätt beroende på var i landet man bor. Jag fick aldrig testa.

Hade du velat bli testad?

– Nä, jag var egentligen inte jättebrydd. Resultatet hade varit det samma i vilket fall som helst, två veckor av isolering.

För Linman som aldrig låter det gå två veckor mellan gigen om han själv kan göra något åt saken, har vårens tomma turnélistor varit nervprövande.

– Jag lever ändå på det här så visst är det tufft ekonomiskt, och mentalt.

Mentalt?

– Ja, att det inte hjälper hur mycket man än försöker. I vanliga fall kan man bara fortsätta jobba och leta och till slut dyker det upp någon spelning. Men den möjligheten existerar inte just nu.

– Jag vill spela hela tiden och var som helst, oberoende om det är en stor scen i Aten eller en skitig pub i Jyväskylä. Det händer att folk frågar om det, varför jag gör det. Men jag gillar variationen och blir rastlös om jag inte får spela.

Dessutom ger One Desire ut en ny skiva, Midnight Empire mitt under pågående corona-nedstängning, vilket förstås går ut över både releasegig och -fest.

– Först tänkte jag, ja det här suger ju. Men å andra sidan kommer jag alltid minnas den här skivan nu.

Spelning i hemmamiljö - ett avbrott i den konsertlösa vardagen

Till slut kom det ändå ett gig. Hemmalive som går på Yle i vår knackade på för ett akustiskt gig hemma hos André i Vasa.

– Det kändes riktigt skönt. Första gången på en och en halv månad händer det något. Farsan kompade och vi spelade Indian från Sturm&Drang-tiden och Another day in paradise, en låt vi båda gillar skarpt.

Musikern André Linman spelar gitarr och sjunger framför videokamera.
André Linman saknar att stå på scenen. Musikern André Linman spelar gitarr och sjunger framför videokamera. Bild: Niklas Rosström / The Perfect Monday Group André Linman,Hemmalive

Att spela ett avskalat, akustiskt set i eget hem, hur kändes det?

– Märkligt att ha lägenheten proppfull med kamerautrustning. Men kul att igen ha med proffs att göra. I vanliga fall spelar jag också en hel del akustiskt. Det är en praktiskt grej, har du en akustisk gitarr kan du spela var och när som helst.

Att spela i eget hem är inte heller något ovanligt. Linman berättar att han tillbringar en hel del tid i hemmastudion. Både han och gitarristen Jimmy Westerlund skriver för One Desire, ibland var för sig men också tillsammans.

– Jimmy producerade också Sturm und Drangs musik så samarbetet kring musiken vi gör nu känns som en naturlig fortsättning på det. Det blir en hel del tid i studion nu, men vi är ändå lite mer lediga nu och jobbar inte mot några deadlines.

Framtiden då? Linman är förstås taggad på komma upp på scenen igen.

– Genren är ändå marginalmusik i ett avseende, man får jobba sakta men säkert och bara fortsätta spela live om man vill bli större. Det blir inga genombrott som för artister inom mainstream musik. Men det känns som att det börjar ta fart i Europa. Visst är Finland viktigt, men vi måste spela där tillräckligt många följer genren.

Samtidigt inser han att det kan ta länge innan det går att packa turnébussen igen…

– Vi har ju ingen aning om hur länge det här håller på. Men det är klart att jag saknar det. Så kul som det är att gå upp på scen nu har det aldrig varit tidigare.

Inte ens under Sturm und Drang tiden?

– Det var en speciell tid. Visst har vi stark sammanhållning i One Desire. Men känslan av brödraskap och att spela med barndomskompisar var speciell. Och vi såg varann precis varenda dag. Musikaliskt var det däremot som att dra en lott före varje gig, vi hade ingen aning om det skulle gå bra eller dåligt.

Vad är det som gör att spelningarna känns så bra nu?

– Allt sitter bättre och allt är mera uppstyrt. Fast inte för uppstyrt. Jag har aldrig känt mig säkrare på att det vi gör kommer att sitta då vi går upp på scen.

Text: Roy Mäki-Fränti


Här kan du se André Linmans Hemmalive-spelning:

Läs också