Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Vi undersökte ungdomars rusmedelsanvändning i Kyrkslätt - en tredjedel har testat, lika många har inte testat alls och ungefär en femtedel använder rusmedel regelbundet

Unga röker i en ring i serien Nollatoleranssi. Pojken räcker en tobak till flickan.
Bild från serien Nollatoleranssi om ungas droganvändning. Unga röker i en ring i serien Nollatoleranssi. Pojken räcker en tobak till flickan. Bild: Yle/Jyrki Valkama tobaksrökning,ungdomar,dramaserier

Enligt undersökningen använder minderåriga rusmedel för att vara coola, eller för att de mår dåligt. En del använder rusmedel på grund av grupptryck eller för att de vill ha roligt. Vi som skrivit artikeln är fyra åttondeklassister som går i Winellska skolan och vi har undersökt hur mycket rusmedel ungdomar använder i Kyrkslätt.

Vi fick 119 svar på vår enkät som vi delade ut i Winellska skolan för elever i årskurserna 7-9. I enkäten kom det fram att ungefär en tredjedel aldrig provat rusmedel, en tredjedel har provat på rusmedel medan ungefär en femtedel använder rusmedel regelbundet. Det är ganska mycket. En annan fråga i enkäten visade att över hälften av ungdomarna har blivit bjudna på rusmedel och 4 procent har blivit påtvingade att använda rusmedel.

grafik på rusmedelsanvändning
Många unga har provat på alkohol och tobaksprodukter. grafik på rusmedelsanvändning Bild: Heidi Finnilä / Yle rusmedel,Yle Nyhetsskolan

Enligt vår undersökning känner 80 procent av eleverna någon som använder rusmedel i Kyrkslätt. Det visade sig att många ungdomar använt rusmedel för att de vill vara coola och för att grupptrycket inverkat på hur de tänker och agerar i situationer med sina vänner.

En del av ungdomarna svarade också att de använder rusmedel på fester för att ha roligt och för att det smakar gott. En del svarade att de använder rusmedel för att få en kick, eller för att bedöva sin ångest. Andra svarade att de mår dåligt och blir lugnare av att använda rusmedel. Det fanns också de som uppgav att de bara är nyfikna på att testa.

Vi frågade också varför ungdomar tror att minderåriga använder rusmedel. De flesta svarade att de tror att minderåriga som använder rusmedel vill vara coola, att de mår dåligt, att de gör det på grund av grupptryck eller för att de vill ha roligt.

Enligt de svar som vi har fått har de de flesta ungdomar provat på alkohol. Ganska många ungdomar har också testat tobaksprodukter.

grafik av droganvändning bland unga
De flesta unga använder inte alls droger . grafik av droganvändning bland unga Yle Nyhetsskolan

De flesta ungdomar använder inte några rusmedel. Många ungdomar provar på rusmedel men fortsätter inte att använda dem. De rusmedel som ungdomar använder mest är alkohol och tobak. De flesta ungdomar som svarade på enkäten tyckte att det är dumt att minderåriga använder rusmedel eftersom det för med sig så mycket problem.

Vi har för vår artikel sökt fakta från Psykporten för ungas sidor om hur rusmedel påverkar ungdomar.

Rusmedel är inte bra för ungdomar eftersom de skadar hjärnans utveckling, försämrar koncentrationsförmågan och längdökningen. Dessutom får man sämre omdöme, tankeförmågan blir sämre, också minnet och reaktionsförmågan försämras.

De som röker och använder rusmedel försöker dölja och fly sina problem i livet genom att bete sig lika som sina vänner. Unga lever i stunden och är nyfikna på sådant som är förbjudet för dem. De testar på rusmedel och glömmer lätt riskerna. Unga har inte samma förutsättningar att hantera information som vuxna, därför behöver unga information och påminnelser om riskerna med rusmedelsanvändning.

kvinna tittar på sin telefon medan fyra människor i bakgrunden skålar och ler
Ibland kan det vara svårt att säga nej om alla andra super. kvinna tittar på sin telefon medan fyra människor i bakgrunden skålar och ler Bild: lev dolgachov Fest,utanförskap

Ungdomar som använder rusmedel kan bli så trötta att de inte orkar bry sig om sin hygien och sitt ätande. Ungdomarna orkar då inte heller umgås med familjemedlemmar eller andra vänner och struntar i olika hobbyer. När ungdomar är i berusat tillstånd finns det en stor risk för dem att hamna i olyckor. Dessutom kan deras beteende bli aggressivt och de kan hamna i slagsmål.

Många unga berättar att de får alkohol av sina föräldrar. Men det är faktiskt kriminellt att köpa ut eller langa alkohol till ungdomar― Psykportenförunga.fi

Det som kunde hjälpa ungdomar att hålla sig borta från rusmedel är att familjen skulle ha fasta hemkomsttider, ordentliga överenskommelser om när man sover över hos kompisar och ett gott samarbete med föräldrarna. Också familjerna kunde samarbeta sinsemellan med de här frågorna. Familjen borde också vara med och stödja unga till fritidsaktiviteter. Hobbyer och vänner har en stor betydelse för förebyggandet av rusmedelsbruk.

Vi borde alla helt enkelt följa lagen

Läraren Anna Pomoell från Winellska skolan i Kyrkslätt anser det inte borde vara en så svår regel att följa lagen.

- Om man är minderårig och vill använda rusmedel måste man flytta till ett land där det är tillåtet. Om ungdomar experimenterar med rusmedel på egen hand och utan lov kan det bli väldigt farligt, säger Anna Pomoell

Lärare i Winellska skolan
Läraren Anna Pomoell anmäler alla fall av rusmedelsanvändning i skolan både till rektorn och polisen. Lärare i Winellska skolan Bild: Anna Pomoell Yle Nyhetsskolan,lärare,Anna Pomoell

Är rusmedelsanvändningen störande under lektionstid?

- Tidigare var snus ett stort problem i skolan men så är det inte längre. Men det är vanligt att ungdomar är nyfikna på effekterna och nyfikna på hur rusmedel påverkar dem, förklarar Anna Pomoell.

Nyfikenhet är en jättebra egenskap men att göra experiment på sig själv utan någon slags övervakning kan vara ganska dumt och det kan gå ganska illa― Anna Pomoell

Vad gör du om du märker att någon i skolan använder rusmedel?

- Jag går till rektorn, eftersom rusmedel är förbjudna i skolan. Alla rusmedel tas ifrån ungdomarna och det blir dessutom en polisanmälning eftersom det är förbjudet för minderåriga att använda rusmedel, säger Anna Pomoell.

Hur kan du hjälpa en ungdom som använder rusmedel?

- Genom att diskutera med personen. Ibland kan det ju vara så att det inte är nyfikenheten som gör att ungdomen testat eller använder rusmedel, utan att hen till exempel mår dåligt och hen försöker komma bort från sin verklighet och sina problem eller något liknande, förklarar Anna Pomoell.

Ofta psykist illamående bakom rusmedelsanvändning

Skolhälsovårdaren Antonina Carlbergs bedömning är att det inte används särskilt mycket rusmedel i Winellska skolan, men hon hoppas att ungdomar inte skulle använda rusmedel alls.

- Att prova en gång behöver inte betyda att man direkt blir beroende. Bäst vore det förstås att inte prova alls och det verkar som att många i vår skola är på samma linje. Allt fler ungdomar låter bli att använda rusmedel helt och hållet, säger Antonina Carlberg.

Det skulle hjälpa om vi vuxna skulle stärka barnen att våga säga nej― Antonina Carlberg

Enligt Carlberg är det viktigt att man har en öppen diskussion med ungdomar om värderingar och om inställningen till rusmedel.

- Om jag får veta om att en ungdom har provat på rusmedel eller använder rusmedel så brukar jag prata med hen. Jag försöker motivera personen att minska användningen och helst sluta använda rusmedel helt och hållet. Dessutom tror jag att det skulle hjälpa om vi vuxna skulle stärka barnen att våga säga nej, säger Antonina Carlberg.

Skolhälsovårdare
Antonina Carlberg önskar att föräldrar tillsammans kunde stöda sina barn i att säga nej till rusmedel. Skolhälsovårdare Bild: Frida Huhtamäki Yle Nyhetsskolan,rusmedelsfostran

Det är också viktigt att man hemma talar om de här frågorna med sina barn och ungdomar och öppet vågar tala om dem, säger Antonina Carlberg och berättar att om hon oroar sig över en ungdom, så kontaktar hon föräldrarna eller gör en barnskyddsanmälan. Inom kommunen finns också rusmedelsarbetare som jobbar med frågor kring beroende. Om man behöver få hjälp, kan man också vända sig till dem.

Hur påverkar rusmedel ungdomars hälsa av rusmedel?

- Kroppen håller ännu på att utvecklas och är inte färdig för rusmedel. Hjärnan utvecklas tills man är 25 år. Den främre sidan av hjärnan, pannloben, där det kognitiva tänkandet det vill säga det framtida tänkandet och planerandet finns, tar väldigt mycket skada av alkohol och cannabis, förklarar Antonina Carlberg.

Levern tar särskilt mycket skada eftersom den inte ännu är fullt utvecklad när man är yngre. Om man använder snus påverkas slemhinnorna i munnen snabbt. Den psykiska hälsan påverkas också om man använder rusmedel, särskilt om man använder cannabis.

Cannabis och marijuana kan förorsaka stor ångest till och med flera veckor efter användningen
― Antonina Carlberg

En ungdoms vardag kan också påverkas på olika sätt om hen börjar använda rusmedel. Om man börjar använda snus kan det gå åt mycket pengar och eftersom snusförsäljningen är olaglig kan användningen leda till att man hamnar på gränsen till att utföra olagliga handlingar. Rusmedel kan också leda till olyckor, förklarar Antonina Carlberg.

Ung person med huvudet nerböjt i vacker naturmiljö.
Rusmedelsanvändning kan också leda till att man får ångest. Ung person med huvudet nerböjt i vacker naturmiljö. Bild: Mostphotos / Roland Magnusson naturen,depression,ungdomar,nedstämdhet,ensamhet,RhoGAP93B,K.Chinnappa gowda,sjukpension

Förhoppningsvis märker man hemma om en ungdom använder rusmedel och att det leder till diskussioner. Det är viktigt att föräldrar vet vad unga använder och huruvida man använder droger regelbundet eller bara sällan.

Hur påverkas ungdomar om deras föräldrar använder mycket rusmedel?

- Om det används mycket alkohol hemma kan det bli otryggt för barnen. Ofta vågar barnen inte tala om att alkoholen är ett problem i familjen och då blir det ännu tyngre för dem att leva med problemet, berättar Antonina Carlberg.

Det kan vara så att när barnet ser sin förälders problem med rusmedel så väljer barnet att avstå från dessa rusmedel eftersom barnet har sett vilka problem det för med sig― Antonina Carlberg

Om en förälder använder tobaksprodukter kan barnet bli oroligt över sin förälders hälsa. Det kan vara så att när barnet ser sin förälders problem med rusmedel så väljer barnet att avstå från dessa rusmedel eftersom barnet har sett vilka problem det för med sig. Det kan också bli så att barnen tycker att det är mer okej att använda rusmedel eftersom föräldrarna också gör det, säger Antonina Carlberg.

Det här har vi lärt oss av vår undersökning

I stora drag har vi lärt oss att Winellska skolans ungdomar avstår mer och mer från rusmedel. Det är smart eftersom rusmedel påverkar ungdomars hälsa negativt. Rusmedel påverkar hjärnan, levern och ungdomars vardag negativt. Vi har också lärt oss att alkohol är det mest använda rusmedlet bland ungdomar i Kyrkslätt. Alkohol kan leda till att ungdomar blir aggressiva.

Elever från Winellska som gjort en undersökning på droganvändingen i Kyrkslätt.
Ava Eriksson, Emma Latvala, Frida Huhtamäki och Volter Viljanen har gjort undersökningen och skrivit artikeln tillsammans för Yles Nyhetsskola. Elever från Winellska som gjort en undersökning på droganvändingen i Kyrkslätt. Bild: Natalie Räsänen Yle Nyhetsskolan

Nu vet vi att om man har problem med rusmedel kan det hjälpa att gå och tala med någon som kan stödja en och motivera en till att sluta använda rusmedel. Om man vill kan man också vända sig till personer som jobbar med beroende och missbruk inom kommunen.

Den här artikeln har skrivits i samarbete med Yle Nyhetsskolan. Vi som har skrivit artikeln heter Ava Eriksson, Emma Latvala, Frida Huhtamäki och Volter Viljanen. Vi går på åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt

Läs också

Nyhetsskolan

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan