Hoppa till huvudinnehåll

Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

En cannabisplanta och en flaska fin fotade uppifrån.
Användningen av cannabis ökar medan användningen av alkohol verkar minska. En cannabisplanta och en flaska fin fotade uppifrån. Bild: Jan Mika Alkohol,cannabis,narkotika

Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

I den här artikeln har vi valt att använda termen rusmedel för både alkohol, droger och andra stimulanter som till exempel tobaksprodukter.

Äldre poliskonstapel Jenni Romanoff arbetar i Esbo på Västra Nylands huvudpolisstation och har jobbat där sedan år 2005. Hon förklarar att det är särskilt olyckligt att minderåriga använder rusmedel, eftersom deras hjärna och kropp inte ännu har utvecklats färdigt.

kvinnlig polis
Äldre poliskonstapel Jenny Romanoff önskar att unga skulle våga säga nej till droger. kvinnlig polis Bild: Jenny Romanoff Yle Nyhetsskolan,Poliskonstapel

En överdos av rusmedel är alltid farlig och kan ha allvarliga konsekvenser. För polisen är det lätt att identifiera om någon är berusad eller påverkad av droger.

- Man ser på personens beteende och hör på sättet att tala. Många sluddrar när de är berusade. Man hålls inte heller så bra på benen och pupillerna ser annorlunda ut än normalt. Symtomen beror mycket på hurudana droger man använder eller hur stark alkohol man dricker, berättar Jenni Romanoff.

Vad som händer om polisen får fast en berusad minderårig beror på den ungas ålder.

Blir du fast för drog- och cannabisanvändning i Esbo hamnar du först på polisens intervju, sedan på åklagarens intervju och efter det får du böter. Föräldrarna får inga böter men till dem ges en inbjudan till intervju― Jenni Romanoff

- Om du är under 15 år har du inte straffrättsligt ansvar för dina misstag, därför kan polisen inte skriva böter. Men blir du fast för drog- och cannabisanvändning i Esbo hamnar du först på polisens intervju, sedan på intervju till åklagaren och efter det får du böter. Föräldrarna får inga böter men till dem ges en inbjudan till intervju och så vill man veta om föräldrarna har varit medvetna om missbruket.

Sociala myndigheter kopplas också in och man kartlägger tillsammans barnets livssituation. Vi är alltid glada om föräldrarna kommer med, intygar Jenni Romanoff.

Ökad rusmedelsanvändning

Rusmedelsanvändningen har ökat under de senaste fem åren, i synnerhet användningen av cannabis.

- Rusmedelsanvändningen har splittrats så att det finns de som inte alls använder rusmedel och de som använder allt de hittar. Siffrorna är beklagliga men jag är inte förvånad, säger Romanoff.

I samhället ser man många som använder rusmedel. Cannabis är en av de vanligaste drogerna som används bland unga. Däremot har användningen av mediciner som berusar och användningen av alkohol minskat. Men tyvärr är det allt yngre barn som använder droger.

- Varje år är det allt yngre och yngre personer som åker fast för rusmedelsanvändning. Vi får anmälningar om 11-12 åringar som använder rusmedel, främst högstadieelever men också yngre. Många gör det för att de vill testa nya saker och en del säger att de blir utsatta för grupptryck.

Poliskonstapel Jenny Romanoff har inget svar på frågan varför unga använder rusmedel.

- Många unga som har det svårt i sitt liv vill berusa sig för att glömma allt det dåliga, men rusmedel gör faktiskt ingenting i livet bättre, säger Jenny Romanoff.

De flesta minderåriga får rusmedel av äldre vänner

Vi har gjort en kartläggning bland årskurs 7 och 9 i Winellska skolan och gymnasiets andra klass i Kyrkslätts gymnasium om rusmedel och rusmedelsanvändning. Vi fick svar av 200 och av dem känner 80,5% någon som använder rusmedel.

- Den procenten är inte så överraskande, eftersom många av barnen har föräldrar som dricker alkohol, påpekar Natalie Räsänen i årskurs 8.

grafik på rusmedelsanvändning
49,7% har aldrig använt rusmedel, 16,9% har smakat, 13,8% använder ibland (ca. en gång i månaden) och 12,3% använder dagligen. grafik på rusmedelsanvändning Bild: Nyhetsskolan Yle Nyhetsskolan

Enligt ungdomarna i Winellska skolan är alkohol det vanligaste rusmedlet. Efter alkohol är snus och tobak de mest populära rusmedlen.

I formuläret frågade vi också varifrån unga får tag på rusmedel. Av de tillfrågade svarade 60 personer att de får tag på rusmedel av en äldre vän, 23 får rusmedel av en familjemedlem och 25 får rusmedel av en okänd person. Sex personer av de 200 tillfrågade använder rusmedel på grund av grupptryck. De flesta använder rusmedel för att de är intresserade och vill testa på nya saker och för att de tycker att det smakar gott.

Vi intervjuade två åttondeklassister för att få veta vad de tycker och tänker. Maria Andersèn och Max Sandholm var inte förvånade över att så många använder rusmedel.

tjej i högstadieåldern
Ungas rusmedelsanvändning överraskar inte mig alls, säger Maria Andersén från årskus 8 tjej i högstadieåldern Bild: Nea Kanninen Yle Nyhetsskolan

- Många unga tror sig vara coola när de använder rusmedel, säger Max Sandholm.

- Men risken är att man kan bli beroende. Många unga tycker att det är roligt att prova på nya saker eller så provar man på grund av grupptrycket, säger Maria Andersèn.

Båda två är medvetna om riskerna med rusmedelsanvändning.

- Av snus kan man få muncancer och man kan förstöra hela sin läpp. Av tobak kan man få lungcancer och dålig kondition, förklarar Maria Andersèn.

högstadie-elev, kille
Max Sandholm har inte noterat grupptryck vad droger beträffar. högstadie-elev, kille Bild: Nea Kanninen Yle Nyhetsskolan,rusmedel,Max Sandholm

Vad händer om droganvändningen går för långt?

Socialarbetaren Ritta Mansner jobbar inom eftervården. Hennes arbete i Esbo går ut på att sköta om och hjälpa de ungdomar som varit på barnhem eller som på grund av familjeproblem redan som barn blivit placerade i en annan familj.

Kommunen har en skyldighet att se efter de här personerna också om de flyttat tillbaka hem till föräldrarna eller bor på egen hand på hyra i egen lägenhet.

- Eftervården sköter om klienterna tills de fyllt 25 år. Vi skall se till att de som fyllt 18 år har en bostad och något vettigt att hålla på med. De flesta studerar eller går på jobb, men många är arbetslösa. Vi hjälper dem att göra upp en egen budget och stöder skolgången med bland annat böcker. Vi kan också stöda deras hobbyer vid behov, berättar Riitta Mansner.

socialarbetare
Det är viktigt att alla unga har rätt till vård, säger socialarbetaren Riitta Mansner socialarbetare Bild: Annika Ruusila Yle Nyhetsskolan,socialarbetare

De flesta unga har blivit omhändertagna på grund av deras eget beteende. Det finns alltid en risk att en person som har blivit omhändertagen och kommit hem återgår till sina gamla vanor, förklarar Riitta Manser.

Hur vet man om en klient återfallit till droganvändning?

- Det är inte så lätt att veta. Oftast säger de att de inte längre använder droger. Det är en fråga som vi alltid diskuterar, säger Riitta Mansner.

Eftervården vet alltid klientens historia och hur mycket personen använt droger redan som minderårig. En del blir i så dåligt skick av återfallen att man kan se det på personens utseende, förklarar Riitta Mansner.

Förr drack unga huvudsakligen alkohol men under de senaste åren har cannabis blivit populärt.
― Riitta Mansner

Det finns flera orsaker till att unga använder droger. Man kan ha det svårt hemma och använda droger för att lindra negativa känslor, eller också hamnar man i ett gäng där droger används. Riitta Mansner har också noterat att rusmedelsanvändningen både har ökat och förändrats.

Vad händer när klienten blivit myndig?

- När personer är myndiga, kan vi inte längre placera dem i barnhem. Eftervården kan bara erbjuda hjälp. Vi kan erbjuda diskussionshjälp, ta kontakt med Esbo social- och hälsovård eller föra klienten till en avvänjningsstation. Det är ändå upp till klienten själv att ta emot hjälpen, förklarar Riitta Mansner.

På avvänjningsstationen hjälper man klienten med mediciner om hen har svåra abstinensbesvär. När klienten varit två veckor på avvänjningstationen får hen möjlighet till institutionsvård där man lär sig att säga nej till droger. Klienten får lämna institutionsvården när hen vill.

Vad har vi lärt oss av vår undersökning?

Rusmedelsanvändning är farligt för hälsan. Många ungdomar förstår inte konsekvenserna av rusmedelsanvändning. Men rusmedelsproblem är inte bara de ungas fel.

Vuxna borde lära sina barn rätt och fel och visa dem en trygg väg i livet. Det är viktigt att alla förstår konsekvenserna av rusmedelsanvändning och viktigt att alla får en trygg barndom och möjlighet till god framtid.
― Minea Andersson, Nea Kanninen, Annika Ruusila och Sofia Goman

Rusmedelsandvändningen i Finland har också ökat en hel del. Det här kan många uppfatta som oroväckande. Både poliser, socialarbetare och andra vuxna jobbar med att minska de oroväckande siffrorna. Vi vill alla ha ett tryggt och bra samhälle, därför lönar det sig att samarbeta.

Den här artikeln har skivits i samarbete med Yle Nyhetsskolan av Minea Andersson, Nea Kanninen, Annika Ruusila och Sofia Goman från Winellska skolan i Kyrkslätt

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz: Presidentvalskampanj, corona och koma

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Yle Nyhetsskolan: Barn behöver få prata om skilsmässa

    Det här är en artikel om skilsmässa ur barnens synvinkel

    Vi är elever som just har gått ut åttan i Winellska skolan i Kyrkslätt och vi har skrivit den här artikeln både till föräldrar och barn som har genomgått skilsmässa och till föräldrar som funderar på att skilja sig. En skilsmässa är ofta tragisk för alla i familjen och därför är det bra att söka hjälp och prata med någon expert.

  • Sju frågor du ska ställa för att veta om en nyhet är sann eller falsk

    Börja med frågorna vad, hur, varför, var och när?

    Medieanvändningen har förändrats på grund av nätet. Tyvärr kryllar det av lögner och det är lätt att manipulera människor som inte kan skilja på sant och falskt. Det är på vars och ens eget ansvar att vara källkritisk. Trovärdig media och läskunniga väljare hör till fundamenten för vår demokrati.

  • Yle Nyhetsskolan: Nätmobbning är ett allt större problem och kan få allvarliga konsekvenser

    Att utsättas för nätmobbning kan leda till depression.

    Nätmobbning har varit ett problem redan en längre tid. Mobbningen påverkar många människor och problemet blir bara värre. Vi som har skrivit artikeln heter Neea Asumaniemi och Laura Fagerström och vi har undersökt fenomenet nätmobbning bland ungdomar och intervjuat psykologen Jenny Selenius om hur nätmobbning påverkar unga.

  • Yle Nyhetsskolan: Alla unga skulle må bra av att ha en hobby - men alla har inte råd med det

    Det behövs fler kostnadsfria hobbyer för ungdomar.

    Har du någonsin tänkt på varför vissa ungdomar inte tränar? Beror det på deras inställning eller finns det andra orsaker? Föreställ dig att du inte har möjlighet till en hobby för att du inte har råd med det. Åttondeklassister i Winellska högstadieskolan i Kyrkslätt har undersökt hobbyläget för ungdomar i sin egen region.

  • Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

    Droger påverkar negativt på ungas vardag

    Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

  • Yle Nyhetsskolan: Trots att konsumtionen av havremjölk ökar är komjölken fortfarande populärast bland familjerna i Kyrkslätt

    Vi funderar på om havremjölk är bättre för miljön än komjölk

    Allt fler vill stoppa klimatförändringen genom att äta mindre kött eller byta ut köttet till veganska köttersättare. Allt fler har också börjat dricka havremjölk istället för komjölk. Vi som har skrivit den här artikeln heter Lucas Riihinen och Axel Köhler och vi önskar att fler skulle övergå till havremjölk med tanke på miljön, men när vi undersökte om familjerna i vår näromgivning har ersatt komjölken med havremjölk, visade det sig att komjölken fortfarande är populär.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.