Hoppa till huvudinnehåll

Dagens gymnasister lär sig att analysera och inte tro blint – allmänbildningen förändras med varje generation

Grafisk bild med en hand som håller en studentmössa
Sista veckoslutet i maj dimissioneras en ny årskull allmänbildade unga vuxna. Grafisk bild med en hand som håller en studentmössa Bild: Miro Johansson/Yle studentskrivningar,studenter,Studentmössa

Allmänbildningen förändras över tid. Det som mamma och pappa anser vara allmänbildning är kanske inte precis detsamma för barnen.

I gymnasiet, klassat som en allmänbildande skola är det i praktiken omöjligt för en gymnasist att hinna fördjupa sig i alla ämnen och alla kurser under tre år.

För tillfället ligger det i tiden att gymnasister studerar lång matematik och naturvetenskaper på bekostnad av realämnen och språk.

Kommer goda kunskaper i de här ämnena då att bli måttstock på hur allmänbildad man är?

Vi frågade vad vi i dag menar, när vi säger att hen är allmänbildad.

– Jag skulle säga att allmänbildning är att man vet hur världen fungerar, att man har lite hum om politik och vad som händer i världen. Inte så mycket detaljfakta utan att man ska veta grundsakerna i allting, säger Elin Grüne, andra årets studerande i gymnasiet.

– Nog finns det en viss skillnad. Vi har ju vuxit upp under olika tider, man har lärt sig olika saker och de är olika världar vi lever i, säger Wilma Häkkinen om sin allmänbildning i kontrast till mammas och pappas.

Två tonårstjejer Wilma och Elin solbadar på varsin filt med kylväska och mobilerna med sig på en gräsmatta
Gymnasietjejerna Wilma och Elin njuter av sommarsolen. På hösten återupptar de pluggandet och allmänbildningen. Två tonårstjejer Wilma och Elin solbadar på varsin filt med kylväska och mobilerna med sig på en gräsmatta Bild: Agneta Gestrin / Yle Solbad,flickor,tonåringar

På Aalto-universitetet vid Högskolan för konst, design och arkitektur undervisar Rasmus Vuori studerande i digitala media.

Vuori som också innehar tjänsten som vice dekanus, säger att informationens roll har ändrat ganska mycket på kort tid. Han tycker att det viktigaste är kanske inte vad hen kan utan hur hen förhåller sig till saker.

– Informationen är tillgänglig egentligen hela tiden. Det är viktigare att man har en öppen inställning till information, vet var man ska hitta den, men också att man har en kritisk inställning till kunskap. Att man kan ifrågasätta och se helheter, säger Vuori.

Den klassiska definitionen på allmänbildning ger oss historieläraren och författaren, Sture Lindholm.

– En bred kännedom om en massa olika allmängiltiga ämnen och saker, säger Lindholm.

Till exempel veta skillnaden mellan Martin Luther och Martin Luther King.

– Överhuvudtaget känna till vad som har hänt i vår värld och varför saker och ting ser ut som de gör. Framförallt den breda kunskapsbasen, byggstenarna som man sedan kan ha för att bygga sin egen livsåskådning och världsåskådning på, säger Lindholm.

Sture Lindholm sitter i sin trädgård i Raseborg framför en hägg i blom
En av de viktigaste färdigheterna man borde lära ut i skolan är hur man hanterar all den enorma mängd fakta som överöser oss, säger Sture Lindholm. Sture Lindholm sitter i sin trädgård i Raseborg framför en hägg i blom Bild: Agneta Gestrin / Yle Sture Lindholm

– Okunskap gör det väldigt lätt för dem som vill utnyttja till exempel historien som används för olika ändamål. Ju sämre allmänbildning, okunnig publiken är som tar emot, desto farligare är det för dem som vill utnyttja det med tanke på framtida utveckling, speciellt inom politiken, säger Lindholm.

Det som fastnar i minnet och det som inte hinns med

Enligt Vuori har vi rört oss längre bort från att kunna räkna upp eller komma ihåg en massa detaljkunskap mot betydelsen av att kunna filtrera den information som finns omkring oss och kunna tillämpa den.

– Där tror jag att gymnasiet fungerar ganska bra. Eleverna lär sig att hantera, smälta och processa informationen och göra egna analyser av saker och ting, säger Vuori som både ser resultatet bland högskolans studerande och följer sina egna barns gymnasiestudier.

Rasmus Vuori står mörkklädd och håller i en ledstång mot en vägg av spjälverk i trä i aulan till Aalto-universitetet.
För varje generation är det lite olika saker som är viktiga och de hör till de äldre generationerna att vara kritiska till vad de yngre tycker att är viktigt, säger Rasmus Vuori. Rasmus Vuori står mörkklädd och håller i en ledstång mot en vägg av spjälverk i trä i aulan till Aalto-universitetet. Bild: Agneta Gestrin / Yle Aalto-universitetets högskola för konst, design och arkitektur

– Hur olika saker kan te sig i olika delar av världen och förklaringar till det skulle vara en jätteviktig sak att känna till. Färdigheter som kulturkännedom, att kunna sätta sig in i andra kulturer är något Lindholm skulle önska att ingick i begreppet allmänbildning.

Som exempel nämner han att vi borde veta mer om alla våra grannländer.

– Det som jag har sett som en brist i vår allmänbildning i Finland är den usla kunskap vi har om Ryssland, rysk kultur, rysk historia och ryskt samhällsliv. Det har varit ett politiskt medvetet val att inte ta upp det så mycket i skolans läroplan, säger Lindholm.

Den svenska tiden får inte någon lektionstid i gymnasiet och en obligatorisk kurs i historia på arton 75-minuters lektioner beskriver Lindholm som en galopp genom världshistorien.

Den ska täcka hela världshistorien från att människan började vandra på jorden till det digitala samhället.

De övriga obligatoriska kurserna handlar om Europeisk 1900-tals historia och Finlands historia under 1900-talet.

Basen som alla gymnasieelever läser har krympt och Lindholm berättar att nu är de obligatoriska kurserna 48 eller 52 (med lång matematik) jämfört med 75 för tjugo, trettio år sen.

Le grand tour och latinet är utbytta

Bildningresor förekom främst från 1500-talet ända till 1800-talet, de så kallade Grand tours till Europas främsta lärosäten och städer.

En ofta flerårig resa som var ett avslutande kapitel i undervisningen för adliga unga.

I modern tid har vi haft en månad av tågluffande. Lindholm anser att det är viktigt att besöka olika platser i världen.

– Skolorna erbjuder i allt högre grad studieresor och själv har jag haft förmånen att ta tiotals skolgrupper till Europa; förintelseläger i Polen eller inbördeskrigets fotspår i det forna Jugoslavien, säger Lindholm.

– Det ger en annan fördjupning än det du kan få via en Youtube-video säger Lindholm om du först går mellan gravstenar i Srebrenica och sedan träffar överlevande.

Latinet har ju helt bytts ut mot att kunna förstå hur vår digitala värld fungerar konstaterar Vuori.

– Historiskt var latinet det vetenskapliga språket, lingua franca men så är det ju inte längre. Den vetenskapliga informationen finns i alla artiklar ute på olika ställen och publiceras och valideras genom de nuvarande mekanismerna som har blivit fullständigt digitaliserade, säger Vuori om den förändring som har skett.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes