Hoppa till huvudinnehåll

Kommentar: Coronakrisen kräver nytänk av EU-ledarna – gemensamma skulder och EU-skatter kan behövas för att rädda den europeiska ekonomin

Kolumnisten Rikhard Husu mot bakgrund av EU-motiv.
Om man inte lyckas komma överens kan konsekvenserna för Europas ekonomi bli betydande, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu. Kolumnisten Rikhard Husu mot bakgrund av EU-motiv. Europeiska unionen,rikhard husu

Diskussionen om EU:s återhämtningsfond handlar inte enbart om pengar utan också om viktiga grundläggande principer, skriver Svenska Yles Europakorrespondent Rikhard Husu.

Europas Rubiconstund eller ett hamiltonskt ögonblick för EU. Coronakrisen har fått de politiska bedömarna att ta till yviga historiska referenser för att beskriva den situation som EU befinner sig i.

Rubicon var den gränsflod som Julius Caesar blev tvungen att korsa för att kunna överta makten i Romarriket.

Alexander Hamilton var i sin tur USA:s första finansminister och en av arkitekterna bakom den amerikanska federationen.

Nu är det många som anser att EU befinner sig vid ett liknande vägskäl som USA i slutet av 1700-talet.

Frågan är om man väljer att gå mot mer integration eller ett eventuellt sönderfall av de befintliga strukturerna.

Tyskland beredd att se över tidigare principer

Tecken på det förstnämnda gick att skönja förra veckan då Tyskland och Frankrike presenterade ett gemensamt förslag för en återhämtningsfond för EU.

Förslaget utgår från att man ska samla ihop 500 miljarder euro i en särskild fond inom ramen för EU:s långtidsbudget.

Tanken är att krisdrabbade länder ska kunna ansöka om stöd via den nya fonden för ändamål som är i linje med EU:s långsiktiga målsättningar, till exempel digitalisering eller åtgärder för att minska koldioxidutsläppen.

I motsats till tidigare krisfonder skulle Europeiska kommissionen ansvara för upplåningen av de fonderade medlen med EU-budgeten som säkerhet.

Det här är en stor eftergift från Tyskland som har varit mån om att samtliga medlemsländer ska ansvara för sina egna skulder.

- Att Tyskland lägger fram ett förslag om gemensamma skulder är ett otroligt steg framåt i EU-sammanhang, säger Maria Demertzis som är vice direktör för tankesmedjan Bruegel i Bryssel.

Hur ska de sparsamma länderna övertygas?

Den stora utmaningen blir att övertyga samtliga medlemsländer om att det är lönsamt för EU att låna pengar för att kunna stöda krisdrabbade länder och regioner.

Bland annat har Nederländerna och Sverige ställt sig avogt till tanken att stöda krisländerna via bidrag. Statsminister Sanna Marin har också sagt att Finland eftersträvar en lånebaserad modell.

Enligt Maria Demertzis kan en kompromiss vara en fond som beviljar såväl direkta bidrag som lån till krisländerna.

- Det blir en avvägning mellan storlek och form. Ju större fonden blir desto mindre blir andelen stöd.

Öppnar för nya inkomstkällor på EU-nivå

För att finansiera kostnaderna för upplåning på EU-nivå kan det bli aktuellt att ge EU tillgång till nya inkomstkällor, till exempel i form av plastavgifter eller skärpta avgifter på koldioxidutsläpp.

Egna resurser i stor utsträckning skulle minska på bördan för de enskilda medlemsländerna.

Samtidigt handlar det om en betydande avvikelse från tanken om att beskattningsrätten ska vara förbehållen de enskilda medlemsländerna.

Kommissionsordföranden Ursula von der Leyens uppgift blir att presentera ett kompromissförslag som samtliga 27 medlemsländer ska kunna godkänna enhälligt.

Samtidigt ska hon också presentera ett förslag till en långtidsbudget för EU för åren 2021-2027.

Nu väntar tuffa förhandlingar

Diskussionerna om hur EU:s pengar ska fördelas har av tradition varit mycket svåra. Coronakrisen innebär att svårighetsgraden ökar ytterligare.

I de östeuropeiska medlemsländerna befarar man att en större andel av EU:s sammanhållningspengar kan komma att riktas till Sydeuropa som ett resultat av coronakrisen.

Trycket på att se över fördelningen av regionstöden är stort, enligt Maria Demertzis.

Hon säger att kommissionen redan en längre tid varit intresserad av att styra över en del av pengarna från öster till söder på grund av bristen på ekonomisk konvergens i de sydeuropeiska länderna efter finanskrisen.

- De östeuropeiska länderna har en del att förlora och jag kan föreställa mig att de är olyckliga över situationen. Så det är också viktigt att lyssna på dem.

Kommissionens förslag till återhämtningsfond och EU-budget måste ännu formellt godkännas av såväl medlemsländerna som EU-parlamentet. Förhandlingarna väntas bli intensiva.

De närmaste veckorna blir inte enbart ett test för Ursula von der Leyens kommission utan också för samtliga medlemsländer.

Om man inte lyckas komma överens kan konsekvenserna för Europas ekonomi bli betydande.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes