Hoppa till huvudinnehåll

Läkare och vårdare självklara på självständighetsfesten, om det blir en sådan - president Niinistö svarade på folkets frågor om coronakrisen

Leende Sauli Niinistö ute i solen bland blommorna på Gullranda.
Sauli Niinistö på Gullranda utanför Nådendal. Leende Sauli Niinistö ute i solen bland blommorna på Gullranda. Bild: Matti Porre /Republikens presidents kansli Sauli Niinistö,Gullranda,pelargoner

President Sauli Niinistö befarade att Finland skulle möta samma coronaöde som Italien. Det avslöjade han när han fortsatte svara på folkets frågor efter Gullrandasamtalet i Yles kanal Radio Suomi på måndagen.

Niinistö sa också att det är dags att åtgärda vårdreformen och arbetsmarknadskonflikterna. Och han lovar bjuda in vårdpersonal, om det blir någon självständighetsfest på Slottet i år.

President Sauli Niinistö har varit mycket i rampljuset de senaste dagarna. I fredags gav han den första presskonferensen på länge.

På söndagen hölls Gullrandasamtalen om världsekonomi och politik, som sändes direkt i TV och på Arenan. Presidenten var nöjd med formatet på mötet, som tidigare har varit enbart för en inbjuden sakkunnig elit.

Nu kom det så många frågor från publiken till presidenten - mer än ett tusen frågor och kommentarer - att han fortsatte besvara dem i Radio Suomi på måndagen.

Första rädslan: Ska det gå lika illa för Finland som för Italien?

Många ville veta om presidentens personliga erfarenheter och känslor i pandemin.

För egen del sa han att han var överraskad över att man klarar sig bättre än man tror. Allt fler möten hålls på distans, men han är är lika aktiv på telefon och internet med utländska statschefer som tidigare, när alla besök är inställda.

President Niinistö medger att han till en början hade många känslor och var mycket oroad för Finlands coronaöde.

- Italien och Spanien hade en så snabb spridning av sjukdomen så man förstås blev kall om hjärtat: Är det oundvikligt att det där också ska sprida sig i Finland?

Men nu är spridningen av viruset lättare att stå ut med. Det är obehagligt, men ändå bättre, konstaterar president Niinistö som nu känner sig lite tryggare.

Han hittar också hos sig själv tankar som är ovanliga, grundläggande för livet. Nu får man försöka anpassa sig, det måste man ju. Och många överraskar sig själva med att klara sig och lyckas anpassa sig till saker som hade varit otänkbara för några månader sedan.

Kan något förändras?

Frågan om världen förändras bestående av coronapandemin är svår att besvara. Vem blir svagare, vem starkare?

Gullrandamötet handlade mycket om världspolitik, speciellt om konflikten USA-Kina och Rysslands roll.

Det kanske ändå inte blir så stora förändringar. Kina var först med sjukdomen - och först med att återhämta sig.

Det kan ge försprång för Kina när resten av världen ännu bara försöker komma på fötter. En fungerande ekonomi är viktig nu. Ryssland har just nu sina egna problem.

Dialogen mellan Kina och USA är extra knapp, och tävlingen dem emellan hård. Det syns i Förenta Nationerna och världshälsoorganisationen WHO.

Finlands flagga vajar på Gullranda slott i Nådendal.
Gullranda utanför Nådendal flagar då presidenten är på plats. Finlands flagga vajar på Gullranda slott i Nådendal. Bild: Matti Porre/Republikens presidents kansli Gullranda,Finlands president,flagga

FN chanslöst - de stora tar saken i egna händer

Den som hade hoppats att krisen skulle förena världen blir kanske besviken. Många vill veta vilken FN:s roll blir.

Kan man via FN skapa en ny värld med en hållbarare livsstil? Dessvärre har FN:s roll försvagats redan i decennier, beklagar president Niinistö.

- Allt oftare upptäcker vi att saker sköts och bestäms på annat håll. Det sker genom samarbete bland de rikaste länderna i G7 eller G20. Eller så gör de största länderna upp på egen hand.

Pessimistisk president hoppas på drömmarna

Presidenten tror inte på någon korrigering. Man hoppades att klimatkrisen skulle ge ett bättre samarbete, då problemen ju var gemensamma. Men det skedde inte, konstaterar presidenten.

Blir corona då en bra gemensam fiende? Dessvärre, nu försöker alla kämpa för sig själva, konstaterar president Niinistö. Det har tyvärr inte fötts en gemensam front.

- Det skulle vara önskvärt med en gemensam kamp, men kan nog vara önsketänkande. Det är ändå bra att upprätthålla önskningarna. En dag kan de kanske trots allt förverkligas, formulerar presidenten sin pessimism denna dag.

Ekonomins teorier ifrågasätts

Ekonomiteorierna ställs nu på huvudet. Niinistö hänvisar till grundsatserna om att man inte i det oändliga kan öka på lånen och penningmängden. I så fall borde alla ha mer pengar, och en inflation på två procent som man eftersträvar, skulle komma i gång. Men så är det inte. Däremot har priserna på aktier och fastigheter ökat.

Det bästa vore en ekonomi som bygger på andra utgångspunkter än konsumtion av varor.

Inte kan man låna pengar för evigt, påminner presidenten igen. Men om det görs så att ingen behöver betala tillbaka och räntan är noll, så måste det ju trygga också dem som garanterar lånen.

Därmed ger presidenten också en kommentar till de stora stödpaket som kommer upp till behandling i EU denna vecka.

EU-stödet inte bort från oss om det är "nya pengar"

Sauli Niinistö tror inte riktigt på att de nordliga EU-länderna kan rädda de sydliga länderna. Blir det evighetslån som bygger på nya lånepengar, så är det inte ju ändå våra pengar från norr, säger presidenten.

- Ingen kommer att få en jackpot, det är snarare en knapphet vi måste dela på, formulerar sig Sauli Niinistö.

I en europeisk helhet finns det solidaritet sedan tidigare. Niinistös kända åsikt är man måste vara försiktig. De som får lån måste också klara av att utveckla sin ekonomi, så de kan betala tillbaka det som måste betalas.

Handskakning mellan preisndetnerna Sauli Niinistö och Donald Trump i Vita huset
President Niinistö har många gånger fått förklara välfärdssamhället Finland. Här på besök i Vita huset år 2017. Handskakning mellan preisndetnerna Sauli Niinistö och Donald Trump i Vita huset Bild: Bengt Östling/Yle Sauli Niinistö,Donald Trump,Vita huset,diplomati

Välfärdssamhället har överlevt

Sauli Niinistö var finansminister och Samlingspartiets ordförande för cirka 20 år sedan. Då fick han ofta ute i världen förklara hur vårt välfärdssamhälle fungerar.

De skeptiska amerikanerna var övertygade om att det systemet inte kunde hålla länge. Nu har det hållit sedan dess, konstaterar Sauli Niinistö. Därmed tycker han sig ha besvarat frågan om välfärdssamhällets grunder.

- Vi klarar en offentlig skola, socialskydd och sjukvård också i framtiden, och det måste vi. Om det kan hållas avgiftsfritt är en fråga för riksdag och regering, tillägger presidenten.

Vår livsstil kan förändras - om vi minns beslutet

Många finländare har frågat om president Sauli Niinistös åsikter och råd för framtiden.

Många - eller alla - har säkert nu funderat på vad som egentligen är viktigast i livet, konstaterar presidenten. Många har kanske frivilligt bestämt sig för en alternativ livsstil och insett att ett flitigt resande och stor konsumtion kanske inte är så viktig.

Men presidenten varnar för att det kan gå hastigt åt andra hållet.

- Vi anpassade oss ganska hastigt till coronatiden. Det är nästan svårt att minnas hur vi hade det i början av året. Därför är det möjligt att det går andra vägen också.

Några månader efter att coronakrisen är över har världen redan förändrats. Vi kanske glömmer vår syn på vad som är “normalt” och alla föresatser om att göra saker annorlunda, varnar presidenten.

Vad behövs nu - i fem punkter?

Hur sammanfattar då president Sauli Niinistö de viktigaste utmaningarna för framtiden?

Det viktigaste just nu är att överleva.

För det första måste vi klara både hälsovården och ekonomin, så att vi kan skydda ett fortsatt liv i Finland, med arbete och utkomst, säger president Niinistö.

Det andra gäller det positiva vi har lärt oss om gemenskapen och vad som är viktigt och oviktigt. Vi har växt som människor, säger Niinistö.

Det är också viktigt att alla hålls med. Det gäller de unga och andra som hotas av marginalisering, på grund av psykiska problem eller ekonomiska orsaker.

Sedan behövs en konkretare, gemensam åsikt om hur arbetet bör organiseras i framtiden, och hur sysselsättningen ska förbättras. Det har varit tal om det för länge, verkar presidenten hälsa till arbetsmarknadsparterna.

För det femte frågar presidenten om man nu äntligen borde få reformen av social- och hälsovården färdig.

Någon följdfråga ställs inte, så presidenten behöver inte svara på hur han vill organisera hälsovårdsväsendet i Finland. Det har varit en lång process, som tydligen har tröttat ut också republikens president.

Vem blir inbjuden till Slottet - blir det någon fest 6.12?

Folket har beundrat hälsovårdspersonalen i den svåra coronatiden denna vår. Sen kommer hösten och självständighetsdagen.

Presidenten får en fråga om självständighetsfesten. Borde inte inbjudningarna riktas enbart till dem som har stått i första ledet i kampen mot coronan, med risk för eget liv och hälsa?

- Det är tradition att ha ett aktuellt tema på självständighetsdagen och bjuda in gäster enligt det. Det är klart att coronakampens främsta front ska uppmärksammas, så det är lätt gjort, säger presidenten.

Men det hör också till traditionen att bjuda in många andra, tillägger presidenten. I den mån det bjuds in någon alls.

- Jag är inte alls övertygad om att vi kan vara säkra på att det blir fest i Slottet i år. Åtminstone blir det inte på det sätt som det brukar vara.

Presidenten tar inte ställning, men låter självständighetsfesten bero på smittoläget.

Läs också