Hoppa till huvudinnehåll

Alholmens kraft inte längre i toppen gällande koldioxidutsläpp – stålindustri, kolkraftverk och oljeraffinaderi på topplaceringarna

Alholmens kraftverk i Jakobstad har ramlat ner på listan över koldioxidutsläpp.
Alholmens kraftverk i Jakobstad har ramlat ner på listan över koldioxidutsläpp. Bild: Yle/Kjell Vikman Jakobstad

Tio källor står för nästan en fjärdedel av koldioxidutsläppet i Finland. Alholmens kraft i Jakobstad har trillat ner från toppen. Det beror främst på att driften av det större kraftverket inte lönar sig vid vid låga marknadspriser på el.

Listan över Finlands 10 största koldioxid förorenare toppas av stålverk, kolkraftverk och ett oljeraffinaderi. De står tillsammans för nästan en fjärdedel av Finlands totala koldioxidutsläpp.

Statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig att arbeta för att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Men hittills har det gått åt fel håll,

Finlands koldioxidutsläpp ökar med två procent per år och skogsbrukets kolsänkor minskat med 43 procent.

Enligt Statistikcentralens uppgifter var de totala växthusgasutsläppen 56,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2018.

Biobränsle räcker inte till

Alholmens kraft har klättrat ner från en tionde till en fjortonde placering vad det gäller koldioxidutsläpp.

Att Alholmens kraftverk kommer ner på listan beror inte på att produktionen skulle ha blivit mera klimatvänlig, utan på marknadspriset på el.

- Lägre pris på elmarknaden innebär mindre användning av vårt stora kraftverk, säger vd Björn Åkerlund.

Driftchef Björn Åkerlund vid Alholmens Kraft i Jakobstad
Driftchef Björn Åkerlund vid Alholmens Kraft i Jakobstad Bild: Yle/ Kjell Vikman Österbotten,Jakobstad,driftchef,Alholmens Kraft

Fjärrvärme och processånga

Alholmens kraft producerar staden Jakobstads fjärrvärme och processånga till UPM:s fabriker. Dessutom producerar man el som går ut i stamnätet.

Eftersom värmebehovet är kontinuerligt så är Alholmens ena anläggning, AK 1, jämt i drift. Det körs på biobränslen.

Det större kraftverket är byggt främst för elproduktion och här räcker alltså inte biobränslen till.

- När det är bra priser på elmarknaden och det finns efterfrågan, då kör vi det större kraftverket för att producera el, säger Åkerlund.

Det är alltså inte så att man kör det stora kraftverket vid de riktigt hårda köldknäpparna när energibehovet är stort. Åkerlund säger att de inte nödvändigtvis hänger samman med ett högre elpris.

Dyra utsläppsrätter hämmar fossilproduktion

Det större kraftverket AK 2 är alltså så stort att det inte finns tillräckligt med biobränslen för full drift. Då behövs stödbränslen så som torv. Det betyder i sin tur större utsläpp.

- När priserna på utsläppsrätter stigit under de senaste åren blir fossilproduktion mera olönsam och det innebär i sin tur färre driftstimmar på AK 2, säger Åkerlund.

Kraftverken producerar reglerkraft

Åkerlund säger att det i dag finns andra former av energiproduktion som konkurrerar med kraftverken. Vindkraften har blivit rätt betydande i Finland. Problemet är att vindkraften bara producerar energi när det blåser.

- Vårt stora kraftverk har allt mera fått rollen av att producera reglerkraft. När det behövs mera energi så går prisen upp och då är vår produktion lönsam, säger Åkerlund.

Elmarknaden påverkas allra mest av tillgången på vattenkraft.

Åkerlund säger att de nordiska länderna har en relativt öppen elmarknad och Norge och Sverige har en stor kapacitet på vattenkraft som är avgörande för prisbilden.

Energifrågor är sällan, om ens någonsin, enkla.

- Samtidigt som det handlar om stora investeringar och långa planerade driftsperioder så hinner marknaden ändra på rätt kort tid. Det medför stora utmaningar, säger Åkerlund.

Högre skatter och utsläppsrätter

På Alholmens kraft kör man kraftverket på bark från grannfabriken UPM, skogsbränslen, avfallsbränslen och returträ och skogsflis.

Men när både utsläppshandeln och skatterna på fossila bränslen har stigit så blir konkurrensen om biobränslen allt större.

Enligt statsrådets plan mot ett koldioxidneutralt Finland är det viktigt att de nya utsläppsminskningarna i första hand genomförs inom utsläppshandelssektorn.

Det är nödvändigt att reformera utsläppshandeln så att om priset på kol stiger står det i planen.

Användningen av stenkol är mycket liten på Alholmens kraft, under förra året var den rekordlåg. Små mängder används som stödbränsle säger Åkerlund.

- Stenkolet har vissa fördelar logistiskt sett, det är betydligt mera pålitligt än skogsflis och torv. Det är också torrare och har en högre energitäthet och innehåller svavel som är viktigt när man bränner biobränslen, säger Åkerlund.

Övergångsperiod till nya former av energiproduktion

Men hur ser då framtiden ut för kraftverk som Alholmens kraft? Kommer det att finnas tillgång på biobränslen eller blir de här kraftverken överflödiga?

- Jag tror att i och med att användningen av stenkol ska bort och att även avskaffande av torv diskuteras, så kan vi inte ersätta dessa med biobränslen.

Men å andra sidan kommer det nya former av energiproduktion.

Det behöver inte nödvändigtvis vara ett kraftverk som producerar energi i framtiden, utan exempelvis vind- och solkraft säger Åkerlund. Men problemet med dem är det de är väderkänsliga.

- Någon typ av kapacitet behöver finnas också när de inte producerar. Det behöver finnas en övergångsperiod så att elproduktionen hittar sin nya form. Därför tycker jag att det är helt okej att vi har en övergångstid med stenkol på ett par år, liksom med torven, säger Åkerlund.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten