Hoppa till huvudinnehåll

Många har fått säga sitt om den kommande klimatlagen - finländarna vill att den blir sträng men rättvis

Havumetsää Sipoonkorvessa.
Finland borde ha en minimigräns för kolsänkor (som till exempel den här skogen) kräver WWF. Havumetsää Sipoonkorvessa. Bild: Eleni Paspatis / Yle skogar,avverkning,skogsbruk,skogsindustri,Sibbo storskogs nationalpark,barrskogar,gran,friluftsliv,naturen,Miljö och natur,naturfotografi,naturstigar,Finlands natur,Finland,Sibbo,Södra Finland,Nyland,naturvandring,naturleder,strövområden,vildmarksvandring,Barrskogar,Nakenfröiga växter,barrträd,educational trail,vandringsleder

Revideringen av klimatlagen har varit en unik process där många har fått säga sin åsikt. Knappast någonsin tidigare har så många människor från så många olika håll tillfrågats om deras åsikt.

Klimatet engagerar och Miljöministeriet vill förbinda medborgarna vid målet om ett klimatneutralt Finland år 2035.

I den gamla lagen från 2015 var årtalet för klimatneutralitet år 2050.

Nu när när coronapandemin börjar mattas av, och ekonomin ska stimuleras, blir innehållet i klimatlagen högaktuellt. Tusentals människor runt om i Finland har deltagit i diskussionerna.

Webbenkäten om revideringen av lagen besvarades av uppemot 2 500 personer. Enkäten publicerades på sex språk: finska, svenska, engelska, nordsamiska, enaresamiska och skoltsamiska.

Miljöministeriet ville särskilt rikta sig till unga och grupper som drabbas tydligast av klimatförändringen, som Finlands ursprungsfolk samerna.

Reformen inleddes i höstas och har fortsatt i vår i samråd med allmänheten på olika forum: allmänna informationsmöten, webbinarier, biblioteksturnéer i olika regioner, skolbesök, sociala medier och möten som ordnats för specifika intressegrupper.

Gälla alla myndigheter

Den nuvarande klimatlagen från 2015 är en ramlag som gäller statliga myndigheter. Men finländarna vill att den breddas på ett rättvist sätt till flera myndigheter.

- Vi har fått ett uppmuntrande mottagande. Det har kommit väldigt lite negativ respons och det är inte så konstigt för när man frågar finländare så får man svaret att de vill ha en stark klimatpolitik, säger miljöminister Krista Mikkonen (Gröna).

Krista Mikkonen ympäristöministeriössä
Miljöminister Krista Mikkonen har lyssnat på medborgarna Krista Mikkonen ympäristöministeriössä Bild: Lotta Laakso / Yle Krista Mikkonen,klimatpolitik,miljö,miljöministeriet,minister

Finländarna vill också att lagen ska gälla alla. För då känns det rättvist. Om alla ska minska på sina utsläpp är det lättare att försöka nå målen.

De skillnader som finns måste man försöka kompensera. Det kan gälla urbana områden där kollektivtrafik är möjlig, i jämförelse med områden där det är olönsamt och folk behöver egen bil.

Då måste man hitta på andra sätt att minska utsläppen.

Kommunerna med

Finländarna har önskat att klimatlagen skulle förbinda även kommunerna. Hälften av finländarna bor redan i kommuner som har som mål att vara klimatneutrala år 2030.

Den nya klimatlagen ska förbinda även de övriga vid lagens mål om klimatneutralitet år 2035.

- Kommunerna spelar en stor roll när det gäller kollektivtrafik, energiformer och offentliga upphandlingar och därför är det viktigt att de aktivt är med, säger Mikkonen.

Miljöorganisationernas kommentarer

Ett led i arbetet har varit att be miljöorganisationer säga vad de tycker att den nya lagen borde innehålla.

Bland annat WWF, Greenpeace och Finnwatch har i sin feedback betonat att lagen ska säkra att Finlands klimatpolitik är i enlighet med Parisavtalets gräns om högst 1,5 graders uppvärmning.

Miljöorganisationerna kräver också att lagen ska vara mer omfattande än den nuvarande. I den borde ingå även finländarnas konsumtionsutsläpp, alltså utsläppen för importprodukter.

Alla våra utsläpp räknas inte

På Finnwatch säger klimatansvariga Lasse Leipola att det är viktigt att enskilda personers och företags konsumtionsutsläpp räknas.

Det betyder att Finland i sina utsläppsberäkningar också ska ta hänsyn till utsläppen för de tjänster och produkter som tillverkas i ett annat land, men som konsumeras i Finland.

I dagens läge räknas de inte.

Enligt Finnwatch utredning från i höstas känner företagen dåligt till hur mycket energi det går åt till att tillverka deras produkter till exempel i de asiatiska länderna.

Klimatlagen kunde vara en möjlighet att justera beräkningen för de här konsumtionsutsläppen.

- Det finns en uppenbar risk att om vi bara ser till utsläppen och ekonomin så kan det se ut som om våra utsläpp minskar. Men i verkligheten har vi bara flyttat produktionen utanför vårt lands gränser där utsläppen kan vara mycket större, säger Leipola.

Forskning fattas

Det är förstås vanskligt för företag att utreda hela kedjans utsläpp, och för lagstiftaren att besluta vilka kriterierna är och av vilka företag det här ska krävas.

Just nu pågår forskning på olika håll i världen kring hur man skulle räkna ut de här utsläppen. Det är utmanande att skapa ett mätinstrument.

Även här hemma kan klimatfotspåret för en produkt variera stort beroende på vilken energiform fabriken har valt

- Frågan om konsumtionsutsläpp har kommit upp i diskussionerna. . Även den gamla klimatlagen uppmanade människor att halvera sitt klimatfotspår. Men med vilka mätare vi ska följa vår konsumtion - för det behövs ännu mycket forskning, säger Mikkonen.

Han berättar att EU har ett pilotforskningsprojekt på gång för att få fram en gemensam konsumentmärkning för klimatfotspår.

Kommissionen har också ett initiativ på gång som skulle gälla hur företagens klimatfotspår kan mätas.

Saamen lippu liehuu salossa
Samernas flagga. Deras åsikt har särskilt tillfrågats Saamen lippu liehuu salossa Bild: Yle/Päivi Leino samer

Lagen borde också klart formulera Finlands mål om att vara ett fossilfritt välfärdssamhälle.

Miljöministeriet följer upp hur väl lagen når sina mål med en årlig klimatårsberättelse, som ges till regeringen, och som visar hur klimatlagen har förverkligats.

Skogarnas roll

En annan sektor som inte varit med tidigare, men som borde tas med i lagen är markanvändningen.

- Markanvändningen är viktig i Finland. Det gäller vår skogspolitik, att vi får fram också kolsänkorna i lagen, säger Juha Aromaa från Greenpeace.

Även WWF betonar markanvändningen. De förespråkar en miniminivå i klara siffror för kolsänkorna, alltså miljöer som binder koldioxid.

Kolsänkor behövs för kompensation

- Nu är markanvändningen för första gången med och det innebär att de utsläpp vi inte får ned till noll ska kompenseras med kolsänkor och det måste vara i balans. Det är utgångspunkten, säger Mikkonen.

Finlands kolsänkor varierar från år till år beroende på skogsavverkning. Därför behöver man följa med medeltalet för flera år för att kunna se trenden.

Men principen är att kolsänkorna behövs som kompensation för de utsläpp som inte kan ersättas.

Företagens roll

Också företagen uppmanas att ta del av klimattalkot. I juni presenterar olika industrigrenar sina vägkartor för klimatneutralitet.

Färdplanerna för de stora energiintensiva sektorerna (kemi, skog, teknik och energi) färdigställs i juni.

- Det är glädjande att även mindre industrigrenar som till exempel klädindustrin har gått med i initiativet. Intresset är allmänt och det är bra, för när företag ändrar kurs kan det gå snabbt, säger minister Mikkonen.

Hon tillägger att Miljöministeriet har en tradition av att be om åsikter vid lagberedning. Men så här omfattande och grundligt har man inte gått tillväga tidigare.

Nu ska lagen förberedas under hösten så regeringens proposition med förslag till revidering av klimatlagen kan överlämnas till riksdagen i början av 2021.

Då får vi se hur mycket av medborgarnas och medborgarorganisationernas krav som verkligen kommer med i lagen. Lagstiftarna har nu en gyllene chans att visa att de lyssnat.

Läs också