Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

flicka spelar ishockey.
En av artikelskribenterna, Bianca Kanerva, tränar ishockey flicka spelar ishockey. Bild: Tuulia Svärd Yle Nyhetsskolan,ishockey,Hobby

Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det.
Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region:

Vi har undersökt hurudan tillgång ungdomar i högstadieåldern har till hobbyer. Dessutom har vi undersökt hur mycket en hobby kostar och hur mycket ungdomar tycker att en hobby ska få kosta per säsong. Vi har intervjuat personer från årskurs åtta om deras åsikter i ämnet, vi har också gjort en enkät som alla högstadieelever fick fylla i. I enkäten finns frågor om hobbyer, kostnader och om tillgången till en hobby.

Vi som har gjort undersökningen och skrivit den här artikeln har alla en hobby. Nu är vi intresserade av att veta hur många som faktiskt har möjlighet att ha en hobby och vad hobbyer kostar. Vår undersökning grundar sig på svar från ungefär 200 ungdomar, av vilka de flesta är mellan 10-15 år.

hobbystatistik
De flesta ungomar har en eller två hobbyer, medan 11procent uppgav att de inte har någon hobby alls. . hobbystatistik Bild: Yle Nyhetsskolan Yle Nyhetsskolan

Enligt våra resultat har ungefär 89 procent av ungdomarna en eller flera hobbyer. Det är ovanligt att unga deltar i fler än två hobbyer. De flesta har antingen en hobby eller två. Bara 3 procent av ungdomarna har fler än fem hobbyer, 11 procent av de tillfrågade har ingen hobby. Orsaken är antingen motivationsbrist eller pengabrist.

Har alla som vill ha en hobby möjlighet till det?

Majoriteten av ungdomarna svarade jakande på frågan om huruvida alla som vill ha en hobby har möjlighet till det. De flesta som inte hade en hobby uppgav att de för tillfället inte är motiverade att ha en hobby. En del tycker mer om att sitta hemma och spela dataspel.

Bara 4 procent svarade att de inte hade möjlighet till en hobby. Huvudorsakerna är att de inte hittat någon hobby som intresserar dem, att de inte vill använda föräldrarnas pengar till en hobby eller att de inte har råd med en hobby.

datamässa
En del vill inte ha andra hobbyer än dataspel. datamässa Bild: Jeon Heon-Kyun / EPA / All Over Press warcraft 3

Vi talade med Maya Wollstén och Miki Laasio från årskurs åtta i Winellska skolan i Kyrkslätt. Enligt Maya Wollstén finns det inte tillräckligt mycket gratis hobbyverksamhet i Finland.

- Jag tycker att det borde ordnas mer gratis hobbyer så att unga kan må bättre, säger Maya Wollstén.

- Det finns inte så många gratis hobbyer men det finns en del som är billigare och som flera ungdomar kan ha möjlighet till, säger Miki Laasio

en flicka och pojke i högstadieåldern
Maya Wollsten och Miki Laasio tycker att kommunen borde ta ansvar för att alla unga ska kunna ha en hobby. en flicka och pojke i högstadieåldern Bild: Natalie Räsänen Yle Nyhetsskolan

Det finns stora prisskillnader mellan olika hobbyer. De flesta kostar mellan 100-500 euro. De flesta ungdomar har en hobby, men ca 4% har inte möjlighet att satsa pengar på en hobby, därför tycker också vi som har gjort den här undersökningen att kommunen borde stöda unga genom att sponsorera olika hobbyn.

Det är fel att alla inte har möjlighet till en hobby. Kommunen borde stöda de familjerna som inte har råd
― Maya Wollstén och Miki Laasio

I Kyrkslätt kommun har man ordnat en kostnadsfri hobbyverksamhet för konditions- och styrketräning. Verksamheten anordnas på gymet Kirkkonummen Liikuntakeskus och den är avsedd för ungdomar som är födda mellan åren 2004 till 2006. På Drumsö i Helsingfors finns en kostnadsfri konstkurs. Kursen är avsedd för 9-12-åringar och ordnas i Drumsö ungdomshus på måndagar.

Vi som har gjort undersökningen tycker att det är viktigt för växande ungdomar att träna och ha möjlighet till hobbyer även om familjen har ont om pengar. Lösningen skulle vara att kommunen stöder all hobbyverksamhet, inte bara de populäraste verksamheterna.

Vår undersökning visar att de flesta ungdomar som har en idrottshobby tränar fem gånger i veckan. Det är också vanligt med träningar fyra eller fler än sju gånger i veckan. Ett fåtal ungdomar tränar bara en eller två gånger i veckan. Endast 0,01% tränar inte alls på sin fritid.

Hobbyer kan kosta flera tusen euro varje år

Merparten av eleverna vet inte ens hur mycket deras hobbyer kostar. Det skulle vara viktigt för ungdomarna att veta vad den egna hobbyn kostar, så att de vet hur mycket av familjens pengar som går till hobbyn. Priset varierar mellan 100 och 500 euro per säsong. Men det finns också hobbyn som kostar 3000-6000 euro per säsong. Många familjer har inte råd att investera så stora summor på en hobby, särskilt inte flerbarnsfamiljer.

I många familjer kan en stor del av familjens utgifter bestå av barnens hobbyavgifter. Ur jämlikhetsperspektiv borde det inte vara så att bara de som har råd får ha en hobby, utan alla ungdomar borde ha rätt till den hobby som de själva vill ha
― Natalie Räsänen, Lydia Torsner, Jennifer Westerholm och Bianca Kanerva

Vi frågade också ungdomarna hur mycket de tycker att en hobby borde kosta per säsong. Majoriteten tycker att en hobby inte ska kosta mer än 1000 euro och helst inte mer än 100 euro per säsong. Flera anser även att det borde finnas flera kostnadsfria verksamheter.

Kyrkslätts kommun skulle också kunna erbjuda gratis hobbyverksamhet åt alla, till exempel någon aktivitet efter skolan. Vi behöver mer kostnadsfri verksamhet för att hjälpa unga att må bättre.

Den här artikeln har skrivits i samarbete med Yle Nyhetsskolan av Natalie Räsänen, Lydia Torsner, Jennifer Westerholm och Bianca Kanerva som går på åttonde klassen i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.