Hoppa till huvudinnehåll

Låg statsskuld, högsta sysselsättningsgraden och lättare coronarestriktioner – ändå drabbas Sveriges ekonomi hårt av coronaviruset

Den låga statsskulden och EU:s högsta sysselsättningsgrad gav Sverige ett bra utgångsläge när coronakrisen kom. Men trots det och de lättare restriktionerna kommer också Sveriges ekonomi att drabbas hårt av krisen.

Den låga statsskulden och EU:s högsta sysselsättningsgrad gav Sverige ett bra utgångsläge när coronakrisen kom. Men trots det, och de aningen lättare coronarestriktionerna, kommer också Sverige att drabbas hårt av krisen.

– Livet i Sverige har ju inte pågått som vanligt som det ibland beskrivits som, vi har ju haft starka rekommendationer och också regler.

Den svenska regeringen utgår i vårbudgeten från två olika scenarier för år 2020 ,ett där BNP sjunker med 4,2 procent och arbetslösheten stiger till 9 procent, och ett värre scenario där BNP sjunker med 10 procent och arbetslösheten stiger till 13,5 procent i år.

Service- och turistbranschen hårt drabbad

Det är servicebranschen och hotell- och restaurangnäringen som är värst drabbad och anses vara det en lång tid framåt. Turistbortfallet är stort och svenskarna rekommenderas dessutom att inte resa inom landet just nu.

Men också för exporten ställer världsläget och viruset till det. Sveriges ekonomi är starkt beroende av export, varav en stor del går till EU. Exporten är dessutom, som Finlands, industridominerad.

Det är klart att ett land med vår exportsammansättning påverkas mer jämfört med Danmark som exporterar läkemedel och mat

– Det är klart att ett land med vår exportsammansättning kommer att påverkas mer jämfört med till exempel Danmark som exporterar läkedmedel och mat, som ju inte påverkas av den här krisen negativt, säger Andersson.

– Den svenska industrin påverkas av utvecklingen i Sverige men också i världen. Har vi en långvarig och djup nedgång i världsekonomin så kommer både bilar och lastbilar som vi exporterar att påverkas.

Historisk coronabudget: 95 miljarder i stöd för korttidspermittering

När det gäller återhämtningspaket inom EU har Sverige haft en restriktiv linje tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna. Magdalena Andersson understryker att det inte handlar om att inte vilja stötta Europas återgång.

– Men för att den europeiska ekonomin ska återhämta sig måste den inre marknaden fungera igen. Det är mycket viktigare för möjligheten att återstarta ekonomin än en återhämtningfond.

Sveriges finansminister Magdalena Andersson framför en EU-flagga.
I den utsträckning man har möjlighet ska man fortsätta konsumera som tidigare, säger finansminister Magdalena Andersson. Sveriges finansminister Magdalena Andersson framför en EU-flagga. Bild: Daniel Ivarsson Magdalena Andersson

Sverige har hittills kunnat ge mer omfattande stödpaket till arbetstagare och företag än vad Finland kunnat. Enligt svenska finansministeriets jämförelser lägger Sverige ut stöd för att skydda jobb och företag motsvarande 3,8 procent av BNP, medan Finlands stöd motsvarar 1,2 procent av BNP.

Av de hittills listade krisåtgärderna på 245 miljarder kronor i Sverige går 95 miljarder till stöd för korttidspermittering: på det sättet kan företag låta anställda gå ner i arbetstid tillfälligt, men staten står för en så stor del av lönekostnaden att arbetstagaren kan behålla nästan hela lönen.

Sänkta arbetsgivaravgifter, slopad karensdag för sjukskrivning, uppskjuten skatt för företagare, högre arbetslöshetsstöd och mer pengar till regionerna för sjukvård och testande räknas också bland åtgärderna.

Dessutom beräknas garantier för lån omfatta 230 miljarder kronor, och åtgärder som ska stärka likviditeten i företagen omfatta 335 miljarder kronor.

Tilltron till ekonomin är låg, också svenskarna shoppar allt mindre

Viktigt skulle också vara att stärka den svenska tilltron till ekonomin. Den är låg bland både privatpersoner och företag nu.
Precis som i andra länder i Europa spenderar svenskarna klart mindre pengar nu, när oron gör att man håller i sina pengar.

Enligt data på korttransaktioner som Swedbank rapporterar om har till exempel utgifterna för taxiresor sjunkit nästan lika mycket som utgifterna för flygresor. Pengarna som läggs på restauranger och hotell har minskat ordentligt, men svenskarna köper också klart mindre skor och kläder.

Vill man att pizzerian på hörnet ska vara kvar ska man köpa hämtpizza

Hemelektronik, möbler och renoveringar läggs det kronor på, och dagligvaruhandeln går det bra för när så många är hemma.

Vad kan var och en svensk göra för att stöda ekonomin nu?

– I den utsträckning man har möjlighet ska man fortsätta konsumera som tidigare, säger finansminister Andersson.

– Vill man att pizzerian på hörnet ska vara kvar, ja då kan man ju köpa hämtpizza. Har man en blomsteraffär man månar om men inte vill gå dit för risk för smittspridning kan man beställa hämtblommor eller skicka blomsterbud till någon man känner.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes