Hoppa till huvudinnehåll

Yles enkät visar att en tredjedel tror att finländska folket tar sig starkare ur coronakrisen

Jääkiekon mm 2019 juhlintaa Kaisaniemen puistossa
Förutom under kriser så brukar befolkningen känna sammanhållning vid sportevenemang. Bilden är från när Finland firade vinsten i herrarnas ishockey-VM 2019. Jääkiekon mm 2019 juhlintaa Kaisaniemen puistossa Bild: Laura Hyyti / Yle Herr-VM i ishockey 2019,världsmästare,Leijonat,Kajsaniemiparken

Finländarna är inte överens om att vi tillsammans kommer vara starkare när vi tagit oss ur coronakrisen, enligt Yles enkät gjord av Taloustutkimus. Men att coronakrisen skadar samhället håller de allra flesta med om.

98 procent av finländarna tror att coronakrisen skadar det finländska samhället. Närmare hälften som svarat tror att skadorna kommer vara stora eller väldigt stora.

Ändå tror drygt en tredjedel av finländarna att coronakrisen kommer stärka folket och gör att vi får en bättre sammanhållning.

Knappt en femtedel tror att coronakrisen kommer göra folket svagare och mer splittrat.

Den största delen av de som svarat på enkäten tror ändå inte att det efter krisen kommer att ha skett någon särskild förändring när det kommer till vår känsla av samhörighet.

En graf som visar hur finländarna ser på vår mentala samhörighet när coronakrisen är över. 6 procent kan inte säga hur det kommer bli, 19 procent tror vi kommer ur krisen mer splittrade, 36 procent tror vi är starkare tillsammans än tidigare och 39 procent tror att det inte kommer ske någon särskild förändring.
En graf som visar hur finländarna ser på vår mentala samhörighet när coronakrisen är över. 6 procent kan inte säga hur det kommer bli, 19 procent tror vi kommer ur krisen mer splittrade, 36 procent tror vi är starkare tillsammans än tidigare och 39 procent tror att det inte kommer ske någon särskild förändring.

Lycklighetsfilosof: "Kriser påminner oss om att vi inte bara är individer utan en del av något större"

Stora samhälleliga kriser, som krig och recession, har traditionellt ökat känslan av gemenskap.

Till exempel vinterkriget och i viss utsträckning recessionen på 90-talet har format uppfattningarna hos generationer och hela åldersgrupper.

- Fastän det är brist på materiella saker under kristider så påminner de oss om att vi inte bara är individer utan en del av en större gemenskap, säger lycklighetsfilosof Frank Martela vid Aalto-universitet.

Suomalainen filosofi, tietokirjailija ja tutkija Frank Martela syreenien ympäröimänä
Frank Martela säger att man under en kris kan känna mer samhörighet. Suomalainen filosofi, tietokirjailija ja tutkija Frank Martela syreenien ympäröimänä Bild: Laura Hyyti / Yle Frank Martela,lycklighet,filosofi

Enligt honom är det lätt att i ett normalläge tänka att alla människor är sin egen lyckas smed och att allting är upp till en själv. Kriserna lyfter fram att individens möjligheter beror på samhället och dess uppbyggnad.

- Coronakrisen stärker banden mellan oss och förstärker tanken att vi bara klarar oss ur det här tillsammans. Människan är i grunden ett flockdjur och vi är beroende av varandra, säger Martela.

Enligt Juho Saari, dekan vid samhällsvetenskapliga fakulteten vid Tammerfors universitet och professor i social- och hälsopolitik förstärker kriser känslan av samhörigheten speciellt när man litar på de som leder samhället.

Coronakrisens ledning har starkt personifierats av Sanna Marin, som enligt Saari har lyckats tillgodose offentlighetens behov samtidigt som regeringen har visat enighet och också förmedlat det.

Juho Saari
Enligt Juho Saari kan ett ledarskap man litar på öka känslan av samhörighet. Juho Saari Bild: Tiina Jutila / Yle Juho Saari

- I ljuset av forskning har finländarna störst förtroende till statsmakten i hela Europa, säger Saari.

Saari säger att finländarna alltid har tagit sig ur kriser tillsammans och att man kan härleda folkets känslor under coronakrisen till tidigare erfarenheter.

Texten är en översättning och bearbetning av Yles artikel Korona yhdisti suomalaiset – Ylen kysely osoittaa, että kriisin uskotaan vahvistavan yhteenkuuluvuuden tunnetta
skriven av Petri Burtsoff. Artikeln är översatt och bearbetad av Tintin Råholm.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes