Hoppa till huvudinnehåll

Kyrkligt anställda i Borgå har råkat ut för hot och trakasserier – kan bli aktuellt med kameraövervakning vid infopunkten

Vy från Runebergsparken mot finska församlingshemmet. Man ser flera stenhus i brunt, vitt och ljusblått. Taken är röda eller bruna.
Liksom till exempel vårdpersonal och butikspersonal kan också samfällighetens anställda råka ut för obehagliga situationer i arbetet. På bilden syns finska församlingshemmet där samfällighetens infopunkt ligger. Arkivbild. Vy från Runebergsparken mot finska församlingshemmet. Man ser flera stenhus i brunt, vitt och ljusblått. Taken är röda eller bruna. Bild: Yle/Mira Bäck Borgå,byggnader,borgå kyrkliga samfällighet

Anställda inom Borgå kyrkliga samfällighet råkade ut för hot, trakasserier och till och med våld i fjol.

Det här kommer fram i statistiken över incidenter och olycksfall för 2019 som gemensamma kyrkorådet ska ta del av på sitt nästa möte.

Sammanlagt gjordes 42 incidentanmälningar i fjol. Största delen av dem handlade om lindriga olyckor och incidenter i klubbar och på läger.

Sju anmälningar handlar om trakasserier eller hotfulla situationer.

Förutom det råkade två arbetstagare ut för fysiskt våld, om än utanför arbetsplatsen.

- Det handlar om två enskilda och ganska lindriga fall, tack och lov, säger arbetsskyddschef Jeanette Saarinen.

Desto mer detaljer kan hon inte gå in på, men att någon råkar ut för våld är ovanligt.

- Jag tror att vi för cirka 15 år sedan hade ett fall, också det mycket milt, säger Saarinen.

Att statistiken över incidenter och olyckor tas upp av gemensamma kyrkorådet är helt vanlig arbetsskyddsuppföljning, påpekar Saarinen.

- Den enda skillnaden är att hos oss blir ärendet offentligt när det går till beslutsfattarnas och ledningens kännedom.

Kameraövervakning

Av de sju fallen av hot eller trakasserier skedde två vid infopunkten. Därför föreslår Samarbetskomissionen för gemensamma kyrkorådet att man ska installera kameraövervakning där.

- Vi använder helt normala åtgärder som man tar till på alla arbetsplatser: Vi har utbildningar för personalen och olika säkerhetsåtgärder, säger Saarinen.

Det korrelerar mer med hur mycket folk man träffar i sitt arbete. Sitter du i kassan i ett stort varuhus så kommer det säkert någon osaklig kommentar inom årens lopp― Arbetsskyddschef Jeanette Saarinen

Enligt Saarinen är antalet anmälda fall av olyckor och incidenter ganska normalt, även om varje fall förstås är ett för mycket.

- Vi måste också komma ihåg att vi har otroligt låg tröskel för att göra anmälningar, helt enkelt för att de anställdas säkerhet och trygghet är viktig för oss och vår ledning vill vara medveten om vad som händer i huset. Min instruktion till personalen har i många år varit att om ni ens funderar på en anmälan så ska den göras, säger Saarinen.

Risken korrelerar med hur många man träffar

I föredragningen om ärendet nämns att arbetstagare på läger utsatts för trakasserier.

Det går ändå inte att säga att någon viss grupp arbetstagare, till exempel de som jobbar med barn- och ungdomsarbete, skulle ha större risk att råka ut för något obehagligt.

En bild på ett klädstreck som är upphängt mellan två tallar. På strecket hänger handdukar i olika färger och en del är randiga.
Med tanke på hur många barn och unga som årligen deltar i klubbar och läger är det ganska sällan någonting händer. Arkivbild. En bild på ett klädstreck som är upphängt mellan två tallar. På strecket hänger handdukar i olika färger och en del är randiga. Bild: Anna Björkqvist/Yle handdukar,sommar,sommarläger,barn (familjemedlemmar),läger,Barn och ungdom,badstränder,Västnyland,Samfundet Folkhälsan,breidablick Hangö

- Det korrelerar mer med hur mycket folk man träffar i sitt arbete. Sitter du i kassan i ett stort varuhus så kommer det säkert någon osaklig kommentar inom årens lopp, säger Saarinen.

Enligt ungdomsarbetsledare Mats Fontell är det inte vanligt att han eller hans kolleger skulle råka ut för hot eller trakasserier.

- Under de 35 år jag jobbat med lägerarbete riktat till barn och unga har det heller inte enligt min erfarenhet blivit vanligare, säger Fontell.

Han svarar på frågorna via e-post eftersom han har bråttom med att planera sommaren. Också kyrkans läger och evenemang måste anpassas enligt rådande coronarestriktioner.

Utmanande när unga mår illa

Även om det inte är vanligt har det ibland hänt incidenter på läger.

- Det jobbigaste har varit när det kommer objudna besökare till lägergården nattetid som uppträder provocerande och aggressivt.

Det här fenomenet har minskat med åren.

- En större utmaning, än ungdomar som kan bete sig illa mot andra, är barn och unga som mår dåligt. Det kan ta sig uttryck till exempel i ätstörningar och självskadebeteende, säger Fontell.

Han påpekar att det finns tydliga ordningsregler. Den som vill delta i lägret förbinder sig till att följa dem.

- Ibland måste en konfirmand åka hem för en natt för "att tänka över sina hyss" för att citera pappan i berättelsen om Emil i Lönneberga. Nästa dag får konfirmanden återvända och i mer än nio fall av tio brukar detta räcka för att lägret ska rulla vidare, säger Fontell.

- Med tanke på att vi har 180 konfirmander och kanske 100 barn på läger varje år så är vi tacksamma över att incidenter av olika slag är så pass ovanliga som de är, avslutar Fontell.

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland