Hoppa till huvudinnehåll

“Bäddat för ett enormt bråk mellan medlemsländerna” – EU:s återhämtningsfond sväljs inte otuggad av finländska politiker

Flaggor från medlemsländerna i EU.
Ska EU:s medlemsländer lyckas enas om en återhämtningsfond värd 750 miljarder euro? Flaggor från medlemsländerna i EU. Bild: EPA flaggor,EU,Europeiska unionen,Bryssel

EU är på väg in i en ny era med sin gigantiska återhämtningsfond. De finländska rikspolitiker vi har pratat med tycker att det fortfarande finns för många frågetecken kring fonden.

Coronakrisen blev ett vägskäl för hela EU och nu ska unionen välja vilken väg vi ska ta på vägen ut.

EU-kommissionen har lagt fram sitt räddningspaket, en återhämtningsfond värd 750 miljarder euro.

500 miljarder euro ur fonden delas ut som bidrag och 250 miljarder euro som lån till krisdrabbade länder.

Men i medlemslandet Finland går riksdagspolitiker omkring i en granitborg i huvudstaden och funderar om krispaketet är värt mödan och pengarna.

''Borde handla om lån, inte bidrag''

Också regeringen har ställt sig tveksam till direkta bidrag, och Europaminister Tytti Tuppurainen (SDP) säger att Finland skulle ha viljat se en större del av lånbaserad finansiering framom den bidragsfinansierade finansieringen kommissionen nu planerar.

Oppositionens Petteri Orpo (Saml.) är på samma linje som Tuppurainen, det borde handla om lån - inte om bidrag.

– Det här är en jätteviktigt fråga som vi borde förhandla så det går åt rätt håll. Det ska handla om lån, och alla länder ska stå för sina egna skulder.

Sannfinländarnas Jussi Halla-aho säger å sin sida att det här strider mot EU:s grundfördrag eftersom det förbjuder att unionen eller medlemsländerna tar ansvar för andra länders skulder.

– Återhämtningsfonden bryter uppenbart mot det fördraget.

Hur Finlands del eventuellt kommer se ut, och hur finansieringen sker i praktiken är fortfarande oklart.

– Ekonomin måste ändå stimuleras i hela Euro-området och det kommer också att gynna Finland, påminner Tuppurainen.

Digiskatt och utsläppsavgifter

De grönas Satu Hassi håller med om att summorna låter astronomiska, men det gör de alltid när det handlar om hela EU med sina 27 medlemsländer och nästan 450 miljoner invånare.

– Jag kan gissa att det hela blir ett mycket komplicerat förhandlingspaket, säger Hassi.

Riksdagsledamot Satu Hassi (Gröna).
Satu Hassi, De gröna. Riksdagsledamot Satu Hassi (Gröna). Bild: Yle, Henrik Leppälä riksdagsledamöter,riksdagsledamot i Finland,Satu Hassi

Hon funderar bland annat på hur fördelningen av lån och bidrag ska se ut för de mest utsatta länderna, och varifrån pengarna ska komma.

Samlingspartisten Juhana Vartiainen är inne på samma linje.

– En stor hotbild är att man nu kommer överens om att man spenderar pengar både som lån och direkt understöd, men man pratar väldigt oprecist om kommande intäkter för unionen.

Bland förslagen finns att införa digiskatt och utsläppsavgifter. Vartiainen tror inte det blir lätt att komma överens om inkomster och utgifter.

– Det är ett recept som bäddar för stora bråk mellan medlemsländerna.

Stora risker för en ansträngd ekonomi

Sannfinländaren Ville Tavio är kritisk till att återhämtningsfonden leder till en tätare sammansatt union.

– Här är mycket låneelement och det har diskuterats om att de ska vara eviga. Då binder de medlemsländerna till varandra. Därmed kan ingen lämna unionen som vid brexit eftersom låneansvaret skulle hävas, säger Tavio.

Satu Hassi å sin sida ser det här som en möjlighet att förnya unionen, bland annat genom att EU själv börjar ta in pengar.

– Det är inte möjligt att fortsätta med nästan bara medlemsavgifter som finansieringskällor. Man kan ju tänka sig hur Finland skulle se ut om statsbudgeten skulle finansieras med medlemsavgifter från alla finska kommuner, säger Hassi.

Juhana Vartiainen anser att Finland mår bra om EU mår bra, men om återhämtningsfonden innebär skyhöga avgifter för Finland så blir riskerna stora i och med att vi redan har en ansträngd ekonomi.

Jämför med krisen i Grekland

Det som dessutom bekymrar är att villkoren är luddiga och ingen vet ännu hur fonden ska finansieras på sikt.

– Det är som om du och några kompisar köper en gemensam båt, men ni säger att “om tio år kommer vi överens om hur vi ska amortera lånen”. Det vore alltid bättre att ha en exakt plan redan på förhand, säger Vartiainen.

Ville Tavio.
Ville Tavio, Sannfinländarna. Ville Tavio. Bild: Yle/Kalle Mäkelä Ville Tavio,Sannfinländarna

Att EU skulle pumpa in pengar i de hårdast drabbade länderna i södra Europa ser Ville Tavio som en våt trasa i ansiktet.

– Det är märkligt att då Grekland var i knipa så krävdes en strikt budgetdisciplin, nu ser det ut som om något sådant inte finns med. Jag tycker det är rent ut sagt riktigt fräckt att ett sådant här lånefängelse drivs igenom med hjälp av coronakrisen.

Inget obetydligt litet paket

Det finns också frågetecken kring lagligheten kring hela paketet, både vad gäller att införa avgifter som EU uppbär och att EU ska ta lån.

– EU:s grundfördrag säger att om EU ska ha rätt att beskatta någonting så ska det beslutas enhälligt av alla medlemsländer. Här är den lagliga grunden klar, om medlemsländerna är enhälliga så är det lagligt, säger Satu Hassi och tillägger att EU förmodligen också har en juridisk rätt ta ta lån.

Både Hassi och Vartiainen understryker att lagligheten i paketet ännu måste utredas.

Riksdagsledamot Juhana Vartiainen, Samlingspartiet.
Juhana Vartiainen, Samlingspartiet. Riksdagsledamot Juhana Vartiainen, Samlingspartiet. Bild: Petteri Bülow / Yle riksdagsledamöter,riksdagen,Samlingspartiet,Juhana Vartiainen

Vartiainen anser att pengarna, 750 miljarder, kanske inte riktigt är i klass med vad till exempel USA kan pumpa in i sin ekonomi. Men oavsett, så är summan inte obetydlig.

– Den har en viss effekt på den europeiska ekonomin, i synnerhet i de länder som behöver mer hjälp och stimulans under coronakrisen. Så det är inte oväsentligt.

Artikeln kompletterades klockan 19.51 med Tuppurainen, Orpo, och Halla-ahos kommentarer.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes