Hoppa till huvudinnehåll

EU-kommissionen presenterar astronomiskt coronapaket: ”Här kommer vi att tänja på EU:s grundfördrag”

På bilden syns EU:s och Finlands flaggor.
I Finland kan frågan om en återuppbyggnadsfond bli knepig för riksdagens grundlagsutskott. På bilden syns EU:s och Finlands flaggor. Bild: Silja Viitala / Yle EU,Europeiska unionen,Yle,Finland,flagga,flaggor,flaggning,Flaggdagar i Finland,flag day in Finland,Europadagen,Finlands självständighetsdag,självständighet,Europa,Unionsmedborgarskapet,midsommar,mors dag,sommar,vår,2020,Europeiska flaggan,Finlands flagga

På onsdag väntas EU-kommissionen presentera en återuppbyggnadsfond på cirka 500 miljarder euro. Samtidigt blir det allt svårare att hålla reda på EU:s olika coronamiljarder, vem som ska betala för dem och om de ens är lagliga.

Svenska Yle guidar i djungeln tillsammans med professorn i EU-rätt Päivi Leino-Sandberg.

Vad är EU:s återuppbyggnadsfond?

Återuppbyggnadsfonden bygger på ett förslag som lades fram av Tyskland och Frankrike för en dryg vecka sedan.

Den omvälvande tanken är att EU skulle lyfta lån för att stödja coronadrabbade länder. Hittills har EU-länderna inte kollektivt lånat pengar i stor utsträckning. Nu handlar det om astronomiska summor.

– Enligt det tysk-franska förslaget ska det handla om 500 miljarder, inom kommissionen har man talat om 1 000 miljarder, men enligt vissa spekulationer skulle det handla om 1 500 miljarder euro, säger Päivi Leino-Sandberg.

De politiska riskerna är enorma och de juridiska riskerna är verkligen stora― Päivi Leino-Sandberg, professor i EU-rätt

Orsaken är att till exempel Italien, Grekland och Spanien redan nu är så skuldsatta att det är svårt för dem att lyfta nya egna lån.

– En stor fråga är i vilken utsträckning pengarna är gåvor eller lån som ska betalas tillbaka, säger Leino-Sandberg.

Det är också oklart vem som ska betala för eventuella direkta stöd. En möjlighet är ökade medlemsavgifter till EU.

Varför är förslaget så eldfängt?

– De politiska riskerna är enorma och de juridiska riskerna är verkligen stora. De närmaste dagarna fattas beslut som formar EU på ett helt nytt sätt. Här kommer vi att tänja på eller överträda EU:s grundfördrag. Dessutom vet vi att de här frågorna delar medlemsländerna i olika läger, säger Leino-Sandberg.

Professorn i EU-rätt Päivi Leino-Sandberg står framför en gul vägg och ler mot kameran. I förgrunden en trädkvist med gröna knoppar.
Professorn i EU-rätt Päivi Leino-Sandberg anser att EU fortsätter en utveckling där man tänjer på EU:s grundfördrag. Professorn i EU-rätt Päivi Leino-Sandberg står framför en gul vägg och ler mot kameran. I förgrunden en trädkvist med gröna knoppar. Bild: Silja Viitala / Yle professorer,europarätt

Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna har redan motsatt sig förslaget. Enligt den här så kallade “sparsamma kvartetten” ska EU inte dra på sig skulder eller bevilja direkta bidrag.

En stor fråga är om det ens är lagligt för EU att lyfta lån.

– Om du frågar mig så bryter man mot EU:s grundfördrag. Det svåra är att det bara är EU-domstolen i Luxemburg som kan avgöra den saken och den kan man inte rådfråga under själva beslutsfattandet. När den politiska pressen är stor är det lätt hänt att man ger sig in på en flexibel tolkning eftersom man vet att EU-domstolen inte hinner förhindra det.

– Det här betyder att vi i EU fortsätter en utveckling där man tänjer på EU:s grundfördrag och ibland gör tolkningar som direkt strider mot dem, säger Leino-Sandberg.

Vad anser Finland?

Finland har inte motsatt sig återuppbyggnadsfonden lika starkt som Sverige, Danmark, Österrike och Nederländerna.

Enligt statsminister Sanna Marin borde fonden ändå snarare bevilja lån än stöd. Dessutom kräver Finland att pengarna ska öronmärkas för grön tillväxt, digitalisering, konkurrenskraft och förnyelse av industrier.

Många ekonomiska experter, till exempel nationalekonomen Sixten Korkman, har påpekat att det ligger i Finlands eget intresse att visa solidaritet med övriga EU-länder.

Det är oklart exakt hur mycket stödpaketet kommer att kosta Finland. Enligt uppskattningar skulle Finlands garantier öka till över 20 miljarder euro när alla coronaåtgärder räknas samman.

– Det betyder inte bara att vi går i borgen för lån, det betyder också att vi verkligen får lov att betala verkligt stora summor, säger Päivi Leino-Sandberg.

Kan Finland säga nej?

I slutändan måste alla medlemsländer godkänna beslutet. I Finland kan frågan bli knepig för riksdagens grundlagsutskott.

– Man måste överväga riskerna som helhet och bedöma hur de påverkar Finlands grundlagsenliga skyldighet att att tillgodose de egna medborgarnas ekonomiska och sociala rättigheter som man också måste kunna finansiera.

– Jag vet inte när gränsen kommer emot. Hittills har summorna varit mindre. När det gäller återuppbyggnadsfonden måste man nog analysera de här frågorna mycket noggrant, säger Leino-Sandberg.

Än alla andra miljarder som utlovats då?

EU:s medlemsländer har redan tidigare kommit överens om ett annat stödpaket på 540 miljarder euro.

Där ingår 100 miljarder för att stödja korttidsarbete genom den så kallade sysselsättningsfonden SURE och 200 miljarder för att stödja företag via den Europeiska investeringsbanken.

Dessutom har man kommit överens om att EU:s krisfond ESM ska kunna användas för att täcka hälsovårdskostnader som orsakats av coronaepidemin.

När man beaktar vissa medlemsländers skulder och behov av finansiering är de här väldiga summorna bara en droppe i havet― Päivi Leino-Sandberg, professor i EU-rätt

Inte heller de här lösningarna är okontroversiella.

– Den stora juridiska frågan är att de krislån som EMS betalar ut borde ha klara finanspolitiska villkor. Nu har man frångått de kraven, säger Leino-Sandberg.

Hittills har krislånen knutits till finanspolitiska hästkurer som troligen avskräckt länder från att bli beroende av dem dem i onödan.

Riksdagens grundlagsutskott har också krävt stränga villkor för att krislån ska beviljas.

Så hjälper miljarderna då?

– Den stora utmaningen är att när man beaktar vissa medlemsländers skulder och behov av finansiering är de här väldiga summorna bara en droppe i havet.

– Även om det här paketet är väldigt stort känns det ganska litet. Ekonomiskt kommer effekten säkert vara begränsad. Effekten är snarare politisk, man vill visa att EU har muskler att agera och att man vill agera i en sådan här kris, säger professorn i EU-rätt Päivi Leino-Sandberg.

Päivi Leino-Sandberg intervjuades i Yles Ykkösaamu.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes