Mats Ahlnäs
Yle
Ni röstade, Teemu Selänne var överlägsen. Målkungen blev utsedd till alla tiders bästa spelare i det finländska ishockeylandslaget. Och hans tid i Lejonen är svår att matcha.
Den 22 februari 2014 är ett historiskt datum i finländsk idrott. Då satte Teemu Selänne – en av våra allra mest populära idrottare alla kategorier – punkt för sin landslagskarriär.
Med bravur, förstås.
Alla tiders målkung i finländsk ishockey satte två fullträffar i sin sista landslagsmatch. 5–0 i OS-bronsmatchen mot USA, en sista medalj i Lejonen och glansiga ögon i intervjuerna efter matchen i ishallen i Sotji.
Kaj Kunnas pratstund med Teemu Selänne en stund efter den sista matchen – i en OS-turnering där Selänne valdes till den mest värdefulla spelaren – är en klassiker.
– Tjugosex år i landslaget … den här resan har varit otrolig. Jag tänkte före den här matchen att det här är min sista match. Jag trodde att det aldrig skulle ta slut, men det är vackert att avsluta så här.
Drygt sex år efter avskedet i Sotji röstades Teemu Selänne fram till alla tiders främsta landslagsspelare i finländsk ishockey av Yle Sportens följare på Instagram.
Under den gångna veckan har Selänne vunnit klart i varje omgång. I finalen slog han sin mångårige kedjekompis Saku Koivu med klara siffror.
Snittade över en poäng per match
Teemu Selänne är unik i Lejonen. Han spelade 136 A-landskamper – och är den enda spelaren som snittar över en poäng per match.
Det blev 70 mål, 69 assist och totalt 139 poäng under åren i landslaget.
En stor del av de poängen kom när det verkligen gällde som mest. Med 43 poäng på 37 OS-matcher är han den främste poängplockaren i den olympiska hockeyhistorien. I VM blev det 48 poäng på 43 matcher.
Många gånger var det Saku Koivu som spelade fram.
– Landslaget har alltid betytt mycket för mig. Det har varit som en familj och jag har alltid känt mig lycklig här. Det kommer jag ihåg för alltid, sa Selänne efter OS 2014.
Tackade för sig flera gånger
Att Teemu Selänne skulle avrunda sin över två decennier långa landslagskarriär i Sotji var inte självklart.
”One more year” var ett mantra för honom. I Lejonen blev det alltid en turnering till.
Både efter VM-bronset 2008 och OS-bronset 2010 meddelade Selänne att det här var hans sista insats i landslaget. Ändå stod han i Sotji som lagkapten för Lejonen.
– Tränarna behövde inte säga något inför bronsmatchen. Vi har alltid stått enade och spelat för varandra i landslaget.
En enda sak saknas i Selännes långa och framgångsrika karriär. I NHL fick han till slut vinna Stanley Cup med Anaheim, men det blev aldrig ett guld i Lejonen.
OS-finalen i Turin riktigt tung
Ett OS-silver, tre OS-brons, ett VM-silver, ett VM-brons och ett World Cup-silver tvingades Selänne nöja sig med.
Sverige är troligen den gemensamma nämnaren för de två tyngsta ögonblicken i Lejonen. Dels mardrömmen i hemma-VM 2003, dels finalförlusten i OS 2006.
Framför allt OS-finalen i Turin skaver för finländsk ishockey. En magisk turnering – där Selänne, Koivu och Jere Lehtinen spelade oerhört bra tillsammans – blev en stor besvikelse när Tre Kronor vann finalen med 3–2.
– Jag tycker att vi var turneringens bästa lag. Vårt enda mål var guld och då känns det oerhört tungt att inte spela bästa matchen i finalen, sa Selänne till Yle.
Samtidigt meddelade han – igen – att det här troligen var hans sista landslagsturnering. Åtta år senare var det ett faktum.
– Jag är så innerligt tacksam och stolt över att ha fått spela för det finländska folket i så många år. Medaljerna är bara pricken över i:et.
