Hoppa till huvudinnehåll

Finländare åkte till Västafrika på diarréundersökning - många blev sjuka, men vaccin satte stopp för över hälften av de allvarligare sjukdomsformerna

Professor Anu Kantele tvättar händerna.
Forskare Anu Kantele berättar att handtvätt inte ger ett tillräckligt skydd mot bakterier som orsakar diarré. Professor Anu Kantele tvättar händerna. Bild: Yle / Sasha Silvala porträtt,anu kantele

Diarré har förstört många resor. Men att tvätta händerna är inte till stor nytta i områden där diarré är utbrett. Nu ger ändå finländsk vaccinforskning i Afrika ger lovande resultat. Det rapporterar Yle Uutiset.

I juli 2017 reste en grupp finländare till fiskarbyn Grand Popo i Benin i Västafrika. Byn har sällan besök av turister, men nu får byn många besökare, men under ett och ett halvt år besöker totalt 729 finländare byn.

Finländarna semestrar i byn i en och en halv vecka, men de är inte där endast för att koppla av. De är där för att delta i forskning som kan leda till ett diarrévaccin.

Hälften av resenärerna får diarrévaccinet. Andra hälften får ett preparat utan effekt. Inte ens forskarna vet vem som får vaccinet som ska testas. Målet med forskningen är att utreda om vaccinet är säkert och om testpersonerna utvecklar resistens.

Forskningen visar att vaccinet kan förhindra över hälften av allvarliga fall av diarré. Det viktigaste målet är att ta fram ett vaccin som skyddar barn under fem år i utvecklingsländer. För dem är diarré en livsfarlig sjukdom.

ETEC är boven

Anu Kantele är professor i infektionssjukdomar vid Helsingfors universitet. Hon har lett forskningen i Benin. Enligt henne är resultaten lovande.

Vaccinet gav ett 56-procentigt skydd mot de allra allvarligaste diarrésjukdomarna och det gäller oberoende av vad som orsakat diarrén, berättar Kantele.

Vaccinet är huvudsakligen utvecklat för att ge ett skydd mot ETEC-bakterier. De är en sorts kolibakterier. Bakterierna är mycket vanliga bland med små barn och turister.

Forskarna satte ett mål för undersökningen. Vaccinet skulle leda till en skyddsgrad på 70 procent mot diarré som orsakas av ETEC.

Målet uppnåddes inte. Enligt Kantele beror det sannolikt på att personerna som reste till Grand Popo samtidigt kom i kontakt med en mängd andra diarrébakterier. Det syns i den stora mängd blandinfektioner som observerades i resultaten. ETEC observerades i 75 procent av de allvarliga fallen av diarré.

Diarré är nästintill oundvikligt på vissa områden

Anu Kantele berättar att det är svårt eller omöjligt att undvika diarré om virusen finns i rikliga mängder i ett område.

Indien är ett exempel. Många som har rest där kan intyga att det stämmer.

Även om det går att undvika bakterierna genom att tvätta händerna och noggrant välja vad man dricker och äter, så är effekten begränsad. Trots att man är noggrann är risken stor för att man ska komma i kontakt med bakterierna.

Inom forskningen finns det dessutom dåligt med bevis på att handhygien och val av mat har någon större effekt. Kantele säger att ett vaccin är ett mycket bättre alternativ för turister.

ETEC-bakterie.
Så här ser ETEC ut. Det är denna lilla bakterie som orsakar allvarlig diarré. ETEC-bakterie. Bild: Scott Camazine / AOP bakterier

Vaccinet kan hjälpa i kampen mot resistenta bakterier

Anu Kantele är också intresserad av användningen av antibiotika och kopplingen till resistenta bakterier som finns i tropikerna. Forskarna följde med hur bakterierna försvann ur kroppen efter att resenärerna kommit hem till Finland.

Kantele förklarar att det på resor används mycket antibiotika för att behandla diarré. Både diarré och antibiotika exponerar kroppen för resistenta bakterier.

- Om vi kan förhindra diarré kan vi på samma gång förhindra användningen av antibiotika. Det går hand i hand, säger Kantele.

Finländarna i Benin som fick vaccinet använde klart mindre mängder antibiotika och andra läkemedel mot diarré än de som tillhörde kontrollgruppen. Kantele påpekar att redan det tyder på att vaccinet skyddar mot allvarlig diarré.

Wc-paperirullia pinossa
Resediarré kan förstöra resan. I allvarligare fall kan diarrén fortsätta i veckor. Wc-paperirullia pinossa Bild: Eleni Paspatis / Yle coronavirus,Förkylning,hygien (renlighet),virussjukdomar,COVID-19,smittsamma sjukdomar,infektionssjukdomar,infektioner,virus,mikrober,influensa,Wuhan-coronavirus,Toalettpapper,hamstring,föregripande,fenomen,karantän,beredskapslag,Undantagstillstånd,derogation,inköp,diarré,norovirus,toaletter,tarmtömning

Sätter stopp för förökning och gift

När det kommer till vaccinforskning så är det viktigt att bevisa att vaccinet har en skyddande effekt. Forskningen måste också kunna visa att vaccinet är säkert och att det väcker ett immunsvar i kroppen. Forskningen i Benin uppfyller alla kraven.

Innan forskningen i Benin inleddes fanns det resultat som visade att biverkningarna av vaccinet är få. Forskningen i Benin bekräftar resultaten.

Inga statistiskt signifikanta skillnader i biverkningar kunde uppmätas mellan gruppen som fick vaccinet och kontrollgruppen.

Antikroppar behövs

För att kunna undersöka om immunitet har uppstått tas ett prov som visar om kroppen har bildat antikroppar. För att förtydliga hur det hela ligger till använder sig Anu Kantele av en metafor.

Om människan skulle utveckla antikroppar mot en hund, så skulle antikropparna fungera mot hundens svans, tassar, öron och ben.

Om antikropparna ska hindra hunden från att bita, måste antikropparna riktas mot nosen. Andra kroppsdelar på hunden är i det fallet onödiga.

När det kommer till diarrévaccinet så finns det två mål. Vaccinet måste leda till antikroppar som hindrar bakterien från att fästa sig i tarmens slemhinna och föröka sig där.

Om bakterien lyckas föröka sig i tarmen ska vaccinet också kunna åstadkomma antikroppar mot toxinet som bakterien producerar. Toxin är bakteriens gift. Det är toxinet som orsakar diarrén.

- Båda effekterna behövs, förklarar Kantele.

Villa Karon tutkimuskeskus Grand Popossa Beninissä.
I den här byggnaden i Grand Popo i Benin har forskare arbetat med att ta fram vaccinet. Villa Karon tutkimuskeskus Grand Popossa Beninissä. Bild: Petteri Bülow / Yle Benin,Västafrika,Grand-Popo,Villa karo

Många år av arbete och många år kvar

Det är det svenska läkemedelsbolaget Scandinavian Biopharma som utvecklar vaccinet. Helsingfors och Göteborgs universitet är med. Det är också HUS och det internationella forskningsinstitutet PATH. Institutet arbetar med att förbättra hälsan för barn och kvinnor i fattiga länder.

Anu Kantele berättar att det tagit ungefär tio till tjugo år att utveckla vaccinet, beroende på hur man räknar.

Om forskningen i Benin skulle ha visat att vaccinet inte är effektivt, skulle det långa och dyra forskningsarbetet avslutats.

Resultaten var ändå positiva. Kantele berättar att vaccinet till näst ska prövas på barn i Afrika. En till studie på vuxna ska också genomföras. I Zambia pågår redan forskning för att ta fram den slutliga utformningen av vaccinet.

Kantele vill ändå inte förutspå när vaccinet kommer att vara tillgängligt i Finland och på annat håll.

- Jag kan säga att det kommer ta många år ännu, kommenterar hon.

Det handlar om basforskning

Kantele ska inte själv åka till Zambia eller jobba med de andra undersökningarna som inleds i Afrika. Hon säger att det kommer finnas jobb för flera år framåt när de resultat som nu har samlats in ska analyseras.

- Det handlar om basforskning om flera olika saker. Jag anser att det är mycket värdefullt. Resultaten kan hjälpa när andra vaccin som tas via munnen utvecklas, berättar Kantele

De som har mest att vinna på forskningen är ändå barnen i utvecklingsländer. För dem är diarré en livsfarlig sjukdom.

Vaccinet har redan testats på barn i Bangladesh. Inga biverkningar observerades och deras immunsvar var till och med bättre än det som vuxna utvecklade i ett svenskt försök.

- Jag tror och hoppas innerligt på att vaccinet kommer att komma fram till utvecklingsländernas barn. Det är ändå det huvudsakliga målet.

Ett vaccin som tas via munnen är snabbare, billigare och bekvämare att ge till alla som behöver det, avslutar professor Anu Kantele.

Artikeln är en översättning från Yle Uutisets artikel Joukko suomalaisia matkusti Länsi-Afrikkaan ripulitutkimukseen – iso osa sai ripulin, mutta rokote esti yli puolet vakavimmista ripulitaudeista. Axel Ridberg har översatt texten till svenska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes